Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

Bakgrund : Hjärtsvikt anses idag vara en folksjukdom som årligen kostar många människor livet. Ungefär 50 procent av de drabbade beräknas avlida inom fem år efter insjuknandet. Att leva med hjärtsvikt medför inte enbart flera besvärande fysiska symtom för den drabbade utan innebär även omfattande livsstilsförändringar. Syfte : Att beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt. Metod : Examensarbetet har utformats som en litteraturöversikt där 16 artiklar analyserats. Resultat : Nedsatt psykiskt mående påvisades ha större inverkan på livskvaliteten än nedsatt fysisk funktion. En tydlig korrelation mellan psykiskt mående och livskvalitet återfanns samt det faktum att livskvalitet och god hälsa vägde tyngre än lång livstid. Att ha en nära relation till familj och anhöriga vägde också tungt då det uppfattades betryggande. Informationens betydelse visade sig dock ha mindre inverkan än väntat. Konklusion : Hjärtsvikt leder till såväl nedsatt fysisk som psykisk funktion och inkräktar även på personernas sociala välbefinnande, vilket innebär att sjukdomen även i stor grad påverkar deras livskvalitet. Litteraturöversikten visar att tidig adressering av nedsatt psykiskt mående är av stor vikt för att kunna öka personers välmående och livskvalitet. / Background : Heart failure is viewed as a public health issue which costs many people their life every year. Of those who are affected, approximately a 50 percent mortality is estimated. Living with heart failure imply suffering from inconvenient physical symptoms, but also having to extensively adapt ones lifestyle. Aim : To examine different factors that affects the perception of quality of life in people with heart failure. Method : A literature review has been done where 16 scientific articles were included. Results : Reduced mental health showed a greater influence on the percepted quality of life than reduced physical ability. An explicit correlation between mental health and quality of life was found, as well as the fact that quality of life being more important than a long lifetime. Having a close relationship with family and relatives was of great importance to feel comfort. However, the meaning of receiving information was shown to have less influence than expected. Conclusion : Heart failure leads to reduced physical-, as well as mental function and intrudes on the persons social wellbeing, which therefore also comes to affect their quality of life. This review presents the importance of an early addressing of persons with reduced mental health to enhance their well-being and quality of life.

Primär hypotyreos är i Sverige en folksjukdom som främst drabbar kvinnor i alla åldrar. Sjukdomens symtom är omfattande och kan ge allvarliga konsekvenser för patientens hälsa om sjukdomen inte upptäcks och behandlas i tid. Symptom som sjukdomen uppvisar påverkar patientens livskvalitet. Sjuksköterskans ansvar är att främja patientens livskvalitet genom att bland annat hjälpa individen med anpassningen till de förändringar som sjukdomen medför. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur primär hypotyreos påverkar livskvalitet hos vuxna individer. Metoden är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet: ångest och depression är vanligt förekommande besvär och orsakar mental ohälsa hos individen med primär hypotyreos. En del patienter upplever begränsningar i det dagliga livets aktiviteter, reducerad generell hälsa, sociala problem, minskad vitalitet samt emotionella begränsningar. Psykiska, fysiska samt sociala aspekter påverkar patientens livskvalitet. / Primary hypothyroidism is in Sweden a national disease that afflicts primarily women of all ages. The disease’s symptoms are extensive and can give serious consequences to the patient’s health if not detected and treated in time. This could greatly affect the patient’s quality of life. Nursing interventions are aimed at promoting the patient's quality of life through helping the individual with adaptation to changes caused by the disease. The aim was to illustrate how primary hypothyroidism affects the quality of life in adult patients. The method chosen was a literature review based on 10 scientific articles. The result showed that anxiety and depression are common problems that can cause mental illness in individuals with primary hypothyroidism. Patients could experience restrictions in activities in their daily life, reduced overall health, social problems, decreased vitality and emotional limitations. Psychological, physical and social aspects affect the patient’s quality of life.

