Övervikt och diabetes typ 2 är vanligt förekommande i dagens samhälle. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa patienten att anamma en sundare livsstil och försöka uppnå en bättre livskvalitet. Det innefattar till exempel att försöka äta hälsosammare kost. Syftet var att undersöka effekterna av en lågkolhydratkost hos personer med diabetes typ 2, samt hur viktförändringar i allmänhet påverkar livskvaliteten. En litteraturstudie har genomförts och 15 artiklar valdes efter granskning att ingå i studien. Dessa artiklar lästes och analyserades genom att sammanföra likheter och skillnader under olika kategorier. Resultatet beskrivs under följande fem rubriker: ”Kroppsvikt”, ”blodsocker”, ”blodfetter”, ”läkemedel” samt ”livskvalitet”. Resultatet pekar på att deltagare som åt lågkolhydratkost gick ner mer i vikt, fick förbättrade värden rörande blodsocker, blodfetter och kunde trappa ner eller sluta ta läkemedel vid diabetes. Livskvaliteten tolkas ha förbättrats vid viktnedgång.

Abstract Author: Veronica Lergeborg Title: Kustkraft – a cooperation project from the perspective of the inside. Supervisor: Ulf Drugge Assessor: Agneta Hedblom Keywords: employment, mental unhealthy, quality of life, SF-36, mentally disabled The aim of this study was to evaluate a local employment project, called “Kustkraft”. The project is a cooperation between three municipalities and the county council in Kalmar County. Financier of the project has been the Swedish government. One of project’s targets was to increase the quality of life for mentally disabled people. My work was to investigate, using Health Survey - SF-36, if the quality of life has been higher for the participants in the project. The first measure has been done in the beginning of the project and the second measure has been done after one year. The methods of this study are both qualitative and quantitative. I have used a scientific questionnaire complemented with some interviews. The conclusion of this study is that the participants in the project “Kustkraft” feel that they have increased their quality of life during the time of the project.

Bakgrund: Patienter inom dialysvård fick lite information om påverkan på sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv påverkade individen och dennes livslust i stor utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s påverkan på det psykiska måendet samt i vilken mån patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi använde oss av kvantitativa artiklar från Pubmeds databas. Artiklarna kvalitets-bedömdes, bearbetades utifrån syfte och frågeställningar som sedan sammanställdes i resultatet. Urval ur aktuell litteratur gjordes med inriktning mot njursjukvård i syfte att hitta basfakta om hur njursjukdomar yttrade sig i kroppen. Resultat: Prevalensen var hög hos dialyspatienter av SD och sänkt psykiskt mående. Diskussion: Det fanns bevis på att få dialyspatienter med SD delgav sina problem för sin läkare. Medicinsk personal prioriterade inte SD och ansåg att det var på patientens eget ansvar att ta upp. Det saknades rutiner för att tidigt upptäcka SD och genom det kunna höja patientens livskvalitet och förebygga psykiska problem. Slutsats: Om patienten fick adekvat information och kunskap om sin SD så kunde behandling sättas in, patientens livskvalitet höjas och depressiva symtom förhindras.

Bakgrund Förekomsten av övervikt och fetma hos ungdomar i världen är stor, nästan 25 % i vissa minoriteter och är ofta associerat med depressiva symtom. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur överviktiga och feta ungdomar mår. Metod För att finna relevant litteratur till uppsatsen gjordes sökningar i databaserna Cinahl och Pubmed (Medline). För att få en så bred bild som möjligt av detta globala problem som övervikt och fetma hos ungdomar är valdes studier från många delar av världen ut. Innehållsanalys gjordes och fyra teman framträdde. Dessa teman var: påverkan på dagligt liv, livskvalitet och upplevd hälsa, psykisk ohälsa samt självförtroende och självbild. Resultat Många ungdomar som är överviktiga eller feta lider av detta. Att bli mobbad och förlöjligad tillhör för många vardagen likaså dåligt självförtroende och att vara missnöjd med sin kropp och sitt utseende. Vissa överväger till och med att ta sitt liv. Diskussion Resultatet visade på mycket negativa konsekvenser av att vara överviktig eller fet i tonåren. Slutsats Uppsatsen har gett svar på hur ungdomar påverkas av att vara överviktiga och feta inom många områden. Självmord inom denna grupp tros vara ett stort mörkertal.

