No description available.

Bakgrund: 2019 drabbades 8804 individer av plötsligt hjärtstopp på och utanför sjukhus i Sverige, av dessa är det 1532 som överlever. Idag är det allt fler som överlever hjärtstopp tack vare ökat antal utbildningar inom både sjukvården och i samhället, men även tack vare tillgången till fler hjärtstartare. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie i enlighet med Kristenssons beskrivning. Metoden baserades på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna identifierades i de två vetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed och är granskade enligt Carlsson och Eimans granskningsmall. Analysen är inspirerad av Kristenssons integrerade analys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Livet med förändrad kropp, Psykiska och emotionella erfarenheter, Tacksamhet till livet, Betydelsen av stöd och information för återhämtningen och Hitta tillbaka till livet. Slutsats: Det finns brister inom vården och det krävs mer kunskap och utveckling med fokus på patienters erfarenheter efter hjärtstoppet. Mer kunskap inom området innebär att stödet kan förbättras, vilket kan bidra till att patienter erfar en bättre återhämtning och ökad livskvalitet.

I denna enkätstudie deltog 128 personer från bildningen vid en liten kommun i Finland. De var tillstörsta delen undervisningspersonal. Tidigare forskning har visat att arbetstillfredsställelse har ettpositivt samband med allmän livstillfredsställelse. Vidare finns det stöd i forskningen om att socialtstöd från chefer och socialt stöd från kollegor och gemenskap påverkar vår arbetstillfredsställelse.Idag tränger sig arbetslivet alltmer in i våra privatliv och syftet var att studera salutogena faktorersom kan fungera som resurser i jobbet och som kan ha betydelse för den generella livskvaliteten(BBQ). Närmare bestämt var syftet med denna studie att undersöka relationen är mellan socialt stödpå arbetet och generell livskvalitet samt eventuella skillnader mellan socialt stöd från chefer visavimedarbetare för BBQ. Vidare undersöktes om det fanns andra viktiga specifika arbetsmiljöfaktorer(arbetstillfredsställelse och allmän hälsa) som predicerade BBQ. En hierarkisk regressionsanalysvisade att socialt stöd från kollegor och gemenskap, arbetstillfredsställelse och allmän hälsa varsignifikanta prediktorer av generell livskvalitet och förklarade 17.1% av variansen i BBQ. Socialt stödfrån chefer visade sig i denna studie ha liten betydelse för BBQ.

Bakgrund: Sexuell hälsa har stor betydelse för många människors välmående och inkluderar både den mentala och fysiska hälsan. Patienter kan drabbas av sexuell dysfunktion både direkt och indirekt kopplat till sjukdom och deras livskvalitet kan därmed påverkas. Sjuksköterskan bör ha goda kunskaper om olika sjukdomar och behandlingar rörande sexualitet för att kunna ge patienten god omvårdnad. Patienter har beskrivit ett missnöje med bristande information gällande sexuell hälsa och flertalet uppger att sjuksköterskor inte vidrör ämnet i den utsträckning patienterna önskar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa. Metod: Denna studies inkluderade artiklar återfanns på databasen MEDLINE via sökmotorn PubMed. Artiklarna hade kvalitativa, kvantitativa och mixed-method ansatser. Data analyserades med tematisk analys enligt Aveyard. Resultat: I resultatet framkom totalt tre huvudteman och åtta subteman som besvarade studiens syfte samt frågeställning. De huvudteman som identifierades var Verksamhetens struktur, Normers påverkan och Det personliga inflytandet. Inom dessa teman framkom det att sjuksköterskorna ofta upplevde en osäkerhet som ledde till undvikande av samtal runt den sexuella hälsan. Osäkerheten grundade sig i flertalet faktorer såsom kunskapsbrist, brist på rutiner, otydligt ansvarsområde, personliga känslor samt oro för patientens reaktion. Utifrån normer om vem som var sexuellt aktiv tenderade sjuksköterskan att selektera vilka patienter som skulle delges information. Slutsats: Studien har påvisat den relevans sexuell hälsa har för människors livskvalitet och därmed även behovet av att sjuksköterskan att utbildas inom området för att kunna uppfylla patientens behov av rådgivning och information.

