SAMMANFATTNING Bakgrund: Hjärtsvikt är ett livslångt syndrom som anses vara ett globalt växande hälsoproblem. Syndromet har drabbat runt 20 miljoner människor världen över. Hjärtsvikt påverkar hela människans fysiska hälsa och livskvalitet därmed kräver patientens delaktighet i sin egen vård. Hjärtsviktspatienter har ökad risk att utveckla en stillasittande livsstil därför bör fysisk aktivitet utnyttjas som en behandlingsform.   Syfte: Syftet med detta arbete var att studera hur fysisk aktivitet kan påverka livskvaliteten hos patienter som lider av syndromet hjärtsvikt. Metod: Studien har en beskrivande design med litteraturöversikt som metod. Studien är baserad på kvantitativa originalartiklar från år 2012–2019. Sökningen skedde med databasen PubMed (Medline) och sökorden var MesH-termer samt fritextsökningar.  Resultat: I resultatet av studierna framkommer det att ett strukturerat träningsprogram gav en ökad fysisk prestationsförmåga och förbättrade livskvaliteten hos interventionsgrupperna. Genom information, rådgivning och uppmuntran förbättrade patienter egenvårdshantering men däremot var inte fysisk aktivitet som egenvårdsråd en lika effektiv metod för att förbättra livskvaliteten som ett strukturerat träningsprogram. Träningsmetoder som cykling, styrketräning, promenader, jogging, balansträning och aerobic gav signifikanta förbättringar i livskvaliteten hos hjärtsviktspatienter. Slutsats: Det framgår att olika former av träningsprogram som egenvårdsråd kan förbättra livskvaliteten hos hjärtsviktspatienter. Träning som egenvård ansågs effektfullt, dock visade resultatet att ett strukturerat träningsprogram var mer effektivt. Livskvaliteten förbättrades signifikant i de flesta studierna som använde någon form av kondition, styrketräning eller en kombination av dessa träningsprogram. Vidare studier behövs för att kunna tillämpa fysisk aktivitet som icke-farmakologisk behandling vid hjärtsvikt polikliniskt. / ABSTRACT Background: Heart failure is a lifelong syndrome which is considered as a globally growing health problem. The syndrome has affected about 20 million people around the world.The syndrome effects on physical health and quality of life of the patients therefore should patients participate in their self-care. Heart failure increase risk of developing a sedentary lifestyle thus physical activity should be used as a treatment. Aim: The aim of this work was to study how physical activity can affect the quality of life of patients suffering from heart failure syndrome. Method: The study has a descriptive design with literature review as method. The study is based on quantitative original articles from 2012-2019. The research was done with the PubMed (Medline) database and the keywords were MesH terms and free text searches. Results: The results of the studies show that different types of exercise methods can increase the physical performance and quality of life of intervention groups. Through information, counseling and encouragement improved the patient’s self-care but it was not as effective as a structured exercise program to improve quality of life. Exercise methods such as cycling, strength training, walking, jogging, balance training and aerobics provided significant improvements in the quality of life of heart failure patients. Conclusions: Various forms of exercise programs as a self-care advice can improve the quality of life of heart failure patients. Training as self-care was considered effective, however the results showed that a structured exercise program was more effective. The quality of life of patients was significantly improved by using of fitness, strength training or a combination of these exercise programs. Further studies are required to be able to apply physical activity such as non-pharmacological treatment in outpatient heart failure.

Bakgrund: Sepsis och septisk chock är ett akut livshotande tillstånd där en tidig behandlingär livsavgörande. Många människor drabbas och fler människor överlever idag jämfört medför några år sedan. Detta leder till fler komplikationer och konsekvenser som kan påverkamänniskans vardagliga liv exempelvis nedsatt ADL. Vid akut sjukdom genomgår människanen traumatisk upplevelse som kan påverka hälsa, välbefinnande och livskvalitet.Syfte: Syftet med denna studie är att, ur ett patientperspektiv, beskriva upplevelser av hurlivet påverkas efter sepsis eller septisk chock.Metod: Studien är en kvalitativ innebördsanalys. Informanter kontaktades viaFacebookgruppen, Sepsisforum. Informanterna beskrev hur deras liv påverkades efter sepsisoch septisk chock. Analysen framställde fyra teman vilket lade grund till resultatet i studien.Resultat: Resultatet belyser fyra teman; oro och rädsla hos personer skapar lidande, enobeskrivlig trötthet, att inte klara av vardagen och uppnå hälsa, bristande eftervård ochvårdpersonalens ansvar.Konklusion: Komplikationerna som kan uppstå efter sepsis eller septisk chock är mångaoch kan vara livslånga. Detta påverkar personen på olika sätt såsom livskvalité och hälsa.Vården har ett stort ansvar och eftervården behöver utvecklas.