Sammanfattning Syfte: Syftet är att beskriva hur individer som överlevt ett hjärtstopp samt individer som överlevt ett hjärtstopp och erhållit en ICD upplever sin livskvalitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet också att beskriva kvaliteten på de ingående artiklarna avseende undersökningsgrupp. Metod: Beskrivande litteraturstudie med 12 ingående resultatartiklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: Upplevelsen av livskvalitet påverkas ur flera aspekter hos individer som drabbats av hjärtstopp. Den fysiska förmågan var försämrad och med en för många uttalad trötthet försvårades det dagliga livet för dessa individer. Många upplevde oro och ångest och detta tillsammans med depression var en betydlig bidragande del till en minskad upplevelse av livskvalitet. Slutsats: Upplevelsen av livskvalitet är individuell och många upplever en sämre livskvalitet efter hjärtstoppet medan andra upplever att livet är lika bra som innan eller bättre efter hjärtstoppet. Sjuksköterskan har i sitt arbete ett stort ansvar att se till den enskilda individen och förmedla information, kunskap och hopp. / Abstract Aim: To describe how individuals who have survived a cardiac arrest, and individuals who have survived a cardiac arrest and received an ICD perceive their quality of life from a physical, psychological and social perspective. Furthermore, the aim was also to describe the quality of the included articles relating to the investigation group.Methods: Descriptive literature review study of 12 articles detailed results. Searches were made in the databases Cinahl, PubMed and PsychInfo. Main results: The perception of quality of life is affected by several aspects in individuals suffering from cardiac arrest. The physical ability was impaired and many experienced an extreme fatigue hampered the daily lives of these individuals. Many felt anxiety and this along with depression was a significant contributing factor to a reduced perceived quality of life. Conclusion: The experience of life is individual and many experience a poorer quality of life after cardiac arrest, while others feel that life is as good as before or even better after the arrest. The nurse has a large responsibility to the individual and to convey information, knowledge and hope.

Bakgrund: Tryckkammarbehandling är en vanlig behandling för dykarsjuka, men kan även användas vid andra tillstånd, till exempel hos patienter med svårläkta sår, vilka överlag upplever sig ha sämre livskvalitet. Den definition av livskvalitet som valdes i denna studie grundades i den subjektiva livssituationens flerdimensionella aspekter. Studiens teoretiska förankring utgick från ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus på upplevelsen kring livskvalitet utifrån WHO och Haas. Syfte: Att beskriva upplevelser av livskvalitet hos patienter med svårläkta sår i nedre extremiteter i samband med tryckkammarbehandling. Metod: Systematisk litteraturstudie av befintlig vetenskaplig litteratur inom intresseområdet. Artiklarna granskades kritiskt genom författartriangulering och analyserades utifrån ett deduktivt arbetsätt. Analysen grundar sig på fem artiklar. Resultat: Tryckkammarbehandling ledde, i de artiklar vi studerade, till ökad livskvalitet bland annat genom ökad sårläkning, förbättrad hälsa och minskad fysisk begränsning. Även den psykiska aspekten av livskvalitet förbättrades utifrån ökat psykiskt välbefinnande, ökad vitalitet, minskad depression samt minskad känslomässig begränsning. Under behandlingen kunde olika obehag som klaustrofobiska känslor infinna sig. Ur den sociala aspekten visade behandlingen på möjlighet att träffa andra i liknande situationer. Tidigare negativa erfarenheter påverkar både förtroendet för behandlingens utgång som patientens existentiella livskvalitet. Slutsats: Med ökad tillgång till tryckkammarbehandling kan fler patienter med svårläkta sår i nedre extremiteter få ökad livskvalitet. Vårdvetenskaplig forskning kring ämnet är begränsad och förslag på vidare forskning ges.