Endometrios är en vanlig sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen har en stor påverkan på kvinnors vardagliga liv då symtomen ofta kantas av svåra smärtor. Symtomen normaliseras ofta av sjukvårdspersonal då det råder en stor kunskapsbrist kring sjukdomen. Normaliseringen av symtomen bidrar till en försening av diagnosen, vilket kan påverka kvinnornas livskvalitet negativt samt bidra till ett onödigt lidande. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metoden som användes till studien var en litteraturöversikt där nio kvalitativa samt två kvantitativa artiklar användes i resultatet. Under dataanalysen skapades två huvudteman och därtill bildades tre underteman vardera. Resultatet visade att kvinnorna hade ett stort behov av att bli bekräftade och sedda men möttes ofta av okunskap samt misstro. Kvinnorna uttryckte även att det var viktigt att återfå kontroll över sitt liv. Livet beskrev kvinnorna som smärtsamt, vilket medförde begränsningar i vardagen. Upplevelsen av endometrios tycks påverka kvinnors arbetsliv, familjeliv samt fritidsaktiviteter, vilket fick dem att känna sig isolerade. Utifrån denna problematik diskuterades det kring om att vården idag borde bli mer personcentrerad och vårdarens förförståelse bör läggas åt sidan. Kunskapen om endometrios måste öka, både hos vårdpersonal och kvinnorna själva samt deras närstående för att kunna förbättra kvinnornas livskvalitet. Vi hade även önskat att vården blivit mer öppen så personal vågar ställa de tuffa men behövliga frågor som måste ställas för att kunna ge en diagnos samt rätt hjälp.

Syftet med denna studie har varit att med en kvalitativ metod undersöka hur personer med fysiska funktionsnedsättningar upplever deras idrottsaktiviteter i förhållande till deras livskvalitet och delaktighet samt hur hinder och möjligheter i deras idrottsaktivitet kan upplevas. Genom att intervjua personer med fysiska funktionsnedsättningar som utövar idrott har det framkommit att faktorer som vänskap, familj och det sociala utbytet har en stor betydelse för denna målgrupp.Centrala begrepp som innanförskap, delaktighet och livskvalitet har framkommit utifrån den insamlade litteraturen och intervjupersonernas utsagor. Genom teorierna KASAM-känsla av sammanhang och livskvalitet och den tidigare forskning som presenteras i studien har dessa fungerat som en vägledning till resultatet av denna studie. / The intention of this essay has been to study with a qualitative method how people with physical disabilities emerged experience their sports activities. This in relation to their quality of life, participation and how obstacles or possibilites in their sports activities can be experienced. By interviewing people with physical disabilities who practice sports, it find out that factors such as friendship, family and social exchange are important for this group of people. Significant concepts such as introspection, participation and quality of life have emerged from the collected literature and from the interviewers’ answers. Through the theories KASAM-sense of context and quality of life together with the previous research, these have been a guide for the results of this study.

Normaltryckshydrocefalus (NPH) drabbar den äldre populationen med motoriska och kognitiva nedsättningar. Behandlingen är dränering av likvorvätska via shuntoperation och patientens symptom förväntas då gå i regress. Det saknas dock studier om förändring på iNPH-skalan stämmer överens med patientens subjektiva skattade förändring. Syftet var att studera om patientens subjektiva upplevda förändring stämmer överens med skattningsskalor och hur en förändring av förmågor påverkar livskvalitet. Syftet var även att undersöka vilken betydelse som förändring av förmågor har för patienten och anhöriga. Studien var en mixad observativ tvärsnittsstudie där 52 deltagare (26 patienter och 26 anhöriga) inkluderades och fick svara på en enkät framtaget för studien. Patienterna graderades enligt iNPH-skalan mellan diagnos och 3 månader efter shuntoperation. Resultatet visade att 76,9 % av patienterna förbättrades på iNPH-skalan efter operation. Det förelåg en signifikant korrelation mellan förändring på iNPH-skalan och förändring av gångförmåga (rs=0,42) och förändring av rörelseförmåga (rs=0,49), samt subjektiv skattad förändring mätt med VAS-skala (rs=0,43). Det förelåg ingen signifikant korrelation mellan förändring på iNPH-skalan och förändring av livskvalitet. Gång- och rörelseförmåga skattades som de förmågor som förbättrats mest postoperativt. Förbättring av dessa förmågor samt förbättrad vardagsaktivitet hade störst betydelse för deltagarna. Fler studier behövs för att närmare studera vilka förmågor som kan korrelera med förbättrad livskvalitet.