Bakgrund:Bröstcancer är en vanlig sjukdom bland kvinnor och allt mer flera kvinnor drabbas. Det finns olika typer av bröstcancerbehandlingar. Alla behandlingar kan medföra biverkningar som kan påverka kvinnor både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskans roll och ansvar är att uppmärksamma dessa kvinnor i de olika stadierna av bröstcancer för att kunna ha koll på kvinnornas mående.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer.Metod:Studien är en litteraturöversikts studie med kvalitativ och kvantitativ metod och består av 10 artiklar. Resultat: Består av ett huvudämne med två underteman och fyra subteman. Som visade att kvinnor upplevde att kroppslig förändring av bröstcancer och som resulterade i sociala konsekvenser. Konklusion: Studien visar att kvinnorna är i behov av ett stöd efter behandlingen av bröstcancer och att de upplever att den kroppsliga förändringen ger en stor påverkan i deras liv och vardag.

Bakgrund: Många studier visar att sömnen och dess kvalitet och duration är försämrad hos många ungdomar. Bristande sömn kan leda till sämre skolresultat, psykisk ohälsa och nedsatta kognitiva förmågor. Skolsköterskan och eleven skapar en relation och kan genom samarbete och samtal genom en process nå en gemensam målsättning för att förbättra elevens sömnvanor. För att kunna ge personcentrerad vård och stöd gällande sömnvanor behöver kunskap finnas hos skolsköterskan om vilka orsaker som kan finnas till brister i ungdomars sömn. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att sammanställa och analysera forskningsresultat om orsaker till brister i ungdomars sömnvanor samt att undersöka om skillnader i dessa orsaker finns gällande kön och åldrar. Metod: Studiens design var en litteraturöversikt. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed samt genom en manuell sökning i referenslistor. I resultatet inkluderades 16 artiklar som var av hög och medelhög kvalitet. Samtliga inkluderade artiklar var tvärsnittsstudier. Ungdomar mellan 10 – 19 år inkluderades i studien. Resultat: Orsaker till brister i ungdomars sömnvanor var multimedia användning, social media och internetanvändning, aktiviteter i dagliga livet och social utsatthet. Inga skillnader framkom i orsaker till brister i ungdomars sömn relaterat till kön och ålder. Slutsats: Det är viktigt att ungdomar har goda sömnvanor för att upprätthålla sin psykiska och fysiska hälsa samt för att klara av sin skolgång. Därför måste skolsköterskan ha kunskap om vilka bakomliggande orsaker som kan finnas till brister i ungdomars sömn. Genom personcentrerad vård, samtal om sömn och hjälp till självhjälp kan hälsosamma vanor upprättas och ge ungdomar möjlighet till en bra livskvalitet. Några säkra samband kan inte dras av resultatet i denna litteraturstudie på grund av de inkluderade studiernas design. Fortsatt forskning med andra typer av design behövs inom området för att klarlägga orsak och verkan till hur ungdomars sömn påverkas av olika levnadsvanor.

Introduktion/Bakgrund: Det mest rapporterade symtomet från patienter med traumatisk skallskada är hjärntrötthet. Traumatisk skallskada innefattar allt från lätt hjärnskakning till svår permanent hjärnskada. Utmärkande symtom kopplat till hjärntrötthet är stresskänslighet, ljud- och ljuskänslighet, uppmärksamhet- och koncentrationssvårigheter, onaturlig snabb förlust av mental energi samt onaturligt lång återhämtning av energi efter koncentration. Det finns ingen väl fungerande behandling mot hjärntrötthet. Information och samtal är den primära behandlingsmetoden och det är sjuksköterskans ansvar att ta hänsyn till patientens tillstånd och anpassa informationen.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur livskvalitet i det vardagliga livet påverkas hos människor med hjärntrötthet efter en traumatisk skallskada. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Databassökningar genomfördes i PubMed, PsychInfo och Cinahl. Tolv kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel sammanställdes i studiens resultat. Resultat: Resultatet indikerar påverkan på livskvaliteten vid hjärntrötthet efter traumatisk skallskada. Ökad kunskap, medvetenhet och acceptans krävs för att hantera hjärntrötthet. Hjärntrötthet kan ge svårigheter i sociala sammanhang då personen inte klarar av att sortera stora mängder intryck. En hjärntrött person behöver anpassa aktivitetsnivån och yrkeslivet för att klara av vardagen och bevara god livskvalitet. Slutsats: Hjärntrötthet kräver stora förändringar i vardagen eftersom både aktivitets- och ambitionsnivån måste sänkas för att spara på den mentala energin. Litteraturstudiens resultat visar på faktorer som påverkar livskvaliteten negativt men genom kunskap och acceptans går det att lära sig att hantera och leva ett liv med god livskvalitet trots hjärntrötthet.

