Endometrios är en sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. Sjukdomen är svår att fastställa, vilket gör att det kan ta flera år tills en diagnos ställs. Smärta och rikliga menstruationsblödningar är vanliga symtom som påverkar hela livets existens. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Bengtsson (2016). Resultat: Resultatet visade att kvinnor med endometrios upplevde att hela livet påverkades av sjukdomen. Kvinnorna hade mestadels negativa erfarenheter av vården, många besvärliga kroppsliga symtom, problem med sina partners och familj samt svårigheter att få ihop vardagen. Slutsats: Att vårdpersonal behöver mer kunskap om sjukdomen för att det ska bli en förbättring av endometriosvården, att kvinnor inte ska behöva lida på grund av sen diagnos och svåra symtom.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en vanlig sjukdom, som drabbar både män och kvinnor. Syretillförseln till hjärtat minskar, vilket försämrar hjärtats vitala funktion. Hjärtinfarkt kan påverka människans hälsa och livskvalitet ur olika aspekter. Det behövs mer kunskap om detta. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av livet samt livskvalité efter en hjärtinfarkt. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Sökningar av artiklar gjordes i databasen Cinahl. Studiens resultat grundar sig på tio utvalda vetenskapliga artiklar, varav sju kvantitativa, två kvalitativa samt en mixed method. Resultat: I studiens resultat framkom att hjärtinfarktpatienters erfarenheter av sin livskvalitet kan delas upp i två huvudkategorier, nämligen negativ samt positiva erfarenheter av sin livskvalitet. Många patienter upplever en kraftig trötthet, psykiska besvär i form av oro/rädsla samt fysiska begränsningar. Vissa patienter kan känna tacksamhet för att de faktiskt fortfarande lever, samt att det framkommit hur viktigt det är med coping. De negativa erfarenheterna delades upp i underkategorier trötthet/sömnbrist, psykisk påverkan, social påverkan samt fysiska begränsningar. Motsvarande delades de positiva erfarenheterna upp i underkategorierna hopp/tacksamhet samt copingstrategier. Slutsats: Denna studie visade på hur patienters erfarenheter speglade deras livskvalitet efter drabbad hjärtinfarkt. Erfarenheterna kunde efter analys delas upp i två olika huvudkategorier, positivt samt negativt. I denna studie beskrivs hur patienternas vardag påverkas av diagnosen hjärtinfarkt och hur den influerar på dennes livskvalitet. Det mest påtagliga som uppkom från resultatet var de olika begränsningar som patienterna ansåg påverka deras livskvalité. Vårdpersonal kan med fördel ta del av denna studie för att i fortsatt omvårdnadsarbete kunna se patienten i centrum och identifiera dennes behov för att upprätthålla en bra livskvalitet.

