Bakgrund Andelen personer som drabbas av typ 2-diabetes växer och förväntas fortsätta göra så. Sjukdomen och dess sjukdomrelaterade följdsjukdomar inskränker på människors liv och vardag. Utbildning i sjukdomskunskap och egenvård ger patienten verktyg att bättre klara av det dagliga livet. Syfte Syftet var att undersöka om patientutbildning påverkar hälsorelaterad livskvalitet hos perosner med diabetes typ II. Metod En litterturöversikt där 12 vetenskapliga artiklar inkluderas. Sökning efter artiklar gjordes i PubMed och Cinahl med lämpliga sökord och urvalskriterier. Artiklarna granskades, analyserades och presenteras i en matris. Resultat I tio av tolv fall hade den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med typ 2-diabetes ökat efter fullföljd patientutbildning. Förändring av de metabola kontrollen gav en högre livskvalitet. Förbättrade biomedicinska värden där bland annat vikt, blodtryck, HbA1c tittades på gav bättre livskvalitet i vissa fall men inte alla. Bristande sjukdomskunskap och diabetesrelaterade komplikationer påverkade livskvaliteten. Förändringar i medicinering tillsammans med utbildning gav en ökning av livskvaliteten. Aktiviteter som rör kosten och motion är av vikt. Slutsats Patientutbildning som ger patienten en ökad kunskap om sin sjukdom tillsammans med insatt medicinsk behandling gav en högre livskvalitet.

No description available.

Intensivvård ger möjligheter för allt äldre och sjukare patienter att överleva livshotande sjukdom. Tidigare forskning visar att mellan 40 och 70 % av alla patienter> 80 år avlider inom ett år efter intensivvård. Multisjuka äldre patienter kan genom olika varianter av förhandsbeslut om vårdnivå uttrycka sina önskemål om framtida vård. Etiska dilemman kan upplevas av intensivvårdssjuksköterskor när de vårdar äldre multisjuka patienter, speciellt om de inte önskar intensivvård. Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda äldre multisjuka patienter och deras situation i livets slutskede. En kvalitativ intervjustudie med fyra personer i en fokusgruppintervju och två enskilda intervjuer genomfördes med totalt sex intensivvårdssjuksköterskor. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet utgörs av en huvudkategori; viljan att ge bästa möjliga vård och tre generiska kategorier; värdigt slut på livet, att vårda med patienten i fokus och viktigt att alla får en chans. Kategorierna återger intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av att vårda äldre sedan tidigare multisjuka patienter. Resultatet visar att intensivvårdssjuksköterskorna vill ge patienterna bästa möjliga vård, rädda liv och känna att de ger rätt form av vård. De tyckte också att det var viktigt att alla patienter fick chansen att överleva ett kritiskt sjukdomsförlopp med hjälp av intensivvård, även om prognosen var mycket dålig. Intensivvårdssjuksköterskorna tyckte att förhandsbeslut om vilken vård och vilka livsuppehållande insatser patienten önskar i händelse av försämring skulle kunna leda till minskad etisk stress och underlätta för sjukvården att ge den bästa möjliga vården till patienten utan att orsaka vårdlidande

Svårläkta bensår är ett tillstånd som drabbar många personer i Sverige och i världen. De flesta personer är mellan 75 och 80 år gamla. Att leva med svårläkta bensår kan vara ansträngande på grund av symtom såsom smärta, lukt och sårsekretion. Patientens hälsa och livskvalitet påverkas individuellt och i olika grad. Konsekvenserna i patientens dagliga liv verkar mest vara av fysisk karaktär och orsakad av smärta. Men hälsotillståndet kan också påverka patientens mentala hälsa och sociala liv med till exempel känslor av skam och social isolering. Patientens symtom behandlas i första hand både omvårdnadsmässigt och farmakologiskt för att minska lidandet. Men främst av allt behöver patienten stöd från sjukvården och särskilt från sin sjuksköterska. Att sjuksköterskan och patienten samarbetar under goda förutsättningar är av vikt för att nå sårläkning. Andelen patienter med svårläkta bensår beräknas öka i framtiden till följd av ökad mängd som blir äldre. Denna litteraturöversikts syfte var att belysa vuxna patienters upplevelse av det dagliga livet i samband med svårläkta bensår samt betydelsen av vårdgivarens roll med hjälp av elva kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Studien avser att skapa en översikt över befintlig kunskap och forskning inom detta område. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och nio underkategorier. Studiens resultat visar att vuxna patienter som lever med svårläkta bensår drabbas av symtom, inskränkt fysisk aktivitet, social begränsning och tillståndet leder många gånger till långvarig kontakt med vården. I diskussionsdelen diskuteras vikten av fysisk aktivitet för att uppleva hälsa men också människans behov av sammanhang och betydelsen av ett gott vårdbemötande för att öka livskvaliteten.

