Endometrios är en sjukdom som drabbar ungefär en av 10 kvinnor i fertil ålder. Sjukdomsförloppet är oförutsägbart. Sjukdomen kan medföra diverse olika symtom som smärta och vaginala blödningar. Vissa kvinnor kan uppleva besvär under specifika perioder medan andra lider av symtom hela sin fertila ålder. I Sverige så är medelåldern för diagnos 37 år och de med diagnostiserad endometrios har ungefär 29 dagar mer frånvaro från jobbet än kvinnor i samma ålder utan diagnosen. För att som sjuksköterska kunna erbjuda kvinnorna en vårdande vård med tillräckligt adekvat stöd så är det viktigt att få en inblick i hur det är att leva med sjukdomen endometrios. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Studiens metod är en litteraturöversikt som omfattar åtta kvalitativa artiklar. Resultatet består utav tre huvudteman och tio sub-teman som tillsammans belyser hur sjukdomen påverkar olika aspekter av livet. Huvudteman som framkom var upplevelser som påverkar det vardagliga livet, upplevelser av existentiella utmaningar och upplevelser av möten med hälso- och sjukvården. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna ge en vårdande vård samt tillgodose kvinnornas behov av adekvat stöd. För att kunna göra detta så krävs det att sjuksköterskor skapar tid och rum för att låta patienten uttrycka sina känslor och behov, och därmed synliggöra sin livsvärld.

Bakgrund: Palliativ vård är den vård som initieras när kurativ vård inte längre anses meningsfull. Den palliativa vården syftar till att bibehålla patientens livskvalitet, stödja patienten och anhörig samt symtomlindring. Allt fler patienter väljer att få palliativ vård i hemmet och det är viktigt att vården är personcentrerad, samt att patienten skall kunna vara med och påverka beslut om deras tid i livets slutskede.  Syfte: Litteraturstudien syftar till att sammanställa tidigare resultat kring patienternas upplevelser av palliativ vård i hemmet.  Metod: Litteraturstudien är genomförd med kvalitativ studiedesign. Databaser som har använts är Cinahl samt PubMed. Studiens resultat är baserat på tio vetenskapliga artiklar som har granskats enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall.  Resultat: Det framkom tre huvudkategorier i resultatet, dessa är: Välbefinnande, Vård, samt Förtroende. De tre huvudkategorierna utformades efter de nio subkategorierna; Den normala vardagen, Sorg & förlust, Samarbete & se personen bakom patienten, Samverkan inom vården, Adaptiv vård & information, Tillgänglighet & kontinuitet, Trygghet i kompetens, Tillit & Trygghet samt Relation.  Konklusion: Den upplevda kvaliteten på palliativ vård i hemmet är ytters subjektiv. Palliativ vård i hemmet kan vara mycket påfrestande och påverka patientens livskvalitet. Det krävs mycket engagemang samt kunskap från personal för att kunna stödja samt vårda patienten på önskvärt och optimalt sätt. Anhöriga spelar en stor roll för patientens trygghet och det är av vikt att involvera anhöriga i omvårdnaden av patienten. Hemmet inger en trygghet och känsla av att bibehålla patientens normala vardag, vilket anses betydelsefullt för att få ett värdigt slut. / Background: Palliative care is initiated when curative care is no longer considered meaningful. Palliative care aims to maintain the patient's quality of life, support the patient and relatives, and relieve symptoms. More and more patients choose to receive palliative care at home and it is essential that the care is centered around the individual and the patient should be involved with, and influence decisions that impact their end-of-life experience. Purpose: The purpose of the literature study was to describe patients' experiences of palliative care at home. Method: The literature revew is carried out with a qualitative review design. Databases that have been used are Cinahl and PubMed. The study's results are based on ten scientific articles that have been reviewed with SBU's review template for qualitative studies. Results: Three main categories emerged in the results, these are; Well-being, Care and Trust. The three main categories were modeled after the nine subcategories; The normal everyday life, Sorrow & Lost, Collaboration & Seeing the person beyond the patient, Collaboration in care, Adaptive care & Information, Availability & Continuity, Security in Competence, Trust & Security and Relationship. Conclusion: The perceived quality of palliative care at home is highly subjective. Palliative care at home can be very stressful and affect the patient's quality of life. It takes a lot of commitment and knowledge from staff to be able to support and care for the patient in a desirable and optimal way. Relatives play a major role in the patient's comfort and it is important to involve relatives in the care of the patient. The home produces a sense of security and a sense of maintaining the patient's normal everyday life, which is considered significant in order to have a dignified end.