Bakgrund: Sepsis är ett globalt hälsoproblem som innefattar hög dödlighet. Tillståndet är livshotande och orsakas av ett stört systematiskt svar på en infektion. Personer som överlever sepsis kan drabbas av olika komplikationer. Det är av stor vikt att öka kunskapen och förståelsen kring hur personens livskvalitet kan påverkas av kvarstående komplikationer efter sepsis. Syfte: Studiens syfte var att belysa upplevd livskvalitet hos personer som har överlevt sepsis. Metod: En allmän litteraturstudie, där sex kvantitativa och fyra kvalitativa artiklar sammanställdes. Resultat: Resultatet i studien grundades på tio vetenskapliga artiklar där tre kategorier framkom: livskvalitet och försämrad hälsa, livskvalitet och förändrad livssituation och självbild samt livskvalitet och sociala relationer. Konklusion: Personer upplevde en lägre livskvalitet efter att ha överlevt sepsis. Främst berördes livskvaliteten gällande den förändrade livssituationen och självbilden negativt på grund av kvarstående besvär. Personer som överlevt sepsis upplevde att den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades av socialt stöd från anhöriga. Det finns ett behov av vidare kvalitativ forskning kring hur personer upplever sin livskvalitet efter sepsis. / Background: Sepsis is a global health problem involving high mortality. The condition is life-threatening and caused by a disrupted systemic response to an infection. People who survive sepsis can suffer from various complications. Therefore, increasing the knowledge and understanding of how sepsis survivors’ quality of life is affected is essential. Aim: To illustrate the quality of life in sepsis survivors. Method: A general literature study, where six quantitative and four qualitative articles were compiled. Results: The study's results were based on ten scientific articles. Three categories emerged: quality of life and deteriorating health,quality of life and changed life situation and self-image, quality of life and social relationships. Conclusion: People experienced a lower quality of life after surviving sepsis. The quality of life regarding the changed life situation and self-image was negatively affected due to remaining complaints. People who survived sepsis experienced that the health-related quality of life was improved by social support from relatives. There is a need for further qualitative research into how peopleexperience their quality of life after sepsis.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) inkluderar ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De är kroniska och uppkommer i skov då tarmslemhinnan blir inflammerad och sårig vilket ger en komplex symtombild med akuta diarréer, rektalblödning och buksmärtor. Behandlingen går ut på att minska symtom och förebygga uppkomst av skov. Då dessa sjukdomar påverkar det dagliga livet så påverkas också den individuella hälsorelaterade livskvaliteten, vilket mäter den fysiska, psykiska och sociala aspekten av ett hälsoproblem. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av hälsorelaterad livskvalitet hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tolv vetenskapliga artiklar har utgjort grunden till resultatet och skapat en översikt på befintlig forskning. De har lästs, sammanfattats och analyserats där likheter och skillnader har hittats och teman bildats. Resultat: Resultatets fyra huvudteman är Fysisk funktion, Psykisk funktion, Social funktion och Att återställa sin livskvalitet. Det framkom i resultatet att de fysiska symtomen och sjukdomsaktiviteten är det som i huvudsak styr såväl det psykiska välmåendet som de sociala restriktionerna. Detta visade sig även ha en negativ inverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten. Men med tiden blev dock sjukdomen en normal del av livet och en bättre livskvalitet upplevdes. Diskussion: Metodens tillvägagångssätt samt fördelar och nackdelar diskuteras och analyseras. Vid diskussion av resultatet tas främst kunskap, utbildning och tidsperspektivet upp samt återkopplas till Orems egenvårdsteori. / Background: Inflammatory bowel disease (IBD) encompasses ulcerative colitis and Crohn's disease. They are chronic and occur in relapses when the mucosal becomes inflamed and ulcerated, causing complex symptoms such as acute diarrhoea, rectal bleeding and abdominal pain. The treatment aims to reduce symptoms and prevent the occurrence of relapses. As these diseases affect the daily life it also affects the individual health-related quality of life, which measures the physical, psychological and social aspects of a health problem. Aim: The purpose was to describe the experience of health-related quality of life in people with inflammatory bowel disease. Method: A literature review has been done where twelve original articles have formed the basis of the results, this creates an overview of existing research. They have been read, summarized and analysed where the similarities and differences were found and themes were formed. Results: The four main themes of the result is Physical function, Psychological function, Social function and Rebuilding their quality of life. It emerged in the results that physical symptoms and disease activity are those which essentially controls the psychological well-being as well as social constraints. This was shown in studies to have a negative impact on the health-related quality of life. But overtime the disease became a normal part of one's life and gave a better quality of life experience. Discussions: The method approach, benefits and weaknesses will be discussed and analysed. When discussing the results of the current study mainly knowledge, education, and time perspective will be addressed and analysed with Orem’s self-care theory.

Syftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med fekal inkontinens. Fekal inkontinens, även kallat FI, är ett symtom som uppemot 15 % av den globala befolkningen lider av. Symtomet är fysiskt men kan även ha negativ inverkan på livskvaliteten, både på ett emotionellt och ett socialt plan. Stigmatiseringen av FI gör att många individer lider i det tysta. Litteraturstudiens resultat grundar sig på elva vetenskapliga artiklar, där resultatet av studien utföll i sju kategorier: Förlust av kontroll, Social isolering, Kroppsbild och självkänsla, Längtan efter bekräftelse, Livsbegränsningar, Bristande bemötande av hälso-och sjukvården, Känslor av skam, Förnedring samt Att hemlighålla fekal inkontinens. Resultatet visade att tabun kring FI ledde till skam hos de som levde med symtomet. Vidare framkom det i studien att individer med FI vanligtvis begränsade sitt sociala liv, vilket medförde en försämrad livskvalitet och självkänsla. Den skamfulla upplevelsen av FI korrelerar med bristande kunskap om symtomet. Mer kunskap medför i regel att skamkänslorna minskar. Hälso- och sjukvården kan tillhandahålla individen information och insikt om sina symtom. För att fler individer ska få hjälp att hantera känslan av skam som symtomet kan orsaka, är det av vikt att hälso- och sjukvårdspersonal har adekvat utbildning om uppkomsten av negativa känslor. På så vis kan de bemöta och stötta individerna på en individanpassad nivå. Därav behövs vidare forskning bedrivas i ämnet. / The purpose of this study was to illustrate experiences of living with fecal incontinence. Fecal incontinence, also known as FI, is a symptom that up to 15% of the population suffers from. The symptom is physical, but can also have a negative impact on quality of life, both on an emotional and social level. The stigmatization of FI makes many individuals suffer in silence. The results from the literature study is based on eleven scientific articles, and resulted into seven categories: Loss of control, Social isolation, Body image and self-esteem, Desire for affirmation, Life limitations, Inadequate treatment of health care, Feelings of shame, humiliation and To keep fecal incontinence a secret. The results showed that the taboo surrounding FI led to feelings of shame of those who lives with the symptom. The results also showed that individuals with FI usually limited their social life, resulting in a reduced quality of life and self-esteem. The shameful experience of FI correlates with lack of knowledge about the symptom. More knowledge generally leads to reduced feelings of shame. The health care may provide the individual with information and insight about their symptoms. It is important for the health professionals to have adequate education about the appearance of negative feelings, in order to help individuals with FI managing their feelings of shame. In this way, the health professionals can treat and support individuals on an individualized level. Hence the need for further research conducted on the subject.

I Sverige lider cirka 50 000, främst äldre personer av svårläkta bensår. Venös insufficiens är vanligaste sjukdom som orsakar svårläkta bensår. Behandlingen kan vara besvärlig och oftast påverkar patientens vardag. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med svårläkta bensår. En litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna söktes i databaser, analyserades och sammanställdes för att finna meningsbärande innehåll med utgångspunkten i patienters upplevelser. Resultatet visade att svårläkta bensår påverkade patienternas dagliga liv och välbefinnande på olika sätt och presenterades under fyra teman: Styrd av smärta, lukt och läckage i vardagen, Besvärlig behandling, Begränsningar som påverkar människans kroppsuppfattning, Betydelsen av vårdmötet. Patienterna hade negativa upplevelser av att leva med svårläkta bensår vilket orsakade mycket lidande och begränsade deras rörlighet och sociala liv. De upplevde dåligt självförtroende och en förlorad kontroll över sin egen kropp. Sjuksköterskor bör ha bättre förståelse för och ha kunskaper om hur det är att leva med svårläkta bensår för att ge en god patientcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Att leva med epilepsi har en fysisk och psykisk påverkan på livet. Huvudfokus har länge legat på att behandla själva anfallen men hur livet och livskvaliteten påverkas i ett heltäckande perspektiv är lika viktigt. Det finns ett kunskapsglapp om epilepsi som leder till osäkerhet kring diagnosen och bidrar till att fördomar, diskriminering och stigmatisering lever kvar. Vi vill undersöka hur personer med epilepsi upplever att leva med diagnosen, för att bidra till ett bättre bemötande och en ökad livskvalitet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur människors livskvalitet påverkas av att leva med epilepsi. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med WHO:s definition av livskvalitet med dess sex olika domäner som utgångspunkt. Resultat: Livskvaliteten påverkades negativt för personer med epilepsi inom samtliga domäner. Positiva aspekter återfanns under flera domäner men inte i samma omfattning som de negativa. Det psykiska välbefinnandet var den viktigaste komponenten för livskvalitet. De övriga domänerna hade en viktig roll i hur utfallet för det psykiska välbefinnandet blev. Slutsats: Livskvalitet för personer med epilepsi är beroende av det psykiska välbefinnandet, positiva och negativa aspekter påverkar det psykiskt välbefinnande och därmed livskvaliteten. Förändring av epilepsisjukvården med ett större fokus på det psykiska välbefinnandet skulle öka livskvaliteten för många personer med epilepsidiagnos. / Background: Living with epilepsy have a physical and psycohological impact on life. For a long time main focus has been on treating the seizures, but how life and the quality of life is effected for people with epilepsy in a broad perspective is equally important. There is a knowledge-gap about epilepsy that leads to uncertainty around the diagnosis and contributes to the prejudices, discrimination and stigmatization that surrond epilepsy lives on. We want to examine how peolpe with epilepsy experience living with epilepsy, to contribute to better treatment and a increased quality of life. Aim: The aim of this study is to examine how peoples quality of life is affected by living with epilepsy. Method: A literature review based on qualitative and quantitative studies. The collected data is analyzed using WHOs’ definition of quality of life with its six domains as a foundation.  Results: The quality of life was negatively affected for peolpe with epilepsy in all of the domains. Positive aspects was found in several domains, but not in the same extent as the negatives were. The psychological well-being was the most important component for quality of life and the other domains had a significant roll regarding the outcome of the psychological well-being. Conclusion: The quality of life for people with epilepsy is dependent on the psychological well-being, with positive and negative aspects affecting the psychological well-being and thereby the quality of life. A change of the care for people with epilepsy with more focus on the mental health would increase the quality of life for many persons with a epilepsy diagnosis.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Urininkontinens och sexuell dysfunktion är vanligt förekommande efter prostatacancerbehandling. Tidigare forskning har visat att urininkontinens och sexuell dysfunktion försämrar livskvaliteten. Syfte: Att kartlägga vilka typer av rehabilitering som finns för män med prostatacancer gällande sexuell dysfunktion och urininkontinens samt att belysa rehabiliteringsbehov som inte tillgodoses. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga originalartiklar inkluderades; åtta med kvantitativ metod och två med kvalitativ metod. Resultat: Det fanns flera olika typer av bäckenbottenträning för att fysiskt rehabilitera urininkontinens. Bäckenbottenträningen minskade urininkontinensen i samtliga studier. Ett samband mellan minskad urininkontinens efter bäckenbottenträning och en förbättrad livskvalitet hittades. Männen hittade strategier för att psykosocialt anpassa sig till sin urininkontinens. Bäckenbottenträningen gav ingen betydande förbättring av sexuell dysfunktion.  Den psykosociala rehabiliteringen som finns vid sexuell dysfunktion är patientinformation, samtal i vården, gruppterapi, stödgrupper och par-kommunikation. Slutsats: Alla typer av bäckenbottenträning minskade urininkontinensen. På grund av den emotionella och sociala påverkan som urininkontinensen har kvarstår ett behov av psykosocial rehabilitering. Ingen evidens hittades för att bäckenbottenträning förbättrar sexuell dysfunktion. Mer forskning efterfrågas för att hitta fysiska rehabiliteringsmetoder vid sexuell dysfunktion. Psykosocial rehabilitering hjälpte männen att anpassa sig till den sexuella dysfunktionen. Dock finns ett behov av ett sammanställt program med olika typer av psykosocial rehabilitering som alla prostatacancerpatienter kan erbjudas. / Background: Prostate cancer is the most common form of cancer in Sweden. Urinary incontinence and sexual dysfunction are the general problems caused by prostate cancer treatment. Previous research has shown that quality of life is affected by urinary incontinence and sexual dysfunction. The