Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och är en av de största folksjukdomarna i världen. Förhöjda blodsockervärden gör att både små och stora blodkärl tar skada och detta leder till olika komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke och njurskador. Med hjälp av viktnedgång, kostreglering, regelbundet fysisk aktivitet och övervakning av blodglukosnivåerna kan risken för komplikationer förebyggas. Genom att förebygga komplikationer kan livskvaliteten främja patientens dagliga liv. En del av diabetesvården består av egenvårdsprogram där patienten får stöd och rådgivning att hantera sin diabetes. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att studera vilka faktorer i egenvårdsprogram som främjar livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudie, artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science. 14 kvantitativa artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet visade att information, individuell målsättning och uppföljning var viktiga faktorer i egenvårdsprogrammen för att främja livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Slutsats: Att leva med diabetes typ 2 kräver noggrannhet och planering i det dagliga livet. Egenvårdsprogram kan minska risken för komplikationer där följsamhet till egenvården främjas och livskvaliteten gynnas. / Background: Type 2 diabetes is an endocrine disorder and one of the major diseases in the world. Increase in blood sugar levels allows both small and large blood vessels are damaged and this leads to various complications such as heart attack, stroke and kidney damage. Using weight loss, diet control, regular physical activity, and monitoring of blood glucose levels, the risk of complications can be prevent. Preventing complications can promote the quality of life and improve the patient's daily life. In the diabetes care, self- management programs are a part where patients receives support and advice to manage their diabetes. Aim: Important factors in self-management programs that promote the quality of life for patients with diabetes type 2. Method: A literature review, the articles were searched in the databases CINAHL, PubMed and Web of Science. 14 quantitative articles were included. Results: The results showed that information, individual goal setting and follow-up where the key factors in self-care programs for promoting the quality of life in patients with diabetes type 2. Conclusion: Living with type 2 diabetes require precision and planning of daily life. Selfmanagement programs can reduce the risk of complications where adherence to self-care promotion and to promote quality of life.

Bakgrund: Cancer är en vanligt förekommande sjukdom där antalet diagnostiserade ökar. Sjuksköterskan kan i sitt yrke möta dessa patienter, därför är det en fördel att få en djupare insikt om dessa patienters upplevelser. I livets slutskede är upplevelsen av livskvalitet av betydelse. Begrepp som är betydelsefulla för livskvaliteten är hälsa, lidande och hopp. Syfte: Studiens syfte var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten i livets slutskede hos patienter med cancer. Metod: En litteraturbaserad studie som utgår från tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; viljan att fortsätta leva som vanligt, känslomässigt förhållande till andra och kunna hantera tankar och känslor om liv och död med nio underkategorier. Diskussion: För patienter medför det utmaningar i livet att insjukna i cancer. Utmaningar består av att hålla fast vid sina rutiner i det dagliga livet, sina relationer, finna mening och vara hoppfull. Konklusion: Studien belyser betydelsen av att vårdpersonal uppmuntrar och stödjer patienten i att hålla fast vid sociala kontakter eftersom sociala relationer är betydande för patientens livskvalitet. Studien påvisar att patienter kan känna sig obekväma när de tvingas tala om döden vid fel tillfälle, därför bör vårdpersonal vara lyhörda kring patientens mottaglighet att samtala om döden. / Background: Cancer is a common disease in which the number of diagnosed increases. In the nursing profession it’s possible to encounter this group of patient’s and therefore it’s an advantage to get a deeper insight of these patients' experiences. In the end of this patient’s life the experience of the quality of life is significant. Concepts that are important of the quality of life are health, suffering and hope. Aim: The aim of this study was to illuminate the factors that affect the quality of life of terminally ill patients with cancer. Method: A qualitative literature based study based on twelve qualitative research articles. Results: Three categories emerged from the analysis; the desire of continuing living as usual, emotional relationships to others and be able to manage thoughts and feelings about life and death with nine subcategories. Discussion: For patients, it brings challenges to life by developing cancer. Challenges of sticking to their routines of daily life, their relationships, find meaning and to be hopeful. Conclusion: The study highlights importance of encourage and support from the health professionals to help patient keep their social contacts, because it’s significant for the patient’s quality of life. The study demonstrates that patients may feel uncomfortable when forced to talk about death at the wrong time, therefore health professionals should be more keen about the patient’s susceptibility to talk about death.