Bakgrund: Demens är en kronisk obotlig sjukdom som drabbar uppskattningsvis 20 000 – 25 000 personer i Sverige varje år. För att personer med demens ska få en så god livskvalitet som möjligt får de hjälp genom individanpassade omvårdnadsåtgärder. Intervention med vårdhund kan vara en sådan. Syfte: Att undersöka vårdhundars effekt på personer med en demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie med utgångspunkt i Polit och Beck (2017) niostegsmodell. Databaserna som användes för att få fram artiklarna var Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Totalt 14 artiklar inkluderades och databearbetningen utfördes med en induktiv ansats. Resultat: tre huvudteman framkom, ”Effekten av vårdhundar som gruppintervention”, ”Effekten av vårdhundar som individuellt anpassad intervention” och ”Effekten av vårdhundar som intervention över tid”. Flera studier har kunnat visa på goda effekter under interventionstiden, långsiktiga effekter har varit svåra att påvisa. Slutsats: Vårdhundar kan genom sin blotta närvaro eller individuellt planerade interventioner lindra lidandet orsakat av oro för personer med demens. Detta gör att en bättre livskvalitet kan uppnås. Samtliga inkluderade artiklar framhåller att evidensgraden är för låg för att kunna dra säkra slutsatser. Mer forskning behövs.

Hysterektomi är ett operationsingrepp då livmodern avlägsnas. Kvinnor som lider av gynekologiska sjukdomar kan besväras av smärtproblematik och blödningsbesvär. Besvärande symtom kan generera fysiska, psykiska och sociala begränsningar i form av isolering, minskad energi och depression. Syftet med hysterektomi vid benign indikation är att reducera problematiska symtom och öka kvinnornas livskvalitet. Operationen upplevs olika för individer och påverkar människan både biologiskt och existentiellt. Hysterektomi påverkar upplevelsen av hälsa olika för olika individer beroende på vad den enskilda individen anser vara av värde i livet, och personens individuella livsprojekt. Syftet med detta arbetet är att belysa kvinnors upplevelse av att genomgå hysterektomi vid benign indikation. Arbetet har strukturerats som en litteraturöversikt där tidigare artiklar och publikationer granskats och inkluderats. Datainsamlingen har utförts i databasen Cinahl, utifrån nio vårdvetenskapliga artiklar med hjälp av Fribergs (2017) granskningsmall. Resultatet presenteras i form av olika teman och subteman. Dessa teman är baserade på kvinnors berättelser och svar i enkäter och intervjuer som publicerats i tidigare studier kring detta område. Efter genomförd studie har jag kommit fram till slutsatsen att merparten av de kvinnor som genomgår hysterektomi verkar uppleva ökad hälsa och livskvalitet efter genomfört ingrepp. Vidare har jag kommit fram till att det finns ytterligare behov av information och stöd under vårdprocessen, för att öka kvinnors möjlighet till att uppnå hälsa och välbefinnande.

Målet med palliativ vård är att lindra lidande och skapa en så god livskvalitet som möjligt den sista tiden i livet för individer som blivit diagnostiserade med en obotlig sjukdom. Inom svensk sjukvård finns målet att vårda människan som en enhet, men trots detta glöms ofta den existentiella dimensionen bort och vårdandet fokuseras i stället på den fysiska kroppen. Den existentiella dimensionen har stor betydelse för upplevelsen av livskvalitet. Därför vill vi ta reda på vad som är viktigt för individer som befinner sig i livets slutskede för att de ska ha en god livskvalitet. Detta gör vi genom en litteraturstudie där resultatet av ett antal tidigare studier visar vilka existentiella faktorer som är betydelsefulla i livets slut. Samspelet med människor i ens närhet och möjlighet till att uttrycka sina existentiella behov genom andlighet och religiositet kommer fram som huvudfynd.

Bakgrund: Bensår är ett omfattande problem hos den äldre befolkningen i samhället. Bensår är ett sår där någon del av vävnaden under knät är skadad. Denna studie fokuserar på erfarenheter av att leva med venösa, arteriella och arteriovenösa (blandsår )bensår. Det är vanligt att bensår är svårläkta och de kan skapa smärta hos patienten. Detta kan orsaka lidande hos dessa patienter. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av att leva med bensår. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt med grund i kvalitativ forskning. Sökningar genomfördes i Cinahl, Medline och PubMed. Sju artiklar granskades och analyserades. Analysen gick från helhet till delar till en ny helhet där studierna relaterades till varandra såsom likheter och skillnader. De vetenskapliga artiklarna är etiskt granskade enligt god forskningssed. Resultat: Resultatet visar på fyra teman där patienternas erfarenheter och upplevelser undersökts. Att ha och hantera smärta, att leva med rädsla, våga ha framtidstro och att leva med en förändrad vardag. Slutsatser: Smärtan patienterna upplever vid bensår påverkar deras liv på många olika vis. Vardagen blir förändrad, de sociala och intima relationerna påverkas. Patienten klarar inte längre av att leva som tidigare. Sjuksköterskan har en betydande roll i läkningsprocessen, även att upprätthålla ett välbefinnande och bibehålla goda relationer och vanor för patienten. Sammanfattningsvis går det se att det saknas forskning kring patientens erfarenheter om att leva med bensår och yttligare forskning bör göras.