Sammanfattning Äldre individer har ofta flera olika hälsoproblem. Urininkontinens är ett av dessa. Problemet glöms ofta bort av vårdpersonal eller negligeras. Många äldre söker inte vård för sin inkontinens då det är svårt att prata om problemet. De äldre tycker ofta att problemet är genant. De är rädda att gå ut då de oroar sig att det luktar illa eller att det ska läcka urin och det kan få till följd att de isolera sig. Att upprätthålla sociala relationer och samvaro är för den äldre viktigt för upplevelsen av värdighet och livskvalitet. Det är belagt att inkontinens ökar risk för fall, nedstämdhet och trycksår.  Problem orsakade av inkontinens kan ofta avhjälpas med adekvata omvårdnadsinterventioner. Upplevelser av urininkontinens är ett stort outforskat område. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur äldre individer som bor på särskilt boende upplever att värdighet och livskvalitet påverkas av att leva med urininkontinens. I studien intervjuas tio äldre med urininkontinens som bor i särskilt boende. Intervjuerna har analyserades med hermeneutisk analys för att fördjupa förståelsen för hur urininkontinensen påverkar upplevelsen av värdighet och livskvalitet hos äldre personer. Resultatet visar att upplevelsen hos den äldre individen relaterat till urininkontinens har inneburit stora förändringar för de tillfrågade.  Nöjda, levnadsglada och äldre med god upplevd värdighet och livskvalitet har större upplevd känsla av sammanhang än den som upplever sin värdighet som sämre. Individer med upplevd högre känsla av sammanhang har oftast ett större utrymme av att kunna hantera förluster så som att hålla urinen och för dessa individer brukar heller inte förluster upplevas så svåra, sårande och djupa. Resultatet visar också att om begripligheten inte är närvarande så minskar både hanterbarheten och meningsfullheten för individen. Då äldre vet hur de vill ha det i olika situationer och kan uttala detta för de som ska hjälpa till i deras närhet sker oftast bemötandet med respekt för värdighet och individ. Det utrycks också en mening runt hela situationen. Den äldre i denna studie vet att det finns andra, nära att grunna med, som är i precis samma situation och kan då också ha trevliga utbyten om hur man ska förhålla sig. Kan den äldre uttrycka sin självklara värdighet trots urininkontinens så kränks heller inte vederbörandes integritet och livskvalitet kan därmed bibehållas och upplevas positivt. Nyckelord: Inkontinens, äldre, värdigeht, livskvalitet, känsla av sammanhang, begriplighet  hanterbarhet, meningsfullhet / Abstract Older individuals often have multiple health problems of which urinary incontinence is one. The problem is usually forgotten or neglected by the health professionals. Many elderly do not seek treatment for their incontinence as to talk about the problem is difficult. The elderly often find that their problem is embarrassing. They are afraid to leave their home because they worry that it’s got a bad odor or that it will leak urine with the result that the elderly isolate themselves. Maintaining social relationships and interactions is important for the elderly to experience dignity and quality of life. Problems caused by incontinence can often be remedied with appropriate nursing interventions. Perceptions of urinary incontinence are a large unexplored area. There is evidence that incontinence increases the risk of falls, depression and pressure ulcers. The aim of this study is to increase understanding older people's experience of how dignity and quality of life are affected by urinary incontinence. In the study ten older persons with urinary incontinence whom are living in special housing for the elderly were interviewed. The interviews were analyzed by hermeneutic analysis to deepen understanding of how urinary incontinence affects the experience of dignity and quality of life in older people. The result demonstrates that urinary incontinence brought great changes in the experience of dignity and quality of life for the elderly. Elderly persons who are satisfied, vivacious and have good perceived dignity and quality of life have a greater perceived sense of coherence than those who experienced less dignity. Individuals with higher perceived sense of coherence usually have a larger tolerance to be able to handle losses such to keep the urine. This paper also confirms if the comprehensibility not is present both manageability and meaningfulness will disappear for the individual. When the elderly persons tell you how they wants to be treated usually treatment with dignity and respect for the individual occurs.  The elderly can also express meaningfulness about their situation. The manageability turns out to be better when older have likeminded to chat with and share experiences with. If the elderly can express their dignity despite urinary incontinence, they may have their integrity preserved and quality of life thus be maintained and be perceived positively.   Keywords: Incontinence, elderly, dignity, quality of live, Sense of coherence, comprehensibility, manageability, meaningfulness

Beteendeaktivering är en effektiv behandling vid depression. Forskningen är mer begränsad gällande effekten av internetadministrerad beteendeaktivering. Denna studie utvärderade således behandlingseffekten av två olika internetadministrerade självhjälpsprogram med terapeutstöd.  Totalt 42 deltagare med mild till måttlig depression randomiserades, efter bedömning, till två olika behandlingsgrupper och en kontrollgrupp. Behandlingen innehöll åtta textmoduler med tillhörande övningar.  En signifikant huvudeffekt av tid påvisades för alla grupper gällande depression och livskvalitet. En signifikant interaktionseffekt påvisades för ångest mellan behandlingsgruppen och kontrollgruppen. Inga signifikanta interaktionseffekter påvisades mellan behandlingsgrupperna. Medelstora till stora inomgruppseffektstorlekar för depression uppmättes i alla grupper. Att någon signifikant skillnad inte kunde påvisas mellan behandlingsgruppen och kontrollgruppen har troligen påverkats av att även kontrollgruppen förbättrats i stor utsträckning, vilket kan bero på depression går i cykler samt årstidsväxlingen från vinter till vår. Resultaten kan problematiseras ytterligare utifrån att inte alla deltagare fullföljde hela behandlingen och att det var få deltagare i varje grupp. Sammanfattningsvis pekar detta på att internetadministrerad beteendeaktivering är effektivt för mild till medelsvår depression och kan vara ett komplement eller alternativ till liveterapi. / Behavioral activation is an effective treatment for depression. There is limited research on internet administered behavioral activation. Hence, this study evaluated treatment effects of two internet administered self-help programs with therapist support. In total, 42 participants with mild to moderate depression were randomized, after assessment, to one of the treatment conditions or a control group. The treatment consisted of eight text modules including exercises. A significant effect of time regarding depression and quality of life was shown for all conditions. A significant interaction effect regarding anxiety was shown between the treatment condition and the control group. No significant interaction effects were found between the two treatment conditions. Moderate to large within groups effect sizes where shown in all groups regarding depression. The reason that no significant interaction effect could be shown between the treatment condition and the control group is probably due to the fact that the control group improved a lot as well. Since depression tends to occur in cycles and be season bound this could have had an impact on the improvement of the control group. The results could be problematized further due to the fact that not all participants completed the treatment and because of small sample sizes. In summary this study indicates that internet administered behavioral activation is an effective treatment for mild to moderate depression and could be a complement or alternative to live therapy.