Bakgrund. Hjärtinfarkt är en ledande orsak till för tidig död i många länder. Patienter behöver ofta genomgå en lång rehabiliteringsperiod, och anpassa livsstilen, vilket kan påverka deras livskvalitet på olika sätt. För att stödja förändringar i livsstilen krävs en förståelse för dess komplexitet. Att hjälpa  individer i denna process förutsätter en djupare insikt. Syftet. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av livskvalitet hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt. Metod. Metoden var litteraturstudie med induktiv ansats baserad på  tio vetenskapliga artiklar som togs fram via systematiskt sökning i databaserna Pubmed och CINAHL. De tio artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades därefter enligt Fribergs modell. Resultat. Efter analys och sammanställning av data, framkom tre huvudsakliga kategorier: ̈Vårdrelaterad upplevelse ̈, "Samhälle och kulturella påverkan", samt  ̈Hälsorelaterade upplevelser ̈. Dessa tre kategorier visade att det finns flera olika aspekter och upplevelser  av att genomgå förändring i livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Dessutom identifierades sex underliggande underkategorier som ytterligare beskrev de individuella upplevelserna och perspektiven som påverkade patientens livskvalitet. Slutsats. För att stödja hälsa och lindra lidande efter en hjärtinfarkt är det betydelsefullt och helt avgörande att implementera en personcentrerad eftervård. Varje individ är unik med sina specifika erfarenheter och behov, vilka måste vägas in för att åstadkomma en långsiktig och målinriktad vård. Genom att belysa individuella erfarenheter av hur livskvaliteten påverkas efter en hjärtinfarkt kan möjligheter till förbättring och utveckling av vården öppnas upp, vilket i sin tur möjliggör en säker och personcentrerad vård.

Parkinsons sjukdom är en kronisk, progressiv, neurologisk sjukdom som cirka 20 000 personer i Sverige lever med. Patienterna som drabbats av sjukdomen är oftast över 55 år, men sjukdomen förkommer även i yngre åldrar. Det som sker i hjärnan vid Parkinsons sjukdom, är att nervceller, som framför allt producerar dopamin bryts ner och dör. Över tid minskar nivåerna av signalsubstansen dopamin i hjärnan, vilket bidrar till att signaler från olika delar i hjärnan inte kan transporteras vidare. När detta sker, kan symtom som skakningar eller förlångsammade kroppsrörelser ses. Ju lägre nivåer av dopamin desto mer ökar symtomen på Parkinsons sjukdom. Syftet med studien är att belysa faktorer som kan påverka patienters upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom. För att besvara studiens syfte, bearbetades sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar med inspiration från Fribergs (2017, ss. 141–152) analysmetod för litteraturöversikt. Resultatet påvisar att patienter efter att ha diagnostiserats med Parkinsons sjukdom upplever ett ökat lidande. Livsstilsförändringar blir ett faktum, där patienternas nedsatta ork och förändrade energinivåer ligger till grund för deras nya liv. Resultatet i litteraturöversikten kan ligga till grund för att öka den enskilde individens kunskap kring sjukdomen. Men resultatet bidrar också till att sjukvården ska kunna tillhandahålla en mer personcentrerad vård som håller god kvalitet och därmed också erbjuder patienter med Parkinsons sjukdom den vård som de har rätt till.