aim: To review available rehabilitation in urinary incontinence and sexual dysfunction for men with prostate cancer, and to find rehabilitation needs that were not met in these men. Method: Literature review. Ten articles were included; eight quantitative and two with qualitative method. Results: Several types of pelvic floor muscle training were found to physically rehabilitate urinary incontinence. Pelvic floor muscle training improved urinary incontinence in all studies. A correlation between improved urinary incontinence after pelvic floor muscle training and higher quality of life was found. The men found strategies to psychosocially adjust to urinary incontinence. Pelvic floor muscle training was not effective in rehabilitating sexual dysfunction.  Patient information, consultations, group therapy, support groups and spousal communication was found to be psychosocial rehabilitation methods of sexual dysfunction. Conclusion: All pelvic floor muscle training decreased urinary incontinence. Because of the emotional and social impact of urinary incontinence a need for psychosocial rehabilitation remains. No evidence supports that pelvic floor muscle training improves sexual dysfunction. More research is required in finding physical rehabilitation methods for sexual dysfunction. Psychosocial rehabilitation helped the men to adjust to sexual dysfunction. But there is a need to assemble a program consisting of several types of psychosocial rehabilitation that can be given to all prostate cancer patients.

Sexualiteten och den sexuella hälsan är en grundpelare i att varje människas individualitet. Det finns ett fördomsfullt synsätt angående äldre och deras sexualitet där gruppen blir betraktade som asexuell. Ämnet är tabubelagt och det föreligger relativt lite kunskap kring det. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse som förändras över tid. Åldrandet bidrar till flera riskfaktorer som kan leda till nedsatt livskvalitet. Denna litteraturstudies syfte var att undersöka hur sexualitet och sexuella hälsa bland äldre individer ≥ 50 år är kopplade till deras livskvalitet. En litteratursökning gjordes med hjälp av identifierade sökord som var relevanta för studiens syfte i databaserna PubMed och Google Scholar. Tretton artiklar användes i litteraturstudiens resultat. Resultatet visade att sexualiteten och den sexuella hälsan har betydelse för majoriteten av den äldre befolkningens livskvalitet då den bland annat främjar självförtroendet, självbilden och självkänslan. Sexuell aktivitet och sexuell tillfredsställelse har oftast en koppling till en bättre upplevd livskvalitet. Äldre med god sexuell hälsa har oftast ett gott psykiskt välbefinnande. Det finns också en del äldre som med åldern omprioriterar sexualiteten på grund av att andra behov anses som viktigare. En del äldre anser att deras sexualitet är i det förflutna. Vissa utvecklar en inre acceptans medan andra får en negativ påverkan på livskvaliteten. Kopplingen mellan sexualitet, sexuell hälsa och livskvalitet skiljer sig mellan äldre individer men för majoriteten har den en betydelse för deras fysiska och psykiska välbefinnande. / Sexuality and sexual health is a keystone of every person's individuality. There is a prejudiced view about the elderly and their sexuality that perceive the group as asexual. The subject is taboo and there is relatively little knowledge about it. Quality of life is a subjective experience that changes over time. Aging contributes to more risk factors that can lead to impaired quality of life. This study aimed to examine how older people; ≥50 years, sexuality and sexual health are linked to their quality of life. A systematic review was conducted using identified keywords relevant for the purpose of the study to search the databases PubMed and Google Scholar. Thirteen articles where selected and used in the systematic review. The results showed that sexuality and sexual health is important for the majority of the older population’s quality of life as it promotes self-esteem, self-image and self-reliance. Sexual activity and sexual satisfaction is often related to a better quality of life. Older people with a good sexual health usually experience a good mental well-being. In addition, there are older people from for whom the meaning of sexuality changes because other basics needs are considered more important. Some older people view their sexual activity is behind them. Some develop an inner acceptance towards this while others become adversely affected. The link between sexuality, sexual health and quality of life differ among older individuals but for the majority, it has an impact on their physical and mental well-being.