Bakgrund: Varje år drabbas 55 000 personer i Sverige av cancer och behandlas oftast med kombinerade behandlingar. Den vanligaste biverkningen och det mest påfrestande symtomet vid cancer är fatigue. Fatigue betyder extrem trötthet/utmattninig och är en subjektiv upplevelse. Fatigue är inte en trötthet som går över efter sömn och vila. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur det är att leva med fatigue vid cancer och cancerbehandling. Metod: En systematisk litteraturstudie som bygger på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är både kvalitativa och kvantitativa och har kvalitetsgranskats utifrån Fribergs kriterier för analys av vetenskapliga studier. Litteraturstudien utgår från det teoretiska begreppet livskvalitet. Resultat: Resultatet utmynnade i tre teman; Aspekter som påverkar graden av fatigue, Fatigues negativa påverkan på livskvalitet samt Sätt att hantera fatigue. I det första temat framkom det att fatigue är föränderligt beroende på vilken cancerdiagnos samt cancerbehandling personer genomgår. Det framkom hur fatigue är ett multidimensionellt begrepp där flera andra symtom är relaterade till fatigue. Andra temat innefattar hur avsaknad av energi och social isolation påverkar personers livskvalitet negativt. Det tredje temat innefattar hur personer hittar individuella strategier för att hantera sin fatigue och att fysisk aktivitet är den strategi som visats sig ha mest positiv inverkan på att minska graden av fatigue. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras begreppet livskvalitet som är den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet. Livskvalitet berör både sjukdomsspecifika aspekter samt biverkningar av behandlingen som bidrar till ohälsa. Detta är tillämpbart eftersom fatigue upplevs som psykiskt, fysisk och socialt påfrestande. Livskvalitet är något föränderligt och förändras då personer får en svår sjukdomsdiagnos. Även sjuksköterskans arbete är viktigt i mötet med personer med fatigue då sjuksköterkan kan komma med förslag på strategier som kan göra fatigue mindre påfrestande. / Background: Each year, 55 000people in Sweden affected by cancer and is usually treated with combined treatments. The most common side effect and the most distressing symptom of cancer is fatigue. Fatigue means extreme tiredness/exhaustion and it’s a subjective experience. Fatigue is not tiredness that goes over after sleep or rest. Aim: The aim of this study is to describe what it's like to live with fatigue in cancer and cancer treatment. Methods: A systematic literature review based on 15 scientific articles. The articles are both qualitative and quantitative and quality reviewed for Friberg's criteria for analyzing scientific studies. The literature review is based on the theoretical concept of quality of life. Results: The analysis resulted in three themes: Aspects that affect the level of fatigue, Fatigues negative impact on quality of life and method for managing fatigue. In the first place it was found that fatigue is constantly changing depending on the diagnosis of cancer and cancer treatment that people receiving. It also reached the conclusion how fatigue is a multidimensional concept where several other symptoms are related to fatigue. The Second theme includes the lack of energy and social isolation affects people's quality of life negatively. The third theme involves how people find individual strategies to deal with their fatigue and physical activity is the strategy that proved to have the most positive impact on reducing the severity of fatigue. Discussions: The results discussed the concept of quality of life, the theoretical concept in the literature review. Quality of life concerns both disease-specific aspects and treatment side effects that contribute to ill health. This is applicable because fatigue is experienced as mental, physical and social discomfort. Quality of life is something changing and change as people get a severe disease diagnosis. Even the nurse's work is important when meeting people with fatigue when nurses can make suggestions on strategies that can make fatigue less strenuous.

Bakgrund: Var tionde kvinna har endometrios och orsaken är ännu inte klarlagd, men det finns olika teorier om den bakomliggande orsaken. Kvinnor kan ha olika symtom och det tar lång tid innan sjukdomen utreds. Sjuksköterskor möter dessa kvinnor i flera olika vårdsammanhang och har en viktig roll för kvinnorna. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av endometrios, deras upplevelser av hälso- och sjukvården samt beskriva deras livskvalitet. Metod: Litteraturöversikt med 13 vetenskapliga originalartiklar, kvalitativ, kvantitativ och mixad design som har analyserats med induktiv metod. Resultat: Bestod av tre huvudteman: Sjukdomslidandet, Vårdlidandet och Livslidandet. Resultatet belyste kvinnors upplevelser av symtomen, där smärtan var ett starkt inslag. Den långa vägen för att få en diagnos och hur kvinnorna gick tillväga för symtomlindring. Upplevelser av utsatthet, misstro och kunskaps- och informationsbrist i vården. Samt hur sjukdomen gick ut över studier, arbete, sociala livet och relationer. Diskussion: Det diskuterades om svårigheten att hitta en behandling och den långa tiden till diagnos, där kunskapsbristen spelade in. Utsattheten kvinnorna kände och vad sjukvårdspersonalen kunde göra för att förhindra det. Att kvinnorna hade många egenvårdsåtgärder och att sjukvårdspersonalen bör uppmuntra dessa. Slutligen diskuterades det att endometrios begränsade det sociala livet, arbetet och relationer. Slutsats: Endometrios skapade ett stort lidande för drabbade kvinnor och sjukdomen påverkade hela livet. Hälso- och sjukvården hade en betydande roll för kvinnorna. Begränsningarna och bristerna i vården synliggjordes, samt sjuksköterskans kunskapsbrister. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

