Sammanfattning  Bakgrund: Njurtransplantation är en av de främsta behandlingarna vid njursvikt, som resulterar i både positiva och negativa effekter för patienten.    Syftet: Syftet med denna uppsats var att ta reda hur mottagaren upplever sin hälsorelaterade livskvalitet (HRQoL), fysiskt, psykiskt och socialt, efter en njurtransplantation. Metod: En litteraturöversikt där tio artiklar av kvantitativ karaktär valdes ut för att sedan granskas och analyseras.Databaserna som användes var PubMed, CINAHL, MEDLINE, Cochrane och PsycInfo.Katie Erikssons omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram. Resultat: Studiens resultat delades upp i psykisk livskvalitet, fysisk livskvalitet och social livskvalitet. Flertalet patienter rapporterade om försämrad fysisk livskvalitet relaterat till de bieffekter som de immunsuppressiva läkemedlen medför. Studien indikerar dock på att patientens HRQoL påverkas av dess förväntningar innan transplantationen, då de som hade lägre förväntningar uppgav en högre skattad livskvalitet efter transplantationen. Patienter uppgav att de kände sig friare i jämförelse med dialyspatienter, främst då de inte är bundna till dialysbehandling. Den psykiska livskvaliteten upplevdes som förbättrad i jämförelse än innan operationen, då patienterna rapporterade den psykiska stressen som mindre. Många upplevde känsla av oro över både de efterföljande sjukdomarna som en njurtransplantation kan medföra, men även över transplantavstötning. De patienter som hade högre inkomst rapporterade högre social livskvalitet jämfört med de som hade det sämre ställt, efter en njurtransplantation.  Slutsats: Patienterna rapporterade ett varierande resultat av hur de upplever sin HRQoL efter njurtransplantation. Den fysiska livskvaliteten var den som var mest försämrad, i och med de biverkningar som läkemedlen medför. Generellt upplevde dock flertalet av patienterna en förbättrad HRQoL i jämförelse med innan transplantationen. För att minska patientens lidande har sjuksköterskan en mycket viktig roll. / Abstract  Background: Kidney transplantation is one of the primary treatments for renal disease, which results in both positive and negative effects for the patient.  Aim: The aim of this review was to find out how the recipient of the kidney experiences his or her health-related quality of life (HRQoL), physically, mentally and socially, after a kidney transplantation. Method: A systematic review where ten quantitative studies were elected to be reviewed and analyzed. The data bases that has been used is PubMed, CINAHL, MEDLINE, Cochrane and PsycInfo. The nursing theory of Katie Eriksson was used as a theoretical reference. Results: The result of the study was divided in physical, mental and social quality of life (QoL). Multiple patients reported that they experienced worse physical HRQoL related to the side effects of the immunosuppressant medication. Although, the study indicates that the patients HRQoL is affected by the high expectations before the transplantation, where the patients with lower expectations reported a higher score of experienced HRQoL after the kidney transplantation. Patients also stated that they felt more free in comparison with patients undergoing dialysis since they are not bound to go to any dialysis treatments. The experienced mental QoL after the operation was better than before because of less mental stress. The diseases that a kidney transplantation can lead to, along with the worry of transplant rejection was stated as a concern among a lot of the patients. The patients with a higher income reported a better experienced social QoL, after kidney transplantation, compared to the patients with lower socioeconomic status.  Conclusion: The patients reported varying results about the experienced HRQoL after a kidney transplantation. The psysical QoL was stated as the most impaired, mainly because of the side effects of the immunosuppressants. However, the majority of the patients generally experienced an improved HRQoL in comparison with their life before the transplantation. It is a big part of the nursing role to decrease the suffering of the patient.

Bakgrund: Cancerfallen i Sverige har fördubblats sedan 1970-talet och om cirka 20 år uppskattas 100 000 nya personer insjukna i cancer per år. Att drabbas av cancer anses vara en av de mest stressfyllda situationer en person kan uppleva och sjukdomen påverkar patienten både fysiskt, psykiskt och existentiellt. För att lättare hantera sin nya vardag kan patienten behöva tillämpa olika copingstrategier som används för att hantera svåra påfrestningar.  Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett patientperspektiv beskriva copingstrategier som kan hjälpa patienter med avancerad cancer.  Metod: En litteraturstudie med 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna analyserades utifrån Lundman och Hällgren-Graneheims (2017) manifesta innehållsanalys.  Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier och tretton underkategorier. Kategorierna som framkom var; Viljan att styra över sitt liv, uppmuntrande känslor, socialt stöd samt andligt stöd. Slutsats: Sjuksköterskan behöver agera på ett sådant sätt att patientens hälsa ökar och lidandet minskar. Sjuksköterskan behöver också utgå ifrån patientens unika och subjektiva livsvärld eftersom det är först då som patientens copingstrategier kan identifieras och stärkas. Tillgodosedda copingstrategier leder till att patientens vardag och liv kan genomsyras av en känsla av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet.