Bakgrund: Implanterbar defibrillator (ICD) är en medicinsk teknisk dosa som bryter livshotande arytmier med en defibrillering. För personer med en förhöjd risk att få ett plötsligt hjärtstopp kan ICD:n vara en direkt livräddande behandling. I dag finns närmare 7800 personer i Sverige som har ICD, vilket är en grupp som stadigt ökar i antal. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med implanterbar defibrillator. Metod: Litteraturöversikt som baseras på elva vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån Fribergs mall för kvalitativ ansats. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudteman, Att tappa kontrollen över livet, Ett förändrat liv med begränsningar och en andra chans med sju subteman. Resultatet visar på att patienter med ICD upplever en förändrad livssituation som påverkar dem på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Reaktioner som osäkerhet, rädsla och oro är vanliga känslor som patienterna upplever. Flera av patienterna utvecklar även ett undvikande beteende på grund av rädsla för tillslag från ICD;n vilket leder till att livskvalité påverkas negativt. Allteftersom som tiden fortskrider så minskas de negativa följderna av behandlingen och de flesta av patienterna känner en djup tacksamhet till att ha fått en andra chans till livet. Diskussion: Sjuksköterskan behöver kunskap om de förändringar och begränsningar som det innebär att leva med en ICD. Samlivet, den fysiska förmågan och arbetslivet påverkas och sjuksköterskan behöver informera om dessa områden för att kunna stötta patienten att anpassa sig till det nya livet. Slutsats: Majoriteten av ICD-bärarna upplever en rädsla för inadekvata tillslag, ovisshet och osäkerhet när ett tillslag kommer att uppstå ligger till grund för de begränsningar patienterna upplever. Sjuksköterskor kommer allt oftare möta denna kategori av patienter vilket gör att det är viktigt med kunskap om deras upplevelser för att kunna möta dem och ge en korrekt vård. / Background: Implantable cardioverter defibrillator is a technological medical controller that interrupts life-threatening arrhythmias with an electrical shock. The ICD could have a direct life-saving impact for persons that have an increased risk to suffer a sudden cardiac arrest. About 7800 people have ICD in Sweden currently, however the group is steadily increasing in numbers. Aim: The aim of this study was to describe the patients' experiences of living with implantable cardioverter defibrillator. Method: Literature overview that is based on eleven scientific articles analyzed based on Friberg’s template for qualitative approach. Findings: Three main topics arose from the analysis after working to the results, To lose control over life, A change life with limitations and A second chance with seven sub-themes. The results points at the patients with ICD goes through a change in their life situation, which affects them at a physical, psychical and social level. Reactions such as insecurity, fear and anxiety are common emotions the patients will feel. Many of the patients will also develop an avoidance behavior because of fear for an electrical shock from the ICD, that will lead to an adverse effect on their quality of life. The negative effects of the treatment will be reduced as time goes on and most of the patients will feel a deeper gratitude to having a second chance to life. Discussion: The nurse needs to know about the changes and limitations that are involved living with an ICD. The co-habitation, the physical ability and the ability to work are all affected and the nurse need to inform the patients about these changes in order to support them to adjust to this new way of life. Conclusion: The majority of ICD-carriers are experiencing a fear of inadequate electrical shock, uncertainty and insecurity when a electrical shock will occur is the basis for the restrictions that patients experiences. Nurses in Swedish healthcare system will encounter this group of patients more often and that makes it crucial that nurses have knowledge about their experiences in order to meet them and give proper care.