Bakgrund: Andelen äldre ökar och allt fler blir äldre äldre. Kvinnor lever längre än män. Fysisk aktivitet bidrar till att vara oberoende långt upp i hög ålder och ett friskare liv. Inom golfidrotten har andelen äldre kvinnor ökat och det föranleder denna studie. Syfte: Belysa vad golfen betyder för kvinnor 65+ och äldre utifrån ett hälsofrämjande perspektiv och hur golf påverkar deras livskvalitet. Metod: Studiens design explorativ med kvalitativ ansats. Nio kvinnor över 65 år träffades i två fokusgrupper vid tre tillfällen. Kvalitativ innehållsanalys har använts som analysmetod. Resultat: Kvinnorna upplevde att golfen betyder mycket för dem, fysiskt, psykiskt och socialt, men den gav även upplevelser i form av resor, natur och en bra livskvalitet. Golfens handikappsystem ger möjlighet att spela och tävla med andra oavsett nivå och därmed få utmaningar. Med hjälp av golfbil och el- drivna golfvagnar finns det möjlighet att spela trots fysiska funktionsnedsättningar. Som 65-plussare upplevde de att det var mer av det sociala än resultatet på banan som räknas även om de alltid vill göra sitt bästa.

Introduktion Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdom hos kvinnor i den svenska befolkningen. Vid icke spridd cancer är behandlingen alltid operation där en del eller hela bröstet opereras bort. Det kan vara mycket svårt för många kvinnor att acceptera bröstförlust och mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma och ger en försämrad kroppsuppfattning.   Syfte Syftet var att beskriva kvinnornas livskvalitet och psykosociala tillstånd efter mastektomi.   Metod En systematisk litteraturstudie baserades på granskning av 14 kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och diskuterades och sammanställde resultatet med olika tema.   Resultat Analysen resulterade i två huvudkategorier: Livskvalité och psykosociala konsekvenser. De psykosociala konsekvenserna efter genomförd mastektomi bestod av tre subkategorier nämligen: sämre kroppsuppfattning, minskad sexuell lust samt ångest och depression vilket i sin tur ledde till försämrad livskvalitet.   Slutsats     Försämrad livskvalitet, dålig kroppsuppfattning och psykisk ohälsa såsom depression, ångest samt försämrat sexualliv påvisades hos majoriteten av kvinnor som genomgick mastektomi. Det är därför viktigt att vårdpersonal ökar sina kunskaper och förståelse för individens behov för att kunna ge rätt stöd och erbjuda olika anpassade insatser i syftet att minska den psykiska påverkan och öka kvinnornas livskvalité. / Introduction Breast cancer is the most common cancer among women in Sweden. For non- metastasized cancer, the treatment is always surgery where part or the entire breast is surgically removed combined with radiation therapy, hormonal and chemotherapy. It can be very difficult for women to accept breast loss and mastectomy is often experienced by women as a trauma and gives a diminished body image.   Aim Purpose was to describe women's quality of life and psychosocial condition after mastectomy. Ethical considerations have been made.   Method Method vas a systematic literature study based on 14 quantitative articles and one qualitative article. The articles were reviewed for quality, analyzed and discussed and the results summarized in different themes.   Results The analysis resulted in two main categories: Quality of life and psychosocial consequences. The psychosocial consequences after the mastectomy was described in three sub-categories namely: poor body image, decreased sexual desire, as well as anxiety and depression, which in turn led to reduced quality of life.   Conclusion Reduced quality of life, poor body image and psychological problems such as depression, anxiety and impaired sexual life was found in the majority of women who underwent mastectomy. It is therefore important that health professionals look to the individual's needs and increase their knowledge and understanding to provide the right support and offer various proper services with the aim to reduce psychological stress and increase quality of life.