Abstrakt Bakgrund Hjärtstopp är förknippat med hög dödlighet. Eftersom antalet överlevare ökar är det betydelsefullt att få en förståelse för vilken typ av hälsoproblematik och livskvalitet som överlevare innehar. Syfte Syftet är att beskriva självskattade hälsoproblem hos personer som överlevt hjärtstopp. Metod En systematisk litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på 12 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat I resultatet framgick fysiska-, psykiska och sociala hälsoproblem hos hjärtstoppsöverlevare. De mest framträdande problemen var smärta, trötthet, ångest och depression samt problematik att delta i samhället som exempelvis, att återgå till arbetet efter hjärtstopp. Flera faktorer tycks påverka överlevares hälsoproblematik. Slutsats Studien visade på fysiska, mentala och sociala hälsoproblem som till viss del samvarierade. Det fanns också stora individuella skillnader mellan överlevare som delvis kunde förklaras av ålder, kön och personlighetsfaktorer. I syfte att förbättra överlevares hälsa bör eftervården inriktas på att identifiera den enskildes hälsoproblem och individualisera vården utifrån dessa. Nyckelord Hjärtstopp, överlevare, hälsa, livskvalitet, eftervård. Tack Ett stort tack till Johan Israelsson för all stöttning och ditt stora engagemang.

It is now widely accepted that the concept of ”animal welfare” includes both the physical and mental wellbeing, and that providing positive experiences is equally important as avoiding and limiting negative ones. Most scientists seem to agree that horses experience positive welfare when exploring and feeding in complex environments and through friendly interactions with other members of the flock. In contrast, it is less clear in which situations they experience positive welfare when kept in captivity and their natural behaviours are restricted. We need indicators to assess if animals experience positive welfare, and the first aim of this thesis was a summary of the research on this subject presented the last decade. The indicators can be divided into signs of enjoyment and content (for example facial expression, body language and vocal and non-vocal sounds), luxury behaviours (behaviours not necessary for survival, such as play or allogrooming) and behaviours that supports the possibility to cope with challenges (such as friendly interactions or the possibility to control a situation). Since research has progressed so much the last decade, the second aim of this thesis was to create a checklist to be used when assessing the positive side of the welfare spectrum. However, it became clear that there is still need for more research before the indicators of positive welfare can be used in practice in a detailed checklist. This is partly due to the need for special equipment for analysis of some indicators and because many results were inconclusive or dependent on a specific context. The checklist is therefore limited to how to exclude that the horse experience negative welfare, how to provide more that the minimum level stated in the animal welfare legislation and how to provide daily possibilities to experience positive feelings. / Numera är det allmänt accepterat att begreppet ”djurvälfärd” omfattar både fysiskt och mentalt välbefinnande, och att god djurvälfärd innebär att erbjuda möjlighet till positiva upplevelser likaväl som att undvika och begränsa negativa. De flesta forskare verkar överens om att hästar upplever positiv välfärd när de ägnar sig åt utforskande och födosökande beteende i stimulansrika miljöer och interagerar vänligt med andra flockmedlemmar. I vilka situationer de upplever positiv välfärd då de hålls av människan, och de naturliga beteendena begränsas på olika sätt, är däremot mer oklart. För att kunna bedöma om djur upplever positiv välfärd måste man använda olika indikatorer, och denna uppsats sammanfattar det senaste decenniets forskning på området. Indikatorerna kan delas upp i tecken på belåtenhet eller njutning (t.ex. ansiktsuttryck, kroppsspråk och vokala och icke-vokala ljud), lyxbeteenden (dvs beteenden som inte är nödvändiga för djurs överlevnad som lek och allogrooming) och beteenden som understödjer möjligheten att hantera utmaningar (t.ex. vänskapliga interaktioner eller att kunna kontrollera sin situation). Eftersom forskningen gått så mycket framåt det senaste decenniet var målsättningen också att skapa en checklista som behandlar den positiva halvan av välfärdsskalan. Det visade sig dock när indikatorerna var sammanställda att det fortfarande krävs en hel del forskning innan de är praktiskt användbara i en så detaljerad checklista. Detta beror bland annat på att flera indikatorer kräver specialutrustning för analys och för att flera resultat var tvetydiga eller kontextberoende. Checklistan begränsas därför till att behandla hur man utesluter att hästen upplever negativ välfärd och erbjuder mer än miniminivån i djurskyddslagstiftningen samt erbjuder daglig möjlighet till att uppleva positiva känslor.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnos som kvinnor världen över drabbas av. Metastaserad bröstcancer (MBC) innebär att bröstcancern har bildat dottertumörer. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar livskvalitet som individens uppfattning av sin livssituation i relation till rådande kultur och normer, och i förhållande till sina egna mål, förväntningar, värderingar och intressen. För att mäta livskvaliteten används mätinstrument i forma av enkäter och skalor som innehåller frågor som är indelade i olika områden som påverkar livskvaliteten. Enligt Erikssons omvårdnadsteori är hälso- och sjukvårdens huvudsakliga uppgift att lindra lidandet hos den lidande människan som lever med en sjukdom. Syfte: Syftet är att belysa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos kvinnor skriv med metastaserad bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Kvinnor som har metastaserad bröstcancer har en lägre livskvalitet jämfört med kvinnor som har en annan form av bröstcancer. Faktorer som påverkar livskvaliteten kan beskrivas utifrån fyra kategorier; livskvalitet relaterat till typ av metastasdiagnos, livskvalitet relaterat till sjukdomstid, livskvalitet relaterat till behandling och livskvalitet relaterat till kvinnans rollfunktion med underkategorin livskvalitet relaterat till kvinnans ålder.  Konklusion: Resultatet visar en majoritet av kvinnorna upplever en lägre livskvalitet efter besked om sin MBC-diagnos. Den minskade livskvaliteten resulterar i ett livslidande och sjukdomslidande hos kvinnorna. Det är av stor av vikt att sjuksköterskan ser till den lidande kvinnan och beaktar hennes behov och upplevelser. Sjuksköterskan bör även arbeta familjecentrerat för att kunna ge den bästa vården för kvinnan och hennes familj. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis that women worldwide experience. Metastatic breast cancer (MBC) means that the breast cancer has formed daughter tumors. The World Health Organization (WHO) defines quality of life as the individual's perception of his or her life situation in relation to current culture and norms, and in relation to his or her own goals, expectations, values and interests. To measure the quality of life, measuring instruments in the form of questionnaires and scales, used that contain questions that are divided into different areas that affect the quality of life. According to Eriksson's nursing theory, the main task of health care is to alleviate the suffering of the suffering person who lives with a disease. Aim: The aim is to highlight which factors affect the quality of life of women with metastatic breast cancer. Method: A literature review based on 15 scientific articles. Result: Women who have metastatic breast cancer have a lower quality of life compared to women who have a different form of breast cancer. Factors that affect the quality of life can be described by four categories that are; quality of life related to type of metastasis diagnosis, quality of life related to disease time, quality of life related to treatment and quality of life related to the woman's role function with the subcategory quality of life related to the woman's age. Conclusion: Most of the women in the thesis work experience a lower quality of life after being informed of their MBC diagnosis. The diminished quality of life results in a life-long and disease-suffering of women. It is of great importance that the nurse looks to the suffering woman and considers her needs and experiences. The nurse should also work family-centered in order to provide the best care for the woman and her family.

Bakgrund: Urininkontinens är ett globalt folkhälsoproblem och mest förekommande hos kvinnor. Ur ett samhällsperspektiv ses urininkontinens som ett dolt problem då många kvinnor avstår från att söka vård, vilket kan orsaka ett lidande som i sin tur kan påverka livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur urininkontinens påverkar kvinnors livskvalitet. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 stycken vetenskapliga artiklar, varav 13 stycken kvantitativa och två stycken kvalitativa vetenskapliga studier.  Resultat: Urininkontinens påverkade kvinnors livskvalitet negativt. Fem tydliga kategorier som påverkade kvinnors livskvalitet framkom:  Begränsningar i dagliga aktiviteter, Påverkan på det sociala livet, Påfrestning på samlivet, Känslor av rädsla och oro samt Känslor av skam och skuld. Slutsats: Många kvinnor med urininkontinens känner skam, skuld och oro och på grund av detta är det få som söker vård för sina besvär. Sjuksköterskan har en viktig roll att skapa en positiv vårderfarenhet för att få kvinnor att känna förtroende för sjukvården och våga söka hjälp. Att öka kunskapen om urininkontinens i samhället kan göra att det känns tryggare att prata om detta ämne. / Background: Urinary incontinence is a global public health problem and most common among women. From a societal perspective, urinary incontinence is seen as a hidden problem as many women refrain from seeking care, which can cause a suffering which in turn can affect the quality of life Aim: The purpose of this literature review was to describe how urinary incontinence affected women's quality of life. Method: A literature review based on 15 scientific articles, of which 13 qualitative and two quantitative scientific studies. Result: Urinary incontinence adversely affected women's quality of life. Five clear categories that affected women's quality of life emerged: Restrictions on daily activities, Impact on social life, Stress on cohabitation, Feelings of fear and anxiety and Feelings of shame and guilt. Conclusion: Many women with urinary incontinence feel shame, guilt and anxiety because of this, few are seeking care for their discomfort. The nurse has an important role in creating a positive nursing experience in order to get the women to feel confident in the healthcare and dare to seek help. Increasing knowledge about urinary incontinence in society can make it feel safer to talk about this subject.