Bakgrund: Prevalens av inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) har ökat globalt och klassas numera som folksjukdomar. 25% av insjuknanden sker innan 20 års ålder. Sjukdomarna är förknippade med flera begränsande symtom som kan medföra negativ inverkan på det vardagliga livet. Till följd av den ökade prevalensen ställs därför högre kunskapskrav på sjukvårdspersonal inom hälso- och sjukvård, i synnerhet för pediatrisk IBD, som rör sjukdomens inverkan på barns livskvalitet.  Syfte: Syftet med studien var att kartlägga livskvaliteten hos barn och ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Sökningarna för litteraturstudien genomfördes på PubMed och identifierade elva kvantitativa kohortstudier som sedan granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Studiens resultat indikerar på att barn och ungdomar med IBD upplever lägre livskvalitet. Ingen signifikant skillnad i livskvalitet sågs mellan de olika IBD sjukdomarna. Lägre sjukdomsaktivitet och längre sjukdomstid var två faktorer som korrelerar med högre livskvalitet. Resultatet indikerar också att äldre barn jämfört med yngre barn, har sämre livskvalitet oberoende av sjukdomsaktivitet och sjukdomstid.  Konklusion: Barn och ungdomar med IBD har en lägre livskvalitet. En aktivare sjukdom korrelerar med lägre livskvalitet, och längre sjukdomstid tenderar i högre livskvalitet hos barn och ungdomar med IBD. Kunskap som sammanställs i litteraturstudien kan användas för att förbättra sjuksköterskans förståelse av IBD. Detta kan i sin tur bidra till en bättre personcentrerad omvårdnad vilket ökar patienternas förutsättningar att tillämpa eftersträvansvärda beteendeförändringar. Framtida forskning bör undersöka livskvalitet hos barn med högre sjukdomsaktivitet samt kartlägga faktorer som bidrar till att äldre barn med IBD har lägre livskvalitet.

Bakgrund Anorexia nervosa är en allvarlig ätstörning med stora konsekvenser för de drabbade. Sjukdomen är ofta i linje med andra psykiska sjukdomar och samsjuklighet är vanligt. I sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden ingår att lindra lidande. Idag finns det bristande kunskapsstöd kring bemötande av personer med Anorexia Nervosa. För att lindra lidande och för att kunna bedriva personcentrerad vård vid bemötande av personer med sjukdomen är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om den. I det här arbetet kommer benämningen AN (Anorexia nervosa) användas.  Syfte Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med anorexia nervosa. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar  med kvalitativ design. Artiklarna identifierades i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Sophiahemmets bedömningsunderlag för kvalitet och vetenskapliga klassificering användes vid kvalitetsgranskningen av artiklarna. Därefter utfördes en integrerad analys och de artiklar som ingick i resultatet sorterades in i tre huvudteman med tillhörande subteman. Resultat Litteraturöversikten sammanfattade patienters erfarenheter av att leva med AN. De huvudteman som identifierades i resultatet var psykiska erfarenheter av att leva med AN, sociala erfarenheter av att leva med AN och vården. Patienters psykiska erfarenheter av att leva med AN presenteras utifrån följande subteman: anorektiska rösten, AN som hatnterimgsstrategi, AN och självkänsla samt AN och förnekelse. Exempel på patienters sociala erfarenheter av sjukdomen som presenteras är isolering och ensamhet. Under kategorin vården beskrivs bland annat betydelsen av förtroendet för vårdpersonal. Slutsats Denna litteraturöversikt har bidragit till en ökad kunskap och medvetenhet om patienters erfarenheter av att leva med AN. AN är en sjukdom som påverkar patienters hälsa psykiskt och socialt. Utifrån dessa fynd kan det vara relevant att behandlande vårdpersonal bör lägga stor vikt vid att arbeta med dessa specifika frågor. Fynden visar också på betydelsen av att vårdpersonal bemöter patienterna med förståelse och lyhördhet samt att fel bemötande i vården ökar den upplevda känslan av lidande hos patienterna.