De demografiska och välfärdsstatliga förändringar som skett under senare decennier, med en växande andel äldre personer, ett offentligt tillbakadragande och fler privata, informella och ideella aktörer, innebär utmaningar för äldreomsorgen i Sverige i allmänhet och glesbygden i synnerhet. Där kan förutsättningarna och behoven för äldre se annorlunda ut jämfört med i städer. Syftet med detta arbete är att undersöka äldres upplevelser av att åldras i glesbygd. För att få djupare förståelse för informanternas upplevelser antar studien en kvalitativ, hermeneutisk ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex äldre personer i en glesbygdskommun i Norrlands inland. Materialet har bearbetats genom innehållsanalys och ställts mot tidigare forskning, livsformsanalys och ett kritiskt livsloppsperspektiv. Resultaten visade att avstånden, avfolkningen och nedläggningarna upplevs svåra för många. Samtidigt var respondenterna nöjda med tillvaron, främst den lugna atmosfären och gemenskapen. Individuella faktorer och livsloppet visade en variation i såväl upplevelser som i strategier individerna utvecklat för att bemästra livet i glesbygd. / <p>2018-06-07</p>

Titel: Sjuksköterskors användning av symtomskattningsskalor i palliativ vård. En enkätstudie inom kommunal hemsjukvård. Bakgrund: När en sjukdom inte längre är botbar inriktas vården till palliativ vård, där den i slutfasen övergår till vård i livets slutskede. Vården inriktas på att lindra lidande och främja livskvalitét. Sjuksköterskan har huvudansvaret i omvårdnadsarbetet med att kartlägga symtom, symtomlindra och se till att adekvata åtgärder sätts in. Sjuksköterskan bör därför besitta god kunskap om symtomskattning och symtomlindring.   Syfte: Syftet var att undersöka om sjuksköterskor i den kommunala hemsjukvården som arbetar med patienter i ett palliativt skede använder sig av ett validerat symtomskattningsinstrument för att bedöma olika symtom i den palliativa vården, och om det är till hjälp i deras arbete.   Metod: Studien genomfördes som tvärsnittsstudie med hjälp av en webbenkät som skickades till 102 sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård. Svarsfrekvens var 62%. Datamaterialet analyserades med deskriptiv statistik, samt chi-två analys som gjordes med hjälp av SPSS och presenterades i frekvenstabeller.   Resultat: Flertalet av sjuksköterskorna använde sig av ett validerat symtomskattningsinstrumnet och upplevde att det var till god hjälp för dem i sitt arbete. Smärta symtomskattades mest frekvent men även andra symtom skattades. Sjuksköterskor med specialistutbildning använde procentuellt sett symtomskattningsinstrument i högre utsträckning än sjuksköterskor med grundutbildning.  Slutsats: I den aktuella kommunen använde flertalet av sjuksköterskorna symtomskattningsinstrument i sitt arbete. Men resultat visar också att sjuksköterskor mer frekvent behöver symtomskatta andra symtom än smärta. Om en satsning på att fler sjuksköterskor får möjlighet att vidareutbildas skulle detta leda till en förbättring av kvalitén av den palliativa vården.

No description available.