Bakgrund: Endometrios är en vanlig gynekologisk sjukdom som drabbar var tionde fertil kvinna i Sverige och än idag finns oklarheter kring sjukdomens uppkomst. Sjukdomen innebär att livmoderslemhinnan är lokaliserad på andra ställen än i livmodern vilket yttrar sig i olika symtom där smärta är vanligast. Endometrios är associerad med försämrad livskvalitet som kan påverka kvinnan både fysiskt och emotionellt. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL inkluderades. Resultat: Kvinnorna rapporterade att de påverkades fysiskt av endometrios där smärta, i olika former som exempelvis bäckensmärta, dyspareuni och dysmenorré, var det vanligaste upplevda symtomet. Smärtans varaktighet var individuell och kunde vara allt från några dagar till konstant smärta. Kvinnornas emotionella välmående påverkades negativt där de upplevde känslor av hjälplöshet, ilska, ångest och brist på kontroll av deras liv, samt negativ påverkan på självförtroendet och självkänslan. Kvinnornas sociala relationer, arbete, utbildning samt sociala aktiviteter påverkades främst negativt av sjukdomen, då kvinnorna inte kunde delta och prestera på grund av symtom av sjukdomen. Endometrios visade även ha en existentiell påverkan där vissa kvinnor påverkades positivt där de fann en mening med livet, medan andra påverkades negativt och upplevde självmordstankar. Slutsats: Endometrios påverkar olika aspekter av kvinnors liv där sjukdomen främst påverkar kvinnors fysiska, emotionella, sociala och existentiella hälsa negativt och en försämrad livskvalitet hos kvinnorna. Ett behov av vidare kvalitativ forskning behövs för att synliggöra endometrios, öka kunskapen om sjukdomen samt utveckla diagnostik och behandlingsmetoder för att hjälpa kvinnorna att uppnå en förbättrad livskvalitet. / Background: Endometriosis is a common gynecological disease which affects every tenth fertile woman in Sweden and still today there are uncertainties about the origin of the disease. Endometriosis means that endometrium is located on other places than in the womb which manifests itself in various symptoms where pain is the most common. The disease is associated with impaired quality of life which can affect the woman both physically and emotionally. Aim: The aim was to examine women’s experiences of living with endometriosis. Method: A descriptive literature study including twelve qualitative original articles from the databases PubMed and CINAHL.   Results: The women reported that they got affected by endometriosis physically where pain, in different shapes such as pelvic pain, dyspareunia and dysmenorrhea, were the most experienced symptom. The duration of the pain was individually but could last from a few days to constantly pain. The women’s emotionally wellbeing was affected negative where feelings of hopelessness, anger, anxiety and lack of control of their life’s, and also a negative affect on their self-confidence and self-esteem. The women’s social relationships, work, education and social activities where mainly affected negative by the disease, because the women could not participate and perform because of the disease. Endometriosis also showed to have an existential affect where some women were positively affected because they found a meaning of life, where others were negatively affected and experienced suicidal thoughts. Conclusion: Endometriosis affects different aspects of women’s life where the disease mainly affects women’s physical, emotional, social and existential health negatively and an impaired quality of life. A need for further qualitative research is needed to make endometriosis more visible, increase the knowledge about the disease and develop diagnostics and treatment methods to help the women achieve an improved quality of life.