Bakgrund: Risken för fysisk och psykisk ohälsa ökar ju äldre människan blir, där åldrandet medför förändrat beteende, minskad umgängeskrets och ensamhet. Vården står inför stora utmaningar gällande den åldrande generationen där sjuksköterskan ska främja hälsa och arbeta evidensbaserat. Forskning tyder på att djurterapi har positiva hälsoeffekter på äldre personer med kognitiv svikt som ett icke farmakologiskt behandlingsalternativ. Syfte: Syftet är att belysa vilka hälsoeffekter djurterapi kan ha på äldre personer. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg där totalt 9 artiklar inkluderades, varav 8 var av kvantitativ design och en av kvalitativ. De djur som användes var hundar, katter och en kanariefågel, där majoriteten var hundar. Litteratursökningen genomfördes i CINAHL och PubMed. Vid kvalitetsgranskning av artiklarna användes granskningsmall av Friberg. Resultat: Dataanalysen resulterade i 3 huvudkategorier som beskrev äldres livskvalitet, psykiska hälsoeffekter och kognitiv svikt. Signifikant effekt avseende livskvalitet, depression och demens gick att utläsa mellan interventionsgrupperna och kontrollgrupperna där interventionsgruppen erhöll djurterapi och kontrollgrupperna var utan djur. Det gick att se samband mellan djuret och de positiva effekterna av terapin hos de äldre. Slutsatser: Djurterapi kan ha hälsofrämjande effekter på äldre personer och personer med kognitiv nedsättning. Trots att resultatet visade signifikanta skillnader och hälsofrämjande effekt av djurterapi behöver fortsatt forskning bedrivas i större utsträckning, med bredare deltagargruppen. Sjuksköterskan behöver många olika verktyg för att kunna främja hälsa med behandlingsalternativ som inte är farmakologiska där djurterapi kan vara av stor vikt för ökad livskvalitet.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige idag. Behandlingen för bröstcancer inkluderar oftast kirurgisk borttagning av en del eller hela bröstet. Detta skapar en förändrad kropp hos kvinnor. Den förändrade kroppen påverkar hela kvinnan både fysiskt och psykiskt därför krävs ökad kunskap hos sjuksköterskan för att vårda hela kvinnan och inte bara sjukdomen. Syftet med studien är att undersöka kvinnors förändrade kroppssyn efter en mastektomi. Studien gjordes utifrån en litteraturöversikt med åtta artiklar varav två kvantitativa och sex kvalitativa. Resultatet gav två kategorier och tre subkategorier. I studiens resultat framkom det att kvinnor som genomgått en mastektomi upplevde känslor som sorg och skam över att ha förlorat en del av sig själva. De flesta kvinnor upplevde en känsla av minskad kvinnlighet vilket skapade en negativ påverkan i samlivet med deras partner. Även det sociala livet blev påverkat för ett flertal kvinnor som genomgått en mastektomi då känslan av skam för sin nya kropp gjorde att kvinnorna undvek sociala aktiviteter. Diskussionen belyser att kvinnor som genomgått en mastektomi har behov av stöd från vården när diagnosen är ställd för att kunna hantera sin nya livssituation och hitta styrka i sin livskris. Genom en ökad kunskap hos sjuksköterskan kan det skapa en lättare övergång till acceptans för sin nya kroppssyn och uppleva en större livskvalitet.

Bakgrund: Brännskador är ett komplext tillstånd med långvariga komplikationer som kan vara påfrestande för den drabbade. Påföljderna av en brännskada kan påverka personers livskvalitet, vilket är en indikator för den övergripande välmående. För att bäst kunna möta patienternas omvårdnadsbehov som grundutbildad sjuksköterska är det av vikt att få kunskap kring faktorer som påverkar deras livskvalitet efter en brännskada, inte endast under den initiala sjukhusvistelsen utan även långtidseffekterna.Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelse av faktorer som påverkar livskvalitet efter en brännskada.Metod: En integrerad sammanställning av kvalitativ forskning med induktiv ansats.Resultat: Tre huvudteman framkom: psykologiska faktorer, sociala faktorer och fysiska faktorer, dessa delades in i självbild, traumarespons, känslohantering, relationer, sociala interaktioner, arbetsliv, skador och autonomi.Slutsats: Hälsorelaterad livskvalitet påverkas markant efter brännskador. Brännskadorna påverkar inte bara livskvaliteten under läkningsprocessen utan påverkar under lång tid, framför allt i relation till ärr kan påverkan bli livslång.

