SAMMANFATTNING Äggstockscancer är den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige och orsakar varje år fler dödsfall än någon annan gynekologisk cancerform. Äggstockscancer är till stor del ärftligt men kan även orsakas av andra faktorer. För att upptäcka äggstockscancer görs främst en gynekologisk undersökning. De vanligaste behandlingsmetoderna är kirurgiska ingrepp, cytostatikabehandling, strålbehandling samt hormonbehandling. Äggstockscancer kan påverka individens livskvalitet negativt. Denna cancerform och dess behandling kan bidra till hormonella bortfallssymptom, vilket reducerar kvinnans sexuella funktionalitet och fruktsamhet. Kvinnor som haft äggstockscancer kan få en negativ påverkan på sin sexualitet. Detta kan i sin tur leda till att intima relationer påverkas negativt. Efter behandlingen kan kvinnan hamna i klimakteriet och bli infertil. Att leva med äggstockscancer kan orsaka en hög stressnivå på grund av klimakteriebesvär, sexuell dysfunktion och den stora påfrestning som infertilitet kan innebära. Syftet med studien var att beskriva kvinnors livskvalitet avseende sexualitet och fertilitet efter behandling av äggstockscancer. Den valda metoden var en systematisk litteraturgenomgång inom forskningsområdet för att besvara föreliggande syfte. Resultatet tyder på att de kvinnor som behandlats för äggstockscancer drabbas av sexuell dysfunktion och menopausala symptom. Av de kvinnor som blir infertila uttrycker många ett stort lidande relaterat till den reproduktiva förlusten. De flesta kvinnor anser sig ha god livskvalitet och positiv självbild. En stor andel uppger dock ett behov av stöd och information från vårdpersonalen. Kvinnorna anser att det stöd de får från sin familj är betydelsefull. Det är av värde att sjuksköterskan har kunskap om sjukdomen och behandlingens inverkan på kvinnans liv. Genom ökad förståelse för kvinnans situation kan sjuksköterskan bemöta hennes informationsbehov, omvårdnadsbehov och behov av stöd på ett insiktsfullt och adekvat sätt. Nyckelord: äggstockscancer, sexualitet, infertilitet, menopausala symptom och livskvalitet.

No description available.

Bakgrund: Inom arbetsterapi ses människan som aktiv, där målet med arbetsterapi är att ge stöd till personen i aktivitetsutförandet utifrån personens önskemål och behov. Reumatoid artrit är en inflammatorisk ledsjukdom som ger fysiska symtom som exempelvis smärta och stelhet vilket kan påverka aktivitetsutförande. En persons livskvalitet är kopplat till en persons uppfattning om livssituation i relation till kultur, intressen och värderingar. Olika instrument används för att mäta livskvalitet, antingen sjukdomsspecifika, eller instrument som mäter allmän hälsa. Syfte: Att beskriva självrapporterad livskvalitet hos personer som har reumatoid artrit. Metod: Systematisk litteraturstudie med en explorativ ansats. Litteratursökning i “CINAHL with full text” och “Psycinfo”. Resultat: Personer med RA har rapporterat sin livskvalitet som medelhög eller hög, vilket kan bero på olika fysiska-, psykiska-, och miljörelaterade faktorer. Faktorerna har visat sig ha både en negativ och/eller positiv betydelse för livskvaliteten. Resultatet visar också att sjukdomsspecifika instrument eller instrument som mäter allmän hälsa användes vid rapportering av livskvalitet. Slutsats: Personer med RA har sämre livskvalitet än friska. Olika instrument har använts i olika länder vilket kan göra det svårt för jämförelse av livskvaliteten. De flesta faktorer är negativt kopplade till livskvaliteten, men några sticker ut som positiva. Genom att se alla faktorer kan arbetsterapeuten ge insatser utifrån personens behov och på så sätt stärka livskvaliteten hos RA-drabbade.