Gymnasieskolans läroplan, Lpf94, framhåller friluftsliv och hälsa som två viktiga inslag i ämnet Idrott och Hälsa. Mitt syfte har varit att studera friluftsliv som en metod för att nå god hälsa. Studien har gjorts genom enkäter med 179 st deltagande elever från åk 1 och åk 3. Dessutom har två idrottslärare och en fritidsvärd intervjuats för att ytterligare ge kunskap om friluftslivets hälsoeffekter. Resultaten från undersökningarna visar att majoriteten av eleverna upplever sig få en bra fysisk, psykisk och social hälsa genom att delta i friluftsliv. Dock finns en viss tendens till att en del elever upplever en ökad stress av att vara långt från samhällets alla tekniska finesser. De intervjuade framhåller också att skolans roll är att erbjuda ett varierat utbud av friluftsaktiviteter, vilket förhoppningsvis leder till att ett bestående intresse uppstår. Samtidigt menar de att de få timmarna friluftsliv som bedrivs i skolans regi, kanske inte påverkar elevernas hälsa i allt för stort utsträckning, men väcks intresset för att fortsätta, ger det mycket positiva effekter på hälsan. Slutsatser från detta är att vi som lärare måste försöka ge ett varierat friluftsliv som inbjuder till möjligheter att varva ner och ge ett intresse för framtiden. / The curriculum for the upper secondary school, Lpf94, states outdoor recreation and health as two important components within the subject Sport and Health. The aim of this paper has been to study outdoor recreation as a method to obtain good health. The study was done with surveys answered by 179 students from year one and year three in the upper secondary school. Two Physical Education teachers and one recreation leader have also been interviewed in order to gain more knowledge about the effects of outdoor recreation on health. The results show that the majority of the students felt that they get a good physical, psychological and social health by participating in outdoor recreation. However, there is a tendency that some students feel more stressed by being far from our high-tech society. The persons who were interviewed pointed at the schools’ task being offering a multitude of outdoor recreation activities, which hopefully will lead to creating a permanent interest. At the same time, they mean that the little time that is spent on outdoor recreation in school, may not affect the health of the students. But if it raises an interest to continue, on the other hand, it will have very positive effect on health. The conclusion which can be drawn from this, is that we teachers must try to offer a variety of outdoor recreation activities which offers possibilities to relax and raise an interest for the future.

Abstract   Background:  Breast cancer is the most common cancer for women, with over 8000 of cancer cases per year. Surgery is the most common form of treatment. Basis of illness and the loss of a breast can be a big trauma for the individual and affect many aspects. Aim: The aim of this study was to investigate health-related quality of life and psychosocial situation and the need for support and care for women who undergone a mastectomy with or without reconstruction. Method: The study design was a descriptive study with qualitative approach. The selection was strategically consisting of the eight women from five cities which had undergone mastectomy with or without reconstruction. The interviews were semi-structured individual that analyzed using  content analysis. Results:All of the women felt that the body changed after the mastectomy.  Feelings of insecurity and discomfort were common. Among those who underwent reconstruction were all dissatisfied with the results. The quality of life was under the influence of individual plan in terms of reduced strength and altered personality. Two of the women  experienced a more active and enriched lifestyle, despite unsatisfactory reconstructions. The psychosocial health was perceived to have been adversely affected and the main support  came from the women's relatives. Desire for an increased deal of support from health care emerged. A good treatment and the opportunity for courses about state of disease where a positive experiences of care. The negative perceptions revolved around lack of time, stress, complications and impersonal encounters with hospital staff. Conclusion: The women in this  study seek more supportand knowledge. Personalized care where good communication and good treatment is the foundation, should be implemented. / Sammanfattning    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor, över 8000 av cancerfallen per år består av bröstcancer. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Sjukdomsperiod samt förlorandet av ett bröst kan vara ett stort trauma för individen och således påverka psykiska, fysiska och sociala aspekter. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hälsorelaterad livskvalitet och psykosocial situation, samt behov av stöd och omvårdnad bland kvinnor som genomgått en mastektomi med eller utan rekonstruktion. Metod: Studiens design var en deskriptiv studie med kvalitativ ansats. Urvalet var strategiskt innehållandes åtta kvinnor från fem städer vilka hade genomgått mastektomi med eller utan rekonstruktion. Intervjuerna var individuella semistrukturerade sådana som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Samtliga kvinnor upplevde att kroppen förändrats efter genomförd mastektomi. Känslor av osäkerhet och obehag var vanligt förekommande. Bland de som genomgått rekonstruktion var samtliga missnöjda med resultatet. Livskvaliteten var påverkad på individuella plan i form av minskad ork, nedsatt kraft och förändrad personlighet. Två av kvinnorna upplevde en mer aktiv och berikad livsstil, trots otillfredsställande rekonstruktioner. Den psykosociala hälsan upplevdes ha påverkats negativt och det huvudsakliga stödet kom från kvinnornas närstående. Önskan om ett utökat erbjudande av stöd och samtal från sjukvården framkom. Ett gott bemötande samt möjlighet till utbildning inom sjukdomstillstånd gav positiva upplevelser av vården. De negativa upplevelserna kretsade ofta kring tidsbrist, stress, sjukdomsbesked samt opersonliga möten. Slutsats: Kvinnorna i denna studie efterfråga mer stöd och kunskap. Individanpassad vård där god kommunikation och ett gott bemötande utgör grunden bör implementeras vid vårdtillfällen som strålbehandling samt cancerbesked.

Sjuksköterskans arbete innebär att kunna ge en bra vård till människor med olika typer av etnisk bakgrund, tro och värderingar. Ätstörning är ett tillstånd av psykisk ohälsa där den drabbade har utvecklat vad som kan likna en fobi för normal kroppsvikt. Den fysiska hälsan blir också påverkad på grund av de olika metoder som den drabbade använder för viktnedgång samt på grund av näringsnedsättning. Livskvailtet är hur en människa upplever sin tillvaro och om personen känner någon mening i sitt liv. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och unga vuxna med ätstörningar upplever sin livskvalitet. Författaren har använt sig av 10 olika vetenskapliga artiklar som med syftet att beskriva hur tonåringar och vuxna med ätstörningar upplever sin livskvalitet. I resultatet fann forskarna att de drabbade  hade en låg livskvalitet. Vid jämförelser med människor utan ätstörningar, visade värdena att de med ätstörningar hade sämre resultat både fysiskt med framför allt psykiskt vid mätning av livskvalitet. Män och pojkar hade riskfaktorer som fysisk träning och kroppsmissnöje, medan flickor och kvinnors riskfaktorer var en önskan om smalhet, kroppsmissnöje och kroppsobjektifiering. Det visade sig även att drabbade med mycket socialt stöd hade en bättre livskvalitet än de utan socialt stöd.  Oberoende av ålder och kön, så har patienter med ätstörningar sämre livskvalitet. Det är viktigt för sjuksköterskor att hjälpa denna patientgrupp genom att våga se deras lidande på andra plan när de söker sig till vården. / The nurse's work means being able to give good care to people with different ethnic backgrounds, beliefs and values. When working with young people, the nurse was lacking the expertise to provide the right kind of support to help with mental illness, substance abuse, self-harm behavior and eating disorders. Eating disorders are a condition of mental illness in which the patient has developed what may resemble a phobia of normal body weight. Physical health is also affected because of the different methods that the victim uses for weight loss and because of loss of nutrient. Quality of life is how people perceive their existence and if the person feels they have a meaning in life. The aim of this study was to describe how adolescents and young adults with eating disorders perceive their quality of life. The author has used 10 different scientific articles which described how teenagers and adults with eating disorders perceive their quality of life. In the result, the researchers found that those affected by eating disorders had a low quality of life, age and gender didn’t matter. When compared to people without eating disorders, values ​​show that those with eating disorders had worse results both physically but primarily psychological, in tests of quality of life. Men and boys had risk factors such as physical activity and body dissatisfaction, while girls and womens risk factors were a desire for thinness, body dissatisfaction and body objectification. It was also found that sufferers with social support had a better quality of life than those without social support. The conclusion could be made that regardless of age and sex, patients with eating disorders have a poorer quality of life. It is important for nurses to help this population by daring to see their suffering on other levels when they seek out health care.