Bakgrund: För äldre personer som inte längre klarar sig själva i hemmet är oftast alternativet en flytt till ett äldreboende. Att flytta innebär för de allra flesta en väldigt stor omställning och förändring i livet där den äldre personen behöver göra sig hemmastadd på en helt ny plats sent i livet. Både den fysiska och psykosociala miljön på äldreboendet kan spela stor roll för beteende och livskvalitet hos den äldre. Denna litteraturöversikt söker finna de faktorer i just den fysiska miljön som kan göra äldreboendet till en plats som gynnar livskvalitet. Syfte: Att sammanställa forskningsbaserad kunskap om sambandet mellan den fysiska miljön och äldre personers beteende på äldreboende med ett fokus på hur det påverkar livskvaliteten. Metod: Litteraturöversikt med resultat hämtat från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visar att faktorer i den fysiska miljön har stor betydelse för beteende och livskvalitet hos de äldre personerna. Några av de faktorer som framkom var: betydelsen av en hemlik fysisk miljö, en planlösning som gynnar mobilitet, orientering och säkerhet samt tillgång till utomhusmiljöer. Slutsats: Uppbyggnaden av äldreboenden bör utföras så att de gynnar bland annat mobilisering, orientering och livskvalitet för den äldre personen. Att ta del av äldre personers önskemål och behov innebär att använda sig av ett personcentrerat förhållningssätt med patientens delaktighet och självbestämmande i fokus. Detta kan i sin tur leda till ökad livskvalitet. / Background: For older people who no longer live at home, the option is usually to move into a retirement home. Moving away from home at such age often means a great readjustment in life. Both the physical and psychosocial environment at the retirement home can be of great matter to behaviour and quality of life. This literature review aims to find the factors that influence behavioural aspects and quality of life of the elderly person. Aim: To compile research-based knowledge about the relationship between the physical environment and the elderly's behavior in retirement homes, focusing on how it affects quality of life. Method: Literature review with results obtained from the databases PubMed and Cinahl Results: The result shows that factors in the physical environment are of great importance to the behavior and quality of life of the elderly. Some of the factors that emerged were: the importance of a homelike physical environment, a plan solution that promotes mobility, orientation and security as well as access to outdoor environments. Conclusion: Construction of retirement homes should be conducted to promote mobilization, orientation and quality of life for the elderly. To address the wishes and needs of the elderly means using a person-centered approach with the patient's involvement and self-determination in focus. This can lead to increased quality of life.

No description available.

Bakgrund: Smärta drabbar de flesta cancerpatienter, och är det symtom de fruktar mest med sjukdomen. Smärtan påverkar deras liv lika mycket som själva cancerdiagnosen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser av cancerrelaterad smärta och uppmärksamma vilka effekter det kan ha för livskvaliteten, samt uppmärksamma hur vårdpersonalen bemöter patienternas smärta. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där elva vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Tre huvudteman har genererats: upplevelsen av smärtan, effekter på livskvaliteten, vårdens bemötande. Resultat: Smärta är en individuell upplevelse som är svår att beskriva för andra. Patienternas livskvalitet påverkades negativt genom att de begränsades fysiskt, psykiskt och socialt. Många var missnöjda med den vård de fick och kände att kommunikationen inte var tillräcklig. Ett dåligt bemötande från vårdpersonalen ledde till att patienterna tappade förtroendet till dem, och bristfällig information till att de tappade hoppet om att bli smärtfria. Slutsats: Att drabbas av en cancerdiagnos innebär en stor påfrestning, och att samtidigt lida av smärta försvårar patientens förmåga att klara av sin livssituation. Vårdpersonalen har en viktig roll för att kunna minska patientens lidande, och kan genom att förbättra kommunikationen och bemötandet göra skillnad hos patienter med cancer som lider av smärta. / Background: Pain affects most cancer patients, and it is what they fear most about the disease. The pain affects their lives as much as the cancer diagnosis itself. Purpose: The purpose of this literature review was to illustrate patients experiences of cancer-related pain and what effects it may have on the quality of life, and to highlight how the healthcare professionals respond to patients’ pain. Method: A literature review has been made where eleven scientific articles have been reviewed and analyzed with qualitative content analysis. This generated tree main themes: the experience of the pain, effects on the quality of life, the treatment of care. Result: Pain is an individual experience which is difficult to describe. The quality of life of the patients was negatively affected because they were physically, mentally and socially limited. Many were dissatisfied with the care they received and felt that communication was not sufficient. A poor response from caregivers has led to patients’ loss of trust, and inadequate information to loss of hope in being painless. Conclusion: Being affected by a cancer diagnosis is hard enough, and at the same time suffer from pain exacerbates the situation. The caregiver has an important role in reducing the patients’ suffering, and by improving the deficiencies, they can make a difference for cancer patients´ suffering from pain.