Bakgrund: En hjärtinfarkt är en irreversibel ischemisk skada i hjärtmuskeln orsakad av en ocklusion. I Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar den största folksjukdomen och årligen drabbas cirka 26 400 människor, av de avlider ungefär 5 900. För att uppnå en god livskvalitet är aspekterna gemenskap, mening, trygg identitet och en känsla av glädje grundläggande. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter upplever sin livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 13 studier med deskriptiv kvalitativ ansats. Studierna identifierades med hjälp av databasen PubMed och dess kvalitet granskades genom SBU:s (2014) granskningsmall. Resultat: Resultatet sammanställdes utifrån sju kategorier och fem subkategorier vilka beskrev att: Patienterna drabbades primärt av chock och en nära-döden-upplevelse som resulterade i tacksamhet över att leva. Oro, rädsla, osäkerhet, ångest, depression, bröstsmärta, andfåddhet och fatigue var vanliga psykologiska och fysiologiska följder som kom att påverka patienterna i det dagliga livet. Relationen till familjemedlemmar blev negativt påverkad och de kände sig socialt begränsade. För att klara av den förändrade livssituationen var stöd och bearbetning nödvändigt. I efterförloppet ledde händelsen till nya prioriteringar och en förändrad syn på livet. Slutsats: Efter en hjärtinfarkt påverkas livskvaliteten negativt ur ett socialt, psykologiskt, emotionellt, fysiologiskt och existentiellt perspektiv. Då människan dagligen begränsas samt ställs inför utmaningar och påfrestningar krävs det en stor ansträngning för att klara av och hantera det dagliga livet. Denna information kan tillsammans med vidare forskning kring området användas som grund för utökade riktlinjer. / Background: A myocardial infarction is an occlusion-caused, irreversible ischemic injury in the heart muscle. In Sweden cardiovascular disease is the largest public health disease and approximately 26 400 people suffer from a myocardial infarction annually, of which about 5 900 die. To achieve a good quality of life it’s fundamental to have community, meaning, a secure identity and a sense of joy. Aim: The aim was to describe how patients experience their quality of life after a myocardial infarction. Method: A general literature review of 13 studies with descriptive and qualitative approaches. The studies were identified using the PubMed database and their quality was assessed using the SBU (2014) review template. Results: The result was compiled on the basis of seven categories and five sub-categories which described that: Patients were primarily affected by shock and a near-death experience that resulted in a gratitude for being alive. Concerns, fears, insecurities, anxiety, depression, chest pain, shortness of breath and fatigue were common psychological and physiological consequences that affected the patients in their daily life. The relationship with family members was negatively affected and they felt socially restricted. In order to cope with the changed life situation, it was of the utmost importance to get support and to process the consequences of the disease. In the aftermath, the event led to new priorities and a changed view of life. Conclusion: A myocardial infarction affects the patient's quality of life in a negative way from a social, psychological, emotional, physiological and existential perspective. Mainly because they are limited and daily faced with challenges and stress, which means that a great deal of effort is required in order for them to be able to carry out and manage their daily life. This information can together with further research be used as a basis for extended guidelines.

Bakgrund: Antalet hjärttransplantationer som genomfördes i Europa och Nordamerika under år 2015 var 4500 och under de senaste tre åren har det skett en ökning av antalet hjärttransplantationer i hela världen samt att ökningen fortsätter. År 2019 gjordes 60 hjärttransplantationer i Sverige och den vanligaste orsaken till hjärttransplantation var hjärtsvikt. En hjärttransplantation är ett stort ingrepp som kräver lång återhämtningsprocess samt daglig läkemedelsbehandling. Efter operationen ställs personen inför fler risker och komplikationer samt att personen behöver göra flera livsstilsförändringar. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med ett transplanterat hjärta.  Metod: Den valda metoden är en litteraturöversikt som är baserade på kvalitativa vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har sökts fram systematiskt i databaserna Cinahl Complete, PubMed och PsychInfo. Nio kvalitativa vetenskapliga artiklar återfanns och har granskats, analyserats och sedan sammanställt till ett resultat.  Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier: att känna tacksamhet, att lära sig att leva med ett transplanterat hjärta och att mötas av svårigheter med tillhörande underkategorier. Diskussion: Litteraturöversiktens metod diskuteras utifrån kvalitetsbegreppen tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras tre centrala fynd som var följande; att personer som genomgått en hjärttransplantation känner tacksamhet men också skuld och skam, att de efterföljande livsstilsförändringarna inte levde upp till personernas förväntningar samt att personerna upplevde en saknad av stöd. Fynden diskuteras utifrån McCormack och McCance teori om personcentrerad vård samt utifrån begreppet livskvalitet.