Bakgrund: Flertalet människor världen över lever någon gång med kroniska tillstånd som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och långvarig fysisk smärta. Erfarenheterna av att leva med kroniska sjukdomar i allmänhet kan bestå av en vardag fylld med trötthet, ensamhet, ledsamhet och hopplöshet. Personer med långvarig fysisk smärta skulle kunna ha liknande erfarenheter. Antalet personer med långvarig fysisk smärta har ökat de senaste åren och många sjuksköterskor känner en osäkerhet kring vårdandet av dessa personer. Denna litteraturstudie kan bidra med en grund till förståelse för dessa personers livsvärld vilket kan hjälpa sjuksköterskan att bidra till en förbättring av deras livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med långvarig fysisk smärta med fokus på livskvalitet. Metod: En litteraturstudie grundad på nio vetenskapliga artiklar. Vid analysen av datan användes integrerad analys. Resultat: I resultatet har följande kategorier utformats: Erfarenheter av påverkad fysisk livskvalitet, erfarenheter av påverkad psykisk livskvalitet, erfarenheter av påverkan på arbetslivet och erfarenheter av påverkad social livskvalitet. Slutsats: Resultatet visade att personer med långvarig fysisk smärta upplever negativ påverkan på livskvaliteten på grund av sin smärta. Erfarenheten av att leva med långvarig smärta kan i många avseenden liknas vid hur det är att leva med kroniska sjukdomar. Smärtan påverkar hela personens livsvärld där kroppen är i centrum för erfarenheterna.

No description available.

Bakgrund: Ett trycksår orsakar fysiskt, mentalt, emotionellt och socialt lidande för patienten. Även behandlingar som patienten behöver vara med om innefattar ett lidande och en rädsla för den smärta de upplever vid dessa. En rädsla för att såret inte ska läka och att få infektioner eller behöva amputera. Sjuksköterskan har en viktig uppgift vad gäller förebyggande åtgärder vid risk för trycksår, att ge en god omvårdnad och behandling. Detta trots att patienten upplever smärta vid omläggningen av såret. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter som lever med svårläkta trycksår upplever sin situation och att kategorisera upplevelserna utifrån WHOQOL-instrumentets fyra dimensioner av livskvalitet. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar som kategoriserats utifrån WHOQOL-BREF:s fyra kategorier som referensram. Resultat: Patienter som lever med svårläkta trycksår upplever att deras liv påverkas på grund av fysiska, psykiska, sociala och miljörelaterade faktorer som smärta, oro/ångest, minskad social kontakt och att vara beroende av vården. Slutsats: Patienternas livskvalitet påverkas både fysiskt av att ha ett sår vilket gav konsekvenser för det psykiska välmåendet och den sociala kontakten. Detta beskrevs inte bara påverka patienterna själva utan även deras anhöriga och närstående. Mötet med vården beskrevs som påfrestande och med brist på förtroende vilket medförde att patienterna inte kände sig delaktiga. Klinisk betydelse: Uppsatsen vill visa att patienter påverkas på flera olika plan så som fysiskt, psykiskt och socialt och därmed vikten av att omvårdnadsåtgärder i form av att preventiva åtgärder vidtas för att förhindra att trycksår uppstår. Kunskap om förebyggande åtgärder finns beskrivna i PM/vårdprogram och behöver implementeras i undervisning och efterföljas inom vårdverksamheten. / Background: A pressure ulcer causes physical, mental, emotional and social suffering for the patient. Even treatments that the patient needs to go through includes a suffering and a fear of the pain they experience during treatment, but also a fear the wound won’t heal and to get infections or to have to amputate. Nurses have an important role in terms of prevention at risk for pressure ulcers, to give a good care and treatment. This despite the fact that the patient is experiencing pain during the bandaging. Purpose: The aim of this study was to describe how patients that are living with slow-healing pressure ulcers experience their situation and to categorize their experiences by using the four categories of the WHOQOL-instrument´s dimensions of quality of life. Method: A literature review based on nine qualitative articles with WHOQOL-BREF’s categories as reference. Results: Patients living with slow-healing wounds experience that their lives are effected because of physical, mental, social and environmental factors such as pain, worry/anxiety, reduced social contact and being dependent on the healthcare. Conclusion: The patients’ qualities of life are affected physically by having a wound, resulting in consequences for the mental health and the social contacts. This was described not only to affect the patients themselves but also their families and friends. Nursing care was described as distressing and with lack of confidence that led to that the patients didn’t feel involved. Clinical significance: This essay want to show that patients are affected on many levels such as physically, mentally and socially, and thereby the importance of nursing interventions through preventive measures to prevent pressure ulcers to occur. Knowledge of preventive measures are described in the PM/treatment programs and needs to be implemented in teaching and complied in the healthcare settings.