Bakgrund: En hjärtinfarkt ger en irreversibel ischemisk skada genom ocklusion i koronarkärlen runt hjärtat. I Sverige drabbas årligen ca 24 300 personer av en hjärtinfarkt, av dessa överlever ca 75%. Att genomleva en infarkt kan innebära en stor påverkan för individens livskvalitet och relativa hälsa. Känsla av sammanhang och meningsfullhet (KASAM) har en tydlig förankring i individers livskvalitet. Syfte: Syftet var att undersöka patientens livskvalitet efter en genomlevd hjärtinfarkt. Metod: Den icke-systematiska litteraturöversikten baseras på åtta inkluderade kvantitativa artiklar. Artiklarna identifierades och hämtades i databaserna Cinahl och Pubmed. Kvalitetsgranskning har skett med hjälp av granskningsmall för att identifiera utvalda artiklar. Resultat: Fem kategorier framkom: samhällsfaktorer, psykologiska aspekter, fysiologiska aspekter, återgång till vardagen, upplevelser av livskvalitet. Slutsats: Genom att belysa patienters känsla av sammanhang och meningsfullhet efter en hjärtinfarkt, kan det hjälpa sjuksköterskor att få en förståelse och kunskap i främjande av livskvalitet hos patienter som genomlevt en hjärtinfarkt.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en autoimmun sjukdom som påverkar leder, senor och skelettvävnad genom att den orsakar inflammation. Det finns evidens för ärftlighet och även immunologiska faktorer spelar en roll men varför sjukdomen utvecklas är ännu inte känd. Omvårdnad sker främst i form av utbildning om egenvård och träning samt medicinering. Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med Reumatoid Artrit. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt. Urvalskriterierna var att artiklarna ska vara på engelska, publicerade inom de senaste fem åren (2016–2021), peer-reviewed och deltagare ska vara vuxna. De valda databaserna var PubMed och Cinahl complete. Databasernas fokusområden är omvårdnadsforskning och medicin vilket är relevant för det som eftersöks i arbetet. Sökmetoden var boolesk och sökorden var rheumatoid arthritis och quality of life. Artiklar som bedömts relevanta för att besvara syftet valdes ut. Resultat: Resultatet visar att de faktorer som kan påverka den mentala och fysiska livskvaliteten negativt hos personer med RA var smärta, depression, trötthet, sjukdomsaktivitet, övervikt, brist på sömn samt hög ålder. Kunskap om sjukdomen, inställning, stark identitet, hög motståndskraft samt psykologisk rådgivning, socialt stöd, träning, goda relationer, god ekonomi, hög utbildning och arbete sågs kunna påverka livskvaliteten positivt. Sammanfattning: RA påverkar personers livskvalitet i olika dimensioner på flera olika sätt. Sjukdomsaktivitet, information om sjukdomen och socialt stöd sågs vara några av de mest avgörande faktorerna för livskvaliteten. Som sjuksköterskor och omvårdnadsledare är det viktigt att undersöka faktorer som bidrar till bättre/sämre livskvalitet för att kunna främja patientens förmåga till egenvård. Sjuksköterskan bär ett ansvar för att säkra varje patients enskilda rätt till vård, vilket är en förutsättning för ett jämlikt samhälle. / Background: Rheumatoid arthritis (RA) is an autoimmune disease that affects joints, tendons and tissues by causing inflammation in them. There is evidence of the disease having hereditary and immunological factors that contribute to the emergence of Rheumatoid Arthritis, but the cause behind it is still unknown. Care is primarily focused on information about selfcare and exercise as well as medication. Aim: The aim was to describe the factors influencing the quality of life for people with Rheumatoid Arthritis. Method: This paper is a literature review. The inclusion criterias are that the articles are in English, published within the last five years (2016–2021), they are peer-reviewed and participants in studies are adults. The chosen databases were PubMed and Cinahl complete which both focus on nursing and medicine which are relevant for this review. The search method was boolean, and search words were rheumatoid arthritis and quality of life. The articles used for the assignment were chosen based on their abstract, how well the article could serve to answer the aim. Results: The results found that factors that can decrease the quality in life in people with Rheumatoid Arthritis is pain, depression, fatigue, disease activity, overweight, lack of sleep and old age. Knowledge about the disease, positive attitude, clear sense of identity, high resilience as well as therapy, social support, physical activity, marriage, good financial health, high education and employment was seen to improve the quality of life. Conclusion: RA affects people's quality of life in different dimensions and ways. Disease-activity, information about the disease and social support were seen as some of the most crucial factors in determining the quality of life. As nurses and leading care-givers it is important to know what factors can contribute a better/worse quality of life in order to encourage selfcare. Nurses carry a responsibility to ensure every patient’s right to medical treatment and care which is a prerequisite for an equal society.

No description available.