Allt eftersom levnadsstandarden ökar, ökar antalet äldre människor och många av dessa behöver bo på ett vårdhem. Något som är viktigt är att öka vårdtagarnas livskvalitet. Kan hundar öka livskvaliteten? Syftet med denna studie var att undersöka vårdtagares och vårdpersonals syn på hundars betydelse för äldres livskvalitet. I denna empiriska studie använder sig författarna av semistrukturerade intervjuer för att samla in material från vårdtagare och vårdpersonal. Materialet analyseras med hjälp av manifest innehållsanalys, varvid resultatet presenterades i olika kategorier. Bland vårdtagarna framkom kategorierna hundars effekt: fysiskt och psykiskt, kontakt och intryck. Bland vårdpersonalen framkom kategorierna hundars effekt: fysiskt och psykiskt, kontakt och känsloatmosfär. Resultatet av denna studie var att hundarna påverkade vårdtagarna så att en del av dem rörde mer på sig, de lockades ut ur sina rum och fick en minskad passivitet. De blev mer mentalt alerta och blev glada av hundarna. Hundarna underlättade dessutom att skapa kontakt och diskussion. Vårdtagarnas uppfattningar av ökat välbefinnande pga. hundar visade ingen skillnad, men vårdpersonalen märkte en positiv skillnad. En del av vårdtagarna tyckte att hundar är tillgivna, att de var som kompisar och att de gav en positiv stämning. Vårdtagarna tyckte att vårdhemmet kändes mer familjärt när hundarna var där. Hundarna fick många vårdtagare att vara mindre på sitt rum och mer i gemensamma utrymmen, vilket studiens författare ansåg vara mycket positivt. Författare har arbetat tillsammans med alla studiens moment för att öka tillförlitligheten. Studien ger läsaren en inblick i hur hundar påverkar äldre vårdtagares livskvalitet. / The older population is increasing and some of them need to live in a nursing home/assisted living. Something that is really important is to increase the patient´s well being. Can dogs increase older people´s well being? The aim of this study was to examine patient´s and staff´s view of dog´s importance for older people´s quality of life. The authors in this empirical study uses semi structured interviews to collect data from patients and staff. The data was analyzed with manifest content analysis and the result was presented in different categories. The patient´s categories were dog´s effect: physical and psychological, contact and impression. The staff´s categories were dog´s effect: physical and psychological, contact and “home” ambience. The result of this study was that dogs affect patients in a way that some of them became more active and increased their socializing and communication with the other residents. They got more mentally alert and the dogs made them happy. The dogs facilitate the patient´s to take contact with others and create discussions. The patient´s opinion about increased well being due to dogs didn’t show any significant difference but the staff did notice a positive variance. Some of the patients thought that dogs are devoted, that dogs are like friends and that the dogs made a positive atmosphere. The patients also thought that the nursing home/assisted living was more intimate when the dogs were there. Due to the dogs more patients were in the living room, which the authors interpreted to be very positive. This study gives the reader an insight of how dogs can affect older patient´s quality of life.

The aim of this literature review was to put together scientific knowledge about the need of sexuality among elderly people, so that the nurse in the future can use this knowledge in nursing. The research questions that will be answered are: In what extent do elderly people have the need to experience sexuality? In what extent do elderly people have the possibility to practice their sexuality? In what degree do the nursing staff respect and understand elderly people's need of sexuality? How can nursing staff support elderly people in their sexuality? The method used to answer the research questions was analysis and interpretation of ten scientific articles. The results, which are presented within ten categories, shows that elderly people have a need of sexuality. Loneliness, lack of privacy and knowledge and attitudes are factors that affect elderly people's possibility to express their sexuality. The conclusion is that the need of expressing sexuality differs be-tween elderly people and that there are different ways to express it, and that there is a need of knowledge and changes in attitude among nursing staff. / Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vetenskaplig kunskap om äldres behov av sexualitet, för att kunskapen sedan ska kunna användas av sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet. Frågeställningarna som ska besvaras är: I vilken omfattning har äldre behov av att uppleva sexualitet? I vilken utsträckning har äldre möjlighet att utöva sin sexualitet? I vilken grad respekterar och förstår vårdpersonal äldres behov av sexualitet? Hur kan vårdpersonal stödja äldre i deras sexualitet? Metoden som användes för att besvara frågeställningarna var analys och tolk-ning av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet som redovisas under tio kategorier visar att äldre har behov av sexualitet. Ensamhet, brist på avskildhet samt kunskap och attityder är faktorer som påverkar äldres möjlighet att uttrycka sin sexualitet. Slutsatsen är att äldre har olika behov av att uttrycka sin sexualitet och att det finns olika sätt att uttrycka den på, även att det finns ett behov av ökad kunskap och attitydförändringar bland vårdpersonal.