Venösa bensår är en diagnos som drabbar många, främst äldre. Den vanligaste orsaken är venös insufficiens och sårläkningsprocessen kan ta lång tid. Det kan för individen medföra långvariga vårdkontakter eftersom frekventa såromläggningar ofta fordras. Detta kan ha en negativ inverkan på individens välmående både fysiskt, psykiskt och socialt, vilket i sig kan påverka hela livssituationen. Konsekvenser av bristande kunskaper kring såret och dess behandling kan leda till ett minskat välbefinnande. Syftet är att beskriva individers upplevelser av att leva med venöst bensår. Litteraturöversikt valdes som metod med inklusion på nio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visar att individerna uppvisar en känslomässig påverkan genom förändringar i det vardagliga livet samt uppvisar betydelsen av kunskap och stöd kring vad venöst bensår innebär för dem. Individerna visar även att deras upplevelser rör aspekter gällande fysiska, psykiska samt sociala faktorer och att dessa varierar från individ till individ. Avslutningsvis framkommer det att sjuksköterskan har en betydelsefull roll i vårdandet av dessa individer, där vården utgår från ett patientperspektiv där helheten av individens upplevelser synliggörs. Detta för att minska individens lidande, främja välbefinnandet samt öka livskvaliteten.

Kronisk migrän definieras enligt den nuvarande International Headache Society Classification of Headache Disorders (ICHD-3) som huvudvärk som uppstår minst 15 dagar per månad varav minst 8 dagar migrän under minst 3 månaders tid. Kronisk migrän är ett handikappande tillstånd som förvärras och utvecklas från episodisk migrän. Kronisk migrän påverkar livskvalitet hos vuxna med upprepade sjukskrivning och den påverkar den sociala aktiviteter hos människor. Kronisk migrän är förknippade med andra psykiska sjukdomar exempelvis depression och ångest. BOTOX® är ett läkemedel som godkändes 2010 för profylaktiska behandling av kronisk migrän. OnabotulinumtoxinA den aktiv substansen i BOTOX är ett nervgift från bakterien Clostridium botulinum och fungerar som en neuromuskulär blockerare som används för att relaxera musklerna på olika områden på kroppen. Vid behandling av kronisk migrän injiceras OnabotulinumtoxinA på sju specifika områden i huvud och nacke. Syftet med arbete är att undersöka effekt, säkerhet och påverkan av BOTOX på livskvaliteten. Arbetet är en systematisk litteraturöversikt baserad på sekundärdata som har samlats in via databasen PubMed. För att hitta relevanta studier och besvara syftet har följande sökfraser använts onabotulinumtoxinA, chronic migrän, life quality. Detta resulterade i 13 artiklar inkluderades som skiljer sig på behandlingslängd och antal patienter. Alla ingående studier har visat på en bra effekt av onabotulinumtoxinA vid kronisk migrän genom att orsaka en minskning av antalet huvudvärksdagar per månad jämfört med placebo. Flera studier har också visat att behandlingen är säker och att patienterna tolererar de administrerade doser väl med vissa milda, till måttliga biverkningar med en incidens på mindre än 10 %. Biverkningar som patienter har rapporterat i studierna var muskelsvaghet, nacksmärta och smärta vid injektionsställe. OnabotulinumtoxinA fungerade bra vid alla studier och har förbättrat livskvaliteten hos patienter genom förbättring av både fysiska och emotionella funktioner. Sammanfattningsvis är onabotulinumtoxinA ett effektivt och säkert läkemedel vid förebyggande behandling av kronisk migrän.

Bakgrund Kronisk njursvikt är en irreversibel sjukdom som kräver livslång behandling. Hemodialys är, bortsett från transplantation och peritonealdialys, den enda behandlingen som kan ges för att förlänga överlevnaden för dessa patienter. Hemodialys är en tidskrävande behandling som mycket påtagligt ingriper i patienternas vardag och påverkar upplevelsen av såväl hälsa som välbefinnande och livskvalitet. Syfte Syftet är att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet och välbefinnande i samband med långvarig hemodialysbehandling på dialysenheter belägna i sjukhusmiljö.Metod Studien har genomförts som en litteraturöversikt där en systematisk sökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ ansats.Resultat Efter analys av de inkluderade artiklar framkom tre huvudkategorier:- att möta begränsningar i det dagliga livet,- att acceptera sjukdomen och behandling samt hitta copingstrategier,- att leva med osäkerhet inför framtiden och erfara rädsla för döden.Slutsats Patienterna upplever att hemodialysbehandling orsakar såväl fysiska som psykiska och sociala begränsningar i livet. Dialyspatienterna behöver anpassa sig till ett annorlunda liv, där acceptans av sjukdomen och behandlingen gör det möjligt att finna copingstrategier. Patienterna inser att de är beroende av stöd från både familj och vårdpersonal av för att klara av de påfrestningar som hemodialysbehandlingen innebär. Insikten om att vara beroende av andra och en avancerad maskin – dialysapparaten – innebär att dialyspatienterna lever med en ständig känsla av osäkerhet.