<p>Fallskador är ett stort hälsoproblemen hos äldre. Ca 70 000 frakturer inträffar i Sverige årligen som kan härledas till benskörhet och av dessa är 1800 höftfrakturer. Att förebygga fallskador är av stor betydelse både för individen och för samhället. Frakturer kostade 2008-2009 ca. 200 000 kr per patient. Syftet med studien är att belysa de livsförändringar som kan uppkomma i det dagliga livet hos äldre i samband med akuta höftfrakturer. Metoden var en litteraturstudie på 16 artiklar publicerade mellan 1998-2008. Sökningen utfördes i PubMed och Cinahl. Resultatet visade att vanliga följdsjukdomar efter höftfrakturer var depressioner, undernäring, minnesnedsättningar och rädsla för att åter falla. Socialt kunde man bli isolerad och få ge upp tidigare intressen. Livet förändrades hemma. Den känslomässiga upplevelsen av en akut höftfraktur var av stor betydelse för läkningsprocessen. Depressioner eller sänkt sinnesstämning verkar prägla många gamla efter ett akut höftfraktur. För att komma igen efter en akut höft fraktur spelar en mängd olika faktorer in. Vem man är, hur man bor och vilket socialt liv man för, hur man blir bemött och i vilken mån man har tillgång till hälsovård. Fallpreventiva program fungerar om man känner till hur människor tänker vid förändringar i livet.</p>

<p>Statistik från år 2002 visade att 24,6 miljoner människor i världen lever med cancersjukdom. Sjuksköterskor möter många av dessa patienter i det dagliga omvårdnadsarbetet. En stor del av vårdarbetet är medicinskt inriktat men betydelsen av upplevd livskvalitet hos patienter med cancersjukdom har visat sig ha stor betydelse för både behandling och sjukdomsförlopp. Livskvalitet omfattar upplevelser och känslor inom individen. Att mäta upplevd livskvalitet kan vara svårt då det är en individuell upplevelse. Det är svårt att hitta ett generellt mätinstrument för livskvalitet därför kan det underlätta att mäta de omkringliggande faktorerna till livskvalitet. När det inte längre är möjligt att bota en cancersjukdom finns möjlighet till olika behandlingsalternativ för att lindra cancersjukdomens symtom, palliativ vård. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa livskvaliteten hos patienter med cancersjukdom i palliativ vård. Litteraturstudien omfattar 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet delades in i 5 olika kategorier med faktorer som påverkade livskvaliteten; fysiska faktorer, psykologiska faktorer, sociala faktorer, andliga faktorer samt omvårdnadsfaktorer. Resultatet speglade vikten av symtomkontroll såväl för patientens livskvalitet som för sjuksköterskans omvårdnad. Det är viktigt att sjuksköterskan uppfattar negativt upplevda symtom hos patienten tidigt för att kunna göra patienten delaktig i omvårdnaden och därigenom främja livskvaliteten. Det borde ägnas mer forskning åt patienter med cancersjukdom och deras upplevelse av livskvaliteten.</p>

<p>Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror på en elektrisk överstimulering av hjärnans neuron. Att leva med epilepsi påverkar många områden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter är bara några av de som berörs.</p><p>Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet påverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie där resultatet bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Två aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi är rädda att berätta om sin sjukdom för omgivningen av rädsla att bli behandlade an-norlunda. Anfallsfrekvensen påverkar familjebildning negativt och de personer som står på medicinering med antiepileptika har löper risk att vara arbetslösa. Känslor som upplevs i samband med sjuk-domen är bland annat skuld, skam, sorg, oro. De som har epilepsi kan se på sin sjukdom på olika sätt, några av dessa är; en fysisk sjukdom, ett handikapp, ett straff, en mental sjukdom med mera. För att öka samhällets kunskap om epilepsi är information av nö-den. Sjuksköterskan kan fungera som ett stöd för patienter med epilepsi och höja livskvaliteten genom att se hela patienten, inte bara de fysiska problemen.</p> / <p>Epilepsy is one of the most common neurological disorders, and is due to an electrical overstimulation of neurons in the brain. Living with epilepsy effects many areas of life; physical, psychological, social and emotional aspects are only some of them. The purpose of this study was to describe how quality of life in everyday life is affected by the epilepsy. The study was carried out as a literature review and the result is based on 14 research articles. Two aspects came from the result, social and emotional. They show that people hide their epilepsy from others in fright of being treated different-ly. Seizure frequency is affecting family formation in a negative way and persons under medication of antiepileptic drugs are more likely to be unemployed. Emotions connected to the epilepsy are among other things guilt, shame, sorrow, worry. People with epi-lepsy can view their condition in a number of different ways, some of these are; a physical illness, a punishment, a mental disturbance etcetera. To increase society’s knowledge of epilepsy, information is of the essence. The nurse can act as a support for the patient and increase the quality of life by seeing the whole patient, not just the physical concerns.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka självkänsla och skillnader i självkänsla mellan män och kvinnor. Studien belyser även hur låg respektive hög självkänsla påverkar individers livskvalitet. Då metoden är både kvantitativ och kvalitativ kan intressanta jämförelser göras mellan resultaten från enkätundersökningen och intervjuundersökningen då de avsåg att studera samma ämnen.Tidigare forskning har indikerat att män har högre självkänsla än kvinnor (McMullin, Cairney, 2004). Den aktuella studiens resultat visade dock ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnors självkänsla i enkätundersökningen. Intervjuundersökningen visade att män uppfattar en skillnad mellan könen till männens fördel, detta gjorde dock inte kvinnorna.Enligt Rosenberg (1962) påverkas individers livskvalitet negativt av låg självkänsla. I den aktuella studien undersöktes olika områden av individers livskvalitet och resultaten visade att män och kvinnor värdesätter olika områden för hög livskvalitet. Resultaten visade även att självkänsla och livskvalitet kan kopplas ihop men på olika sätt för män och kvinnor. Olika områden i livskvalitet var olika viktiga för män och kvinnors självkänsla.</p> / <p>The study was designed to examine self-esteem and differences between men and women. The study also highlights how low or high self-esteem affects individuals' quality of life. Since the method is both quantitative and qualitative interesting comparisons can be made between the results from the questionnaire survey and the interview in which they intended to study the same subjects. Previous research has indicated that men have higher self-esteem than women (McMullin, Cairney, 2004). The current study's results showed no significant difference between men's and women's self-esteem in the questionnaire survey. The interview survey showed that men perceive a gender difference in favor of men, the women wasn’t of the same opinion. According to Rosenberg (1962) individuals' quality of life is affected negatively by low self-esteem. The actual study examined the different areas of an individual's quality of life and the results showed that men and women value different areas for high quality of life. The results also showed that self-esteem and quality of life can be linked together but in different ways for men and women. Men and women had different opinions about which areas in quality of life they felt was important for their self-esteem.</p>