Som allmänsjuksköterska är sannolikheten stor att man under sin tjänst kommer att träffa på patienter med Parkinsons sjukdom. En långvarig sjukdom som Parkinsons förknippas ofta med svårt handikapp. Progressivitet och en rad olika symtom påverkar i hög grad patientens livskvalitet. Syftet med studien är att belysa hur Parkinsons sjukdoms påverkar patienternas livskvalitet. Samt att belysa hur allmänsjuksköterskan kan hjälpa patienter med Parkinsons sjukdom att bibehålla livskvalitet. Metoden är en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar ligger till grund. Resultatet visar att både fysiska och psykiska symtom såsom depression, insomnia, trötthet och smärta har stor inverkan på personers livskvalitet. Sjuksköterskans roll är att kunna anpassa omvårdnaden efter varje patients behov för att bibehålla livskvalitet för dessa patienter. / As a nurse there is a huge probability when you are on duty to meet patients with Parkinson’s disease. A long term disease as Parkinson’s disease in general is often associated with severe handicap. Progressivity and some different symptoms affects patient’s quality of life.The aim of this study is to illuminate how Parkinson’s disease affects patients’ quality of life but also to illuminate how a nurse can maintain quality of life in patients with Parkinson’s disease. The method of this study is a literature rewiev: Ten articles met the scientific standars of quality and are material for the results of this study. The findings of this study show that both physical and mental symptoms as depression, insomnia, fatigue and pain has a large affect on person’s quality of life. The nurses role is to adjust nursing to every patients’ needs to maintain quality of life for these patients.

Bakgrund: Migrän är ett outtalat folkhälsoproblem där kännedom om dess påverkan på individens livskvalitet saknas. Brist på kunskap om migrän kan vara en faktor till att tillståndet inte klassas som en sjukdom bland omgivningen utan att den ses som en vanlig huvudvärk. Sjuksköterskan har som ansvar att inhämta kunskap angående migräns påverkan på individen, då ökad kunskap medför ett bättre bemötande och ökad förståelse och därmed en bättre kvalitet på vården. Med utgångspunkt från Joyce Travelbees teori om relationen mellan vårdare och vårdtagare poängteras vikten av att sjuksköterskan skapar en mellanmänsklig relation med patienten där mötet präglas av empati och sympati. Syfte: Att belysa forskning angående upplevelsen av migrän och dess påverkan på livskvalitet bland vuxna 18-45 år. En förhoppning är att denna litteraturstudie skall väcka intresse och vara av betydelse för sjuksköterskan och övrig vårdpersonal beträffande bemötandet av individer med migrän.Metod: En litteraturstudie som inkluderade både kvalitativa och kvantitativa ansatser, med en databassökning via PubMed, CINAHL, PsycINFO och Cochrane Library. Resultat: Baserades på tio vetenskapliga studier där tre huvudteman identifierades, hälsorelaterad livskvalitet, familjen och produktivitet. Studierna visade att migrän inskränkte de fysiska, psykiska, sociala och emotionella välbefinnandet samt familjen och arbete/skola. / Background: Migraine is an unspoken public health problem, and there is a lack of knowledge concerning its effects on individual’s quality of life. The lack of knowledge regarding migraine can be a factor to why it is not defined as a disease but seen only as an ordinary headache. Nurses have a responsibility to obtain knowledge regarding migraines effects on individuals, thus leading to a better approach and an increased understanding and consequently an enhanced quality within healthcare. With support from Joyce Travelbee’s theory about the relationship between the caregiver and the caretaker, it emphasizes the importance nurses have to create an interpersonal relationship with the patient where the meeting is characterized by empathy and sympathy. Aim: To highlight research relating to experiences of migraine and its effects on the quality of life among adults aged 18-45 years old. An expectation is that this literature review will incite interest and be meaningful for nurses and other healthcare personnel in regards to the approach taken towards individuals with migraines. Method: A literature review which included both qualitative and quantitative approaches, and a database search via PubMed, CINAHL, PsycINFO and Cochrane Library. Results: Based on ten scientific studies whereof three main themes were identified; health-related quality of life, family and productivity. The studies showed that migraine restricted the physical, psychological, social and emotional well-being as well as family and work/school.

Åtta tusen personer är drabbade av njursjsukdom i Sverige, det är därför troligt att den svenska sjuksköterskan träffar på dessa patienter i sitt dagliga arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet och copingstrategier hos människor som lever med kronisk njursvikt, detta genom att granska och sammanställa vetenskaplig litteratur. Tre frågeställningar användes. Den första var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt. Den andra frågeställningen var om patientens livskvalitet skiljer sig åt beroende på vilken behandling som ges och den tredje var vilka copingstrategier dessa patienter använder. Metoden var en litteraturstudie, baserad på tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Depression och fatigue är centrala symtom som påverkar livskvalitet hos patienter med kronisk njursvikt. Brist på information och stöd, begränsningar och isolering försämrar livskvaliteten. Däremot har vänner, familj och religion en gynnsam påverkan på individens livskvalitet. Copingstrategier som användes var optimism, kognitiva strategier, fighting spirit och undvikande strategier. Resultatet kan användas för att bemöta dessa patienter med ökad kunskap och förståelse. / Eight thousand of the swedish population is affected by kidney failure. It is most likely that the swedish nurses meet these individuals in their daily work. The aim of this study was to describe the quality of life and coping strategies among individuals living with with chronic kidney failure by rewiev and compile scientific literature. Three questions were used. The first was what factors have influence on the quality of life of these patients. The second question was if their quality of life differs depending on what treatment they recieve and the third was what coping strategies they are using. The method was a rewiev, based on ten qualitative and quantitative scientific articles. Depression and fatigue were symptoms that affected the quality of life among patients whith chronic kidney failure. Lack of information and support, limitations and isolation decreased the quality of life. Friends, family and religion increased it. Coping strategies that were used were optimism, cognitive strategies, fighting spirit and avoidance strategies. The results can be used to meet these patient with an increased knowledge and understanding.