Bakgrund : Lungcancer är en av de största orsakerna till dödsfall av cancer i världen, både hos män och kvinnor. Lungcancer orsakas främst av tobaksrök. Hälften av patienterna som diagnostiserats med lungcancer globalt avlider inom ett år efter diagnosen och för 5 års överlevnad är det cirka 17 procent. Syftet var att belysa patienters upplevelse av livskvalitet vid lungcancer. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som omfattade 10 artiklar, varav 3 kvantitativa och 7 kvalitativa. Innehållsanalys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet visade på att patienters upplevelse av livskvalitet relateras till följande 5 kategorier: Leva med skam och skuldkänslor, Leva med social isolering, Intimitet och sexuell påverkan, Att ta tillvara på tiden, Leva med ångest, oro och rädsla i samband med symtom, vilket beskriver upplevelsen av livskvalitet vid lungcancer. Huvudsakligt resultat är att patienterna upplevde skam, skuldkänslor samt att de orsakat sin egen sjukdom på grund av att själva valt att röka. Patienterna upplevde en försämrad livskvalitet och social isolering på grund av sjukdomens symtom. Slutsats: Patienter med diagnosen lungcancer upplevde försämrad livskvalitet på grund av symtombörda som bidrog till social isolering, ångest, oro och rädsla för den tid som var kvar av livet. Patienterna upplevde en försämrad livskvalitet på grund av att sjukdomen var förknippad till rökning vilket bidrog till känslor av skam och skuld. De upplevde skam vid samordning med vårdpersonal och att deras vård skulle påverkas. Trots den negativa prognosen fanns det patienter som upplevde att de fick ett nytt perspektiv av livet och valde att ta tillvara på den tid de hade kvar.

Bakgrund: I Sverige, och även globalt, ökar andelen äldre av befolkningen. Medellivslängden i Sverige var 84 år för kvinnor och 80 år för män 2016. Att bli äldre kan innebära både möjligheter och begränsningar. Ålderdom kan innebära ohälsa och funktionsnedsättning med behov att anpassa sig till nya förutsättningar då kroppens funktioner inte längre kan tas för givna. Problem: Forskning om äldre på äldreboenden visar att brister på resurser i form av personal, lämpliga lokaler och utomhusmiljö förekommer. Många anhöriga menar att deras närstående blir isolerade när de inte kan aktivera sig eller komma ut, vilket leder till sämre livskvalitet. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av aktiviteters påverkan för patienter på äldreboende. Metod: Allmän litteraturöversikt genomfördes och i analysen användes sex artiklar med kvantitativ och fyra artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Sociala interaktioner hade påverkan på livskvalitet för patienterna och genom fysisk aktivitet hade patienterna möjlighet att påverka sin livssituation och förväntningarna på aktiviteten. Patienternas rörlighet ökade och mentala hälsa förbättrades efter träningsprogram. Slutsats: I resultatet framkom aktiviteternas påverkan på patienterna genom samhörighet, möjlighet att lära känna nya människor och att dela glädje och intresse med andra vilket påverkade patienternas livskvalitet.

Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Vid en stroke får inte hjärnan tillräckligt med syre och cellskador kan då uppstå. Varje år drabbas 100 000 personer i Europa av stroke och det är en av de vanligaste orsakerna till att vuxna får funktionsnedsättningar. Funktionsnedsättningarna kan ha stor inverkan på patienternas vardagliga liv vilket gör att de behöver mycket stöd. Sjuksköterskans ansvar är att ge patienten information och öka patientens förståelse för sjukdomen. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevda livskvalitet efter att ha drabbats av stroke. Metod: En litteraturbaserad studie som inkluderar 11 artiklar av både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; en förändrad kropp, psykiska och emotionella upplevelser och sociala relationers inverkan. Det framkom att den förändrade kroppen var svår att acceptera och många kände nedstämdhet. Aktiviteter som tidigare varit meningsfulla var svåra att utföra. Relationer förändrades då de upplevde att de inte blev förstådda. Informationen från vården upplevdes bristande. Konklusion: Studien visar att patienter upplever en försämrad livskvalitet efter stroke, vilket kan ge sjuksköterskor ökad förståelse och kunskap hur de kan möta en patient med stroke. Detta kan leda till att livskvaliteten ökar då patienternas behov tydliggörs.

Bakgrund:Malignt melanom är den femte vanligaste cancerdiagnosen i Sverige. En kändriskfaktor är solens ultravioletta strålning. Prognosen för överlevnad ökar genom tidig upptäckt, detär därför viktigt att arbetaförebyggande. Sjuksköterskan har till uppgift att erbjuda patienter en god vård som är personcentrerad. Detta kan förhindra lidande och öka livskvalitén hos patienterna.Syfte:Examensarbetets syfte var att beskriva patientersupplevelser av att leva med malignt melanom. Metod:En litteraturöversikt baserad på10 kvalitativa artiklar. Resultat:Malignt melanom rör upp många känslor, det är en cancerdiagnos och cancer är starkt kopplat till döden. Patienterna upplevde att deras oro inte var berättigad, då deras omgivning inte var införstådda i allvaret med sjukdomen. När patienternas förväntningar inte motsvara resultatet efter kirurgi skapade detta ett lidande. De var i stort behov av stöd för att finna strategier till ett fortsatt liv. Konklusion:Malignt melanom påverkar hela människan, patienterna behöver stöd för att öka deras livskvalité.

No description available.