SammanfattningBakgrund: Hemodialys är den vanligaste behandlingsmetoden vid kronisk njursvikt i terminalt stadium. Det är en effektiv metod för att rena blodet och upprätthålla vätskebalansen i kroppen men är en omfattande process. Patienter måste spendera mycket tid på sjukhuset, drabbas av olika begränsningar och får påverkan på olika kroppsliga funktioner.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av hemodialysbehandling.Metod: En litteraturöversikt genomförd med systematisk sökning med integrerad analysmetod. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl, MedLine och PsycInfo.Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: välbefinnande och psykisk hälsa, fysiska besvär, socialt stöd från omgivningen och att acceptera förändring i tillvaron. De flesta patienter upplevde minskad livskvalitet i samband med hemodialysbehandling som påverkade fysiska och psykiska funktioner. Patienter upplevde bristande stöttning från vårdpersonal och ansåg att stöd var avgörande för välbefinnandet. Många försökte ändå se livet från en positiv synvinkel trots förändrad livssituation.Slutsats: Patientgruppen upplevde förändringarna svåra att hantera och acceptera vilket påverkade deras välbefinnande negativt. Socialt stöd av omgivningen var viktig för patienterna och sjuksköterskan behöver stärka patienters förmåga att hantera den förändrade livssituationen. Dessutom kunna identifiera behovet av stöd och omvårdnad hos patienter för att bidra till bättre hälsa och acceptans.

Bakgrund: Avsikten med studien är att fokusera på äldre personer som gått i pension och hurde håller sig aktiva i vardagen. Uppsatsförfattarna ville få en inblick i vilka aktiviteter somgenomfördes och hur de påverkade dem i deras vardag. Syfte: Denna kvalitativa studie syftartill att beskriva pensionärers upplevelser och erfarenheter av att delta i aktiviteter i enmeningsfull vardag. Metod: En kvalitativ metod användes och materialet är insamlat genomsemistrukturerade intervjuer via digital plattform eller på plats. Det insamlade materialet äranalyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det vilkaaktiviteter som genomfördes i vardagen samt vilken upplevd inverkan de hade förinformanterna. Resultatet visar att informanterna upplevde en större frihet efter pensionenoch att arbetet tidigare hade tagit en stor plats i deras liv. Pensionen upplevdes som positivmen att övergången från arbetet till pensionen var tuff. Det blev däremot betydligt enklaregenom att fasa ut arbetet successivt. Aktiviteter i sociala sammanhang och aktiviteter föregentid var av stor prioritet för informanterna då de gav mest livstillfredsställelse och uppgavsig ha störst betydelse för hälsan och välbefinnandet. Gemensamt för alla informanter var attde var enade om att ett aktivt liv bidrar till deras hälsa och livskvalitet där engagemang ärviktigt för att kunna hålla sig aktiv under pensionen, då det finns färre måsten i vardagen attta hänsyn till. Slutsats: Det behövs mer forskning inom hur man kan leva hälsofrämjandeäven efter en pension och högre ålder. Slutsatsen är att en bättre övergång om man fasar utarbetslivet in i pensionärslivet samt att engagemang och initiativ från den egna individenbehövs för att få till en meningsfull vardag.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en folksjukdom med ökande prevalens över hela världen. Sjukdomen innebär ofta stora livsstilsförändringar som kan påverka livskvaliteten för personerna. Litteraturstudien kan ge sjuksköterskor en djupare förståelse för vilka faktorer som kan påverka livskvaliteten vid DMT2. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med DMT2. Metod: Studien designades som en litteraturstudie där nio kvantitativa studier ingick. Studierna extraherades från databaserna PubMed och CINAHL. Dessa har kvalitetsgranskats, analyserats och sedan sammanställts. Resultat: Det finns ett flertal faktorer som kan påverka livskvaliteten vid DMT2. Faktorer som identifierats var flertalet olika kliniska och sociodemografiska. Särskilt signifikant påverkan hade fysisk aktivitet och psykiska faktorer. Fysiska faktorer visade en positiv påverkan medan psykiska faktorer visade en negativ påverkan på livskvaliteten vid DMT2.   Konklusion: Framtida forskning bör undersöka varför dessa faktorer påverkar livskvaliteten vid DMT2. Interventionsstudier kan med fördel utföras för att undersöka vilka interventioner som kan minska den negativa effekt som faktorerna kan ge.