Bakgrund: Bipolär sjukdom kännetecknas av återkommande episoder av mani och egentlig depression med mellanliggande perioder av psykisk återhämtning. Huvudsymtomen vid en manisk episod är förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning, medan huvudsymtomen vid en egentlig depression är nedstämdhet och minskat intresse eller glädje. Bipolär sjukdom drabbar ungefär lika många män som kvinnor och brukar debutera i tonåren. Sjukdomen kan påverka familjerelationer, arbetsförmåga med mera. Livskvalitet är ett mått som kan användas för att mäta en individs välbefinnande och är betydelsefull att försöka mäta vid bipolär sjukdom. En allmänt accepterad definition på livskvalitet är Världshälsoorganisationens definition av livskvalitet. Deras definition av livskvalitet berör bland annat följande fyra områden: sociala relationer, fysisk hälsa, psykologiskt tillstånd och miljö. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitén hos vuxna med bipolär sjukdom. Metod: En litteraturöversikt gjordes med 15 artiklar hämtade från databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo. De sökord som användes vid databassökningarna var: ”bipolar disorder”, ”quality of life”, ”mania”, ”major depression”, ”euthymic” och ”social functioning”. De utvalda artiklarna beskrev livskvalitén hos vuxna med bipolär sjukdom, de var publicerade inom de senaste tio åren, de var skrivna på engelska och de var ”peer-reviewed” eller publicerade i en tidsskrift som var ”peer-reviewed”. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades innan de inkluderades i föreliggande studie. Under bearbetningen av artiklarna delades informationen från de olika artiklarna in i tre teman beroende på vilken av de tre frågeställningarna informationen besvarade. Dessa teman blev sedan huvudrubriker i resultatet. Resultat: Både de patienter som hade en sjukdomsepisod och de med en normal sinnesstämning uppvisade sämre livskvalitet i jämförelse med friska individer. Faktorer som god sjukdomsinsikt, socialt stöd och rutiner var associerade med bättre livskvalitet, medan graden av depressiva och maniska symtom, stigande ålder och tidig sjukdomsdebut var associerade med sämre livskvalitet. De depressiva symtomen hade störst betydelse för den skattade livskvalitén och påverkade framför allt de fysiska och psykiska områdena av livskvalitén. Patienter med bipolär sjukdom med normal sinnesstämning uppvisade bäst livskvalitet följt av dem som befann sig i ett maniskt/hypomaniskt tillstånd, ett blandat tillstånd och ett depressivt tillstånd. Slutsats: Fynden från föreliggande studie visar att patienter med bipolär sjukdom upplever sämre livskvalitet i jämförelse med friska individer. Symtomen har troligtvis en stor betydelse när det gäller den sämre upplevda livskvalitén. Symtomen gör det svårt att upprätthålla relationer, bevara ett arbete, planera inför framtiden med mera. Dessutom lever dessa patienter i en oviss tillvaro där de aldrig vet när nästa sjukdomsepisod kommer, hur den kommer att manifestera sig eller hur allvarlig den kommer att vara.

Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med verklig eller potentiell vävnadsskada, eller beskriven i termerna av sådan skada. Gynekologisk smärta utgår från nedre delen av buken, bäckenorgan, underliv och urinvägar och kan orsakas av en mängd olika tillstånd. Vulvodyni är ett idiopatisk smärttillstånd som pågått i minst tre månader med potentiella associerade faktorer. Det finns olika typer av behandling för vulvodyni där alla strävar mot att bryta den onda smärtcirkel kvinnan befinner sig i. Tidigare har kunskaperna kring sjukdomar och smärttillstånd i vulva varit mycket begränsade. Allt fler kvinnor har dock sökt sig till sjukvården, varför intresset för och kunskaperna om vulvasjukdomar successivt har ökat. En barnmorska ska kunna tillämpa kunskaper inom sexuell och reproduktiv hälsa som bland annat innefattar faktorer som påverkar hälsa, gynekologiska sjukdomstillstånd samt sexualitet och samlevnad. Barnmorskan ska genom dialog med patienten kunna informera, ge råd och erbjuda stöd.   Syftet med detta arbete var att beskriva kvinnors erfarenhet och upplevelser av att leva med vulvodyni.   För att besvara studiens syfte utfördes en litteraturöversikt. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades 17 vetenskapliga artiklar. Fem av dessa var kvalitativa studier och 12 var kvantitativa. Samtliga artiklar granskades utifrån Sophiahemmet högskolas riktlinjer.   Resultatet visade att flera studier har sett ett samband mellan vulvodyni och livskvalitet, där kvinnor med vulvodyni ofta skattade sin livskvalitet lågt. Dock var det en studie som kom fram till att det inte var intensiteten av smärtan utan snarare förekomsten av smärtan som gjorde att kvinnorna skattade sin livskvalitet lägre. Flera studier uppmärksammade att kvinnor med vulvodyni undvek både fysiska och sociala aktiviteter. Många kvinnor med vulvodyni upplevde en negativ effekt på lubrikation-, orgasm- och upphetsningförmågan. En del undviker all eller vissa sexuella aktiviteter, andra försöker anpassa eller härdar ut smärtsamma samlag. Även de gånger som smärtan hade avtagit undvek många kvinnorna sexuella aktiviteter på grund av rädsla för att smärtan skulle komma tillbaka. Kvinnorna förväntade sig att deras partner skulle bli upprörda över bristen på sex och oroade sig för att partnern skulle söka tillfredsställelse utanför förhållandet. Många upplevde känslor av skuld och misslyckande, men även att de kände sig defekta och mindre kvinnliga. I ett flertal studier beskrev deltagarna en emotionell påverkan med känslor av depressiv karaktär och ångest. Flera av kvinnorna hade olika coping-strategier för att hantera sin smärta. Merparten av kvinnorna träffade ett flertal läkare innan de fick diagnosen vulvodyni och beskrev vägen till diagnos som problematisk. Kvinnorna beskrev en avsaknad av konsekvent behandling, vilket i många fall ledde till en känsla av frustration och bitterhet.        Slutsatsen i föreliggande studie är att kvinnor med vulvodyni ofta upplever försämrad livskvalitet och en negativ inverkan på det dagliga livet och sin sexualitet. Många kvinnor känner skuld och beskriver känslor av ångest och depression. De betonar även avsaknaden av konsekvent behandling.

Brännskador är ett trauma som drabbar huden vid kontakt med extrema temperaturer, elektricitet, kemikalier eller strålning. Detta leder till omfattande skador som personen i värsta fall dör av. I dagens samhälle överlever dock de flesta en brännskada och kan få bestående men i form av hudskador, utseendeförändringar samt andra fysiska och psykiska konsekvenser. Dessa kan bidra till ett lidande för den drabbade och har setts påverka det dagliga livet. Sjuksköterskans uppgift är att se alla aspekter av lidandet för att kunna lindra och hjälpa patienten.

Bakgrund:En betydande del av befolkningen lider av långvarig smärta. Smärtan påverkar patientens hälsorelaterade livskvalitet. Sjuksköterskan har ett professionellt ansvar i mötet med patienter med långvarig smärta. Syfte:Syftet var att beskriva mötets betydelse mellan sjuksköterska och patienter med långvarig smärta samt aspekter av hälsorelaterad livskvalitet. Metod:Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sökningen utfördes med databaserna PubMed och Cinahl med hjälp av sökord. Kvalitetsgranskningen skedde utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. Efter kvalitetsbedömningen bedömdes 15 artiklar kvalificera sig för resultatdelen. Därefter utfördes en innehållsanalys. Resultat:Fyra teman utkristalliserades: Fysiska aspekter, Psykiska aspekter, Existentiella aspekter och Psykosociala aspekter. Utifrån detta framkom två huvudfynd: Långvarig smärta påverkar patientens upplevda hälsorelaterade livskvalitet på många sätt. Sjuksköterskans bemötande påverkar patientens upplevelse av hälsorelaterad livskvalitet. Slutsats:Mötet med sjuksköterskan har betydelse för patienter med långvarig smärta och aspekter av hälsorelaterad livskvalitet. Betydelsen kan vara positiv eller negativ. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt bemötandet var mycket viktigt.

No description available.