<p>Individer som blivit brännskadade upplever både fysiska och psykiska hinder. En acceptans av den nya kroppen kan ta lång tid. Under rehabiliteringsprocessen på sjukhuset arbetar det multiprofessionella teamet med denna patientgrupp för att de ska kunna klara av vardagen. Sjuksköterskan bör ha god kunskap av att vårda brännskadade patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur individen upplever sin livssituation efter en brännskada för att sjuksköterskan ska få en ökad kunskap och därigenom kunna ge en god omvårdnad. Sjutton vetenskapliga artiklar bearbetades för att sedan sammanställas till ett resultat med olika teman. Resultatet visade fem teman; <em>Upplevelsen av stöd, upplevelsen av att hantera brännskadan, upplevelsen av smärta och klåda, upplevelse av livskvaliteten efter brännskadan </em>samt<em> upplevelsen av vården.</em> Brännskadade individer behöver stöd från om-vårdnadspersonal och närstående. Copingstrategier användes för att utstå både fysisk och psykisk smärta. Livskvaliteten kunde både försämras och förbättras efter en brännskada. Att vårda patienter med brännskador kräver goda kunskaper inom omvårdnad då den omfattar många delar. Mer forskning inom området behövs för att sprida kunskap. Även en stödgrupp för brännskadade patienter borde etableras för att kontakt mellan brännskadade individer ska upprättas.</p> / <p>Individuals who have endured burn injuries experience both physical and psychological barriers. Coming to terms with lasting effects of burn injuries on the body can take a long time. The rehabilitation process in the hospital is at a multi-professional level, drawing across a large cross section of specialist skills to enable patients to cope with everyday life. Nurses need to have a good knowledge base to care for burn injured patients. The purpose of this study was to highlight how individuals feel about their life after a burn injury, to help nurses get a better understanding of the subject and therefore provide good health care. Seventeen scientific articles were analysed and then complied into a conclusion with different themes. These themes were; <em>the experience of support, the experience to cope with burns, the experience of pain and pruritus, experience of the quality of life </em>and <em>the experience of the health care. </em>Burn injured patients need support from the nursing staff and relatives. Coping strategies were used to endure both physical and mental pain. The quality of life could be either worse or better after a burn injury. Caring for patients with burns requires a high level of knowledge in nursing, as it affects the many stages of recovery. More research in this area is needed to increase know-ledge. A support group for burn patients should also be established in order to support contacts between burn injured individuals.</p>