BAKGRUND: I Sverige drabbas ungefär 15 000 människor av hjärtstopp varje år. Det är en traumatisk händelse som kan påverka patienters fysiska och psykiska hälsa samt sociala liv. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor har kunskap om hur de ska bemöta och stödja dessa patienter på bästa möjliga sätt. Trots detta saknas forskning i området. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjärtstopp. METOD: Metoden som användes var en litteraturbaserad studie där åtta kvalitativa artiklar inkluderades. RESULTAT: Ur analysen framkom tre teman; Förståelse för det som har hänt, Finna vägen tillbaka till ett tryggt liv och Anpassningar till det nya livet med sju underteman. SLUTSATS: Att skapa sig en förståelse för händelsen och lära sig leva ett hälsosamt liv är en lång bearbetningsprocess. Patienter upplever brist på stöd och information från vårdpersonal. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan har kunskap om de fysiska och psykiska förändringar som kan uppstå efter ett hjärtstopp för att främja hälsa och lindra lidande för patienterna. / BACKGROUND: Approximately 15 000 people suffer from cardiac arrest in Sweden every year. It is a traumatic experience that can affect patients’ physical and mental health, and social life. Despite the importance for nurses to have the knowledge how to meet and support the patients for the best possible care, there is a gap in the research about the experience of cardiac arrest survivors. AIM: The aim of this study was to describe how patients experience life after cardiac arrest. METHOD: A qualitative study based on eight research articles was conducted. FINDINGS: Three themes were identified from the analysis; Understanding of what has happened, Finding the way back to a safe life and Adjusting to the new life with seven subthemes. CONCLUSION: To gain understanding of the experience and learn to live a healthier lifestyle became a long process to adapt. Patients experience a lack of support and information from health care professionals. The importance of nurses’ knowledge of the physical and psychological changes that can occur, to promote health and alleviate suffering.

<p>Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan äldres socioekonomiska position och det goda åldrandet i form av livstillfredsställelse, välbefinnande, livskvalitet samt känsla av sammanhang. Jag studerade även hur ovanstående samband såg ut när män och kvinnor analyserades separat, respektive när man använde olika mått på socioekonomisk position. De mått på socioekonomisk position som användes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod användes och materialet var SWEOLD från 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmässigt urval, och antal medverkande var 537 personer i åldern 77-99 år. Som teoretisk utgångspunkt användes Antonovskys salutogenetiska synsätt med begreppet ”känsla av sammanhang”. Av resultaten framkom att det finns ett mycket starkare samband mellan socioekonomisk position och det goda åldrandet för män än för kvinnor. Kontantmarginal hade störst samband med det goda åldrandet och utbildning minst, socialklass och inkomst däremellan. Störst samband finns mellan socioekonomisk position och känsla av sammanhang, därefter kom livskvalitet och livstillfredsställelse, medan det inte alls finns signifikanta samband mellan socioekonomisk position och välbefinnande.</p>

Fibromyalgi är en sjukdom utan tydlig etiologi, som starkt påverkar många aspekter i den drabbades vardag och livskvalitet. Sjukdomen förekommer främst hos kvinnor och ca 3-6 % av världens befolkning är drabbad. Den uttrycker sig vanligen som kronisk muskuloskeletal smärta och fatigue. Fibromyalgi yttrar sig olika hos olika individer, det är därför viktigt att öka förståelsen för hur de drabbade upplever sin sjukdom för att möjliggöra en bättre, mer individanpassad vård. Syftet med denna uppsats var att belysa människors upplevelser av att leva med fibromyalgi. En litteraturstudie har gjorts där 14 artiklar med kvalitativ ansats har granskats. Därefter gjordes en innehållsanalys där fem kategorier framkom: Att bli sjuk i fibromyalgi, Det dagliga livet, Mötet med vården, Behandling samt Att hantera sin sjukdom. Resultatet visade att sjukdomen påverkade hela livet för den drabbade och orsakade stora förändringar vilka främst upplevdes som negativa. Det var av största