Bakgrund: Njuren är ett av kroppens viktigaste organ då det fungerar som ett reningsverk av slaggprodukter. Vid kronisk njursvikt förlorar njurarna sina funktioner och kan inte längre upprätthålla en normal balans i kroppen. Transplantation är en av behandlingarna som tillåter människor att till viss del återfå sin njurfunktion samt ger dem ökad livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur individer upplever förändringen i levnadssätt efter en njurtransplantation. Metod: Litteraturstudie där 10 artiklar ingår som både utgår från kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Upplevelsen efter transplantationen påverkas av kliniska faktorer, delade känslor, hälsan och möjlighet till arbete och utbildning. Vi kunde se geografiska skillnader bland mottagarna i studierna samt en delad oro för avstötning och påverkan av medicinska biverkningar. Konklusioner: Det finns många olika sätt för sjuksköterskan att hjälpa dessa patienter till ett bra liv och att bistå med hjälpmedel och omvårdnad för att hjälpa dem att hantera sin transplantation samt stötta vid medicinering. / Background: The kidney is one of the human body’s most important organ because it works as a natural cleaning filter and removes waste. When you get a chronic renal disease the kidney looses it´s ability to maintain the body’s normal balance. Transplantation is one of the treatments that allow people to regain their kidney function to some extent and to give them a higher quality of life. Aim: To describe how individuals experience changes in the way of living after kidney transplantation. Method: A literature rewiev where ten scientific articles are included which are both coming from qualitative or quantitative studies. Results: The experience after transplantation is influenced by clinical factors, parted emotions, health and possibility to work and education. We could see geographical differences among the recipients in the studies as well as shared concern for rejection and the outcome of medical side effects. Conclusion: There are many different ways for nurses to help these patients to a good life and to assist with means and nursing care to help them manage their transplantation and also support them with their medication.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor och årligen drabbascirka 6 500 kvinnor i Sverige. Orsaken är i de flesta fall okänd. Sju av tio kvinnorlever 10 år efter diagnos har ställts och detta gör dessa patienter till den störstagrupp av överlevande efter cancerbehandling på lång sikt. De flesta kvinnor erbjudsen rekonstruktion av bröstet efter mastektomi. Möjligheten till rekonstruktiongör att hoppet om att återigen bli en hel kvinna ökar. Syftet med denna studievar att belysa hur livskvaliteten påverkas hos bröstcancerdrabbade kvinnor somhar genomgått rekonstruktion av bröstet. Metoden var en litteraturstudie där niovetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visar att rekonstruktionav bröstet ger ökad livskvalitet. Antonovskys hälsobegrepp KASAM(känsla av sammanhang) har använts som teoretisk referensram då flertalet kvinnorsom drabbas av bröstcancer är mitt i livet och förväntas ha ett rikt vardagslivmed resurser för att upprätthålla hälsa. Denna studie visar vikten av att som sjuksköterskaha förståelse för att livskvalitet är en högst individuell upplevelse somspeglar vilka yttre och inre resurser som varje individ har. / Breast cancer is the most common type of cancer among women and every yearapproximately 6 500 women are diagnosed with the disease in Sweden. The causeis in most cases unknown. Seven out of ten women are alive 10 years after diagnosisand therefore this group of patients is the largest group of survivors aftercancer treatment in the long perspective. Most women are offered a breast reconstructionafter mastectomy. The opportunity to get a reconstruction gives thewomen increased hope to become complete again. The aim of this study was toput a light on how breast reconstruction affects quality of life among women diagnosedwith breast cancer that have undergone mastectomy. The method was aliterature review where nine scientific articles were reviewed and assessed. Theresult shows that breast reconstruction increases quality of life among thesewomen. Antonovsky´s sense of coherence has been used as theoretical frameworksince most women are at an age where it is assumed to have a rich daily life withcapabilities to maintain health. This review shows that it is important as a nurse tounderstand that quality of life is highly individual and reflects the inner and outerresources available for the individual.