vikt att acceptera de förändringar som sjukdomen förde med sig och lära sig att hantera dessa. Det framkom genom denna uppsats att de drabbade är i stort behov av stöd och förståelse. Med ökad kunskap och förståelse har sjukvården stor potential att lindra dessa människors lidande. / Fibromyalgia is an illness without clear etiology, which strongly affects multiple aspects of daily living and quality of life. The illness occurs predominantly in women and affects approximately 3-6% of the world population. The most common symptoms are chronic musculoskeletal pain and fatigue. Fibromyalgia manifests itself differently in different individuals and it is important to increase understanding of how these patients experience their illness to improve their health care. The purpose of this study was to illuminate the experience of living with fibromyalgia. A literature review was made of material with a qualitative approach, 14 articles were reviewed and a content analysis was made. Five categories emerged: Becoming ill with fibromyalgia, Daily life, Health care experiences, Treatment and To manage the illness. The results showed that the illness affected a person‟s entire life, causing great changes which were seen as primarily negative. It was essential to accept these changes and to learn to cope with them. This study shows that the people living with fibromyalgia were in great need of support and understanding. With increased knowledge and understanding health care professionals have great potential to alleviate the suffering caused by fibromyalgia.

Bakgrund: Hjärtsvikt kan vara ett påfrestande tillstånd och är vanligt bland den äldre befolkningen. Behandlingen består utöver medicinska åtgärder till stor del av egenvård för den drabbade. Personen måste därför ta mycket eget ansvar, vara väl informerad och ha bra stöd ifrån vården, vilket kräver att vården måste vara personcentrerad. Syfte: Att ur ett patientperspektiv beskriva upplevelsen av att leva med hjärtsvikt och hur det påverkar livskvaliteten. Metod: En Litteraturöversikt med litteratur hämtad från databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO och Web of Science. Resultat: Personerna med hjärtsvikt upplevde många olika besvär, både fysiska, psykiska och sociala som påverkade deras dagliga liv i olika omfattning. Situationen gick att lära sig leva med och det var möjligt att uppleva livskvalitet. Många ville lära sig mer men en del var inte medvetna om att de hade hjärtsvikt.. Slutsats: Livet med hjärtsvikt kan innebära stora påfrestningar och påtvingade förändringar både fysiskt, psykiskt och socialt. Men det finns möjlighet att leva ett tillfredsställande liv och känna god livskvalitet. Kontakten med sjukvården är både en tillgång såväl som en källa till frustration. Upplevelserna bör beaktas för att sjuksköterskan ska kunna ge både vård och stöd som är individanpassad och som främjar personens egna resurser samt egenvårdsförmåga. / Background: Heart failure can be a trying and distressing condition, common among the elderly population. Apart from the medical measures, treatment involves a lot of self-care. Healthcare professionals need to provide education and support, since this involves the patient taking a great deal of personal responsibility. With this in mind, healthcare needs to be person-centered. Aim: To describe, from a patients’ perspective, the experience of living with heart failure and how it affects quality of life. Method: A literary review, with studies collected from databases CINAHL, PubMed, PsycINFO and Web of Science. Results: The findings show that people with heart failure experienced many different issues, physical, social and mental, which had an impact on their daily life. Despite this, it was possible to come to terms with the situation and experience quality of life. The will to learn more about the condition was common although many were not aware of their diagnosis. Conclusion: Living with heart failure can be trying and mean forced alterations to physical, mental and social aspects of life. However, it is possible to live a satisfying life and experience good quality of life. Having access to healthcare is both an asset as well as a source of frustration. Nurses need to be aware of these experiences in order to be able to provide patient-centered care and support the patient’s resources and self-care abilities.