<p>Det finns lite forskning om livskvalitet hos patienter med kronisk njursvikt som ännu inte startat i dialysbehandling och det är viktigt att ha kunskap om hur livskvaliteten påverkas hos dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika faktorers påverkan på livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt som inte startat i dialys. I studien har 16 vetenskapliga artiklar granskats och analyserats. I resultatet framkom att Hb-nivå, nutrition, sjukdomens svårighetsgrad och komorbiditet var faktorer som kunde påverka livskvaliteten. Även patienters upplevelser av antal och svårighetsgrad av symtom var påverkande faktorer. Ålder, kön, civilstånd, utbildning och arbetsstatus visade sig också kunna påverka livskvaliteten. I faktorer som patienterna kunde påverka, framkom copingstrategier och egenvård. I livskvalitet relaterat till planerad vård och omvårdnad framkom vårdplanering och specialistsjuksköterske-mottagning som faktorer som kunde påverka livskvaliteten. Genom kunskap inom detta område kan sjuksköterskan ge information och stöd till patienter och närstående och via omvårdnadsåtgärder förebygga och lindra symtom för att förbättra patienternas livskvalitet. Undersökningar av livskvalitet hos patienter med njursvikt som inte startat i dialys kan vara av värde vid utvärdering av vård och omvårdnad. Mer kvalitativ forskning om livskvalitet, coping och egenvård inom detta område behövs och sjuksköterskor behöver mer utbildning inom dessa områden för att kunna förbättra omvårdnaden.</p> / <p>There is little research on quality of life in patients with chronic renal failure not undergoing dialysis and it is important to know how the quality of life is affected in these patients. The aim of this literature review was to illustrate the impact of different factors on the quality of life in patients with chronic renal failure not undergoing dialysis. This study has been reviewed 16 scientific articles and analyzed. The result showed that the Hb-level, nutrition, the severity of the disease and co-morbidity were factors that could affect the quality of life. Also patients' perceptions of the number and severity of symptoms were influencing factors. Age, sex, marital status, education and work status also appeared to affect the quality of life. Among factors that patients themselves could affect were coping strategies and self-care. Well planned care and care delivered by specialist nurses did also affect the quality of life. The patients‟ quality of life may improve by the acts of the nurse, for example by providing information and support to patients and relatives, and by different nursing interventions directed towards prevention or relief of symptoms. Studies of quality of life in patients with renal failure not started in dialysis may be useful in the evaluation of health care and nursing. There is a need for more qualitative research on quality of life, coping and self-care in this field and nurses need more training in these areas in order to improve the nursing care.</p>

<p>Syftet med studien var att jämföra skattad livskvalitet hos patienter med kranskärlssjukdom före och efter genomgången 12 månaders hjärtrehabilitering samt att jämföra skattad livskvalitet hos kvinnor och män. Urvalet bestod av 117 patienter (35 kvinnor och 82 män) som deltog i hjärtrehabiliteringen vid Hälsoinvest Högbo AB under åren 1996-2001. För skattning av livskvalitet användes formuläret QLQ-AP (Quality of Life Questionnaire - Angina Pectoris). QLQ-AP är ett sjukdomsspecifikt formulär och de 22 frågorna är indelade i fyra olika skalor: fysisk aktivitet, somatiska symtom, emotionellt och tillfredsställelse med livet. Huvudresultatet i studien visade att deltagarna (n=117) efter genomgången rehabilitering skattade en signifikant förbättrad livskvalitet för totalskalan samt för samtliga delskalor avseende QLQ-AP. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan kvinnor och män i skattad livskvalitet, varken före eller efter genomgången rehabilitering. Kvinnorna skattade dock endast en signifikant förbättring inom skalan ”emotionellt” medan männen skattade signifikant förbättrad livskvalitet för totalskalan samt för samtliga delskalor. Slutsats: I denna studie var skattad livskvalitet förbättrad efter hjärtrehabilitering. För männen ökade den dock inom fler aspekter än för kvinnorna.</p> / <p>The aim of the study was to compare how patients with coronary artery disease rated their quality of life before and after participating in a 12 month cardiac rehabilitation program and to compare how women and men rated their quality of life. The sample consisted of 117 patients (35 women and 82 men) who participated in a cardiac rehabilitations program at Hälsoinvest Högbo AB between the years 1996-2001. Quality of life was measured using the QLQ-AP questionnaire (Quality of Life Questionnaire - Angina Pectoris). QLQ-AP is a disease-specific instrument and the 22 questions are grouped into a global score and four different subscales: physical activity, somatic symptoms, emotional distress and life satisfaction. The study showed a significant improvement of quality of life among the participants (n=117) for the global score and the four subscales of the QLQ-AP following cardiac rehabilitation. No significant differences in rated quality of life were seen between women and men, neither before nor after attending the rehabilitation program. The women, however, only showed a significant improvement of quality of life for the subscale emotional distress while the men showed a significant improvement of quality of life for the global score as well as for the four subscales. Conclusion: In this study, the rated quality of life improved after attending a cardiac rehabilitation program. However, the men improved in more aspects than the women did.</p>

<p>Introduction: Pain is a subjective experience. People subjected to pain often experience a reducedquality of life. Chronic pain is pain that has been going on for at least three</p><p>months.</p><p>Problem area: People with chronic pain are subjected to unnecessary suffering and disability. Therefore it is crucial that the nursing staff takes their situation seriously.</p><p>Purpose: The purpose of the study was to describe the patient's’ experiences and apprehension</p><p>of living with chronic non-malignant pain, and how this affected their everydaylife.</p><p>Method: Systematic analysis of 23 depicting articles. The databases used were Medline via PubMed and Sience Direct. The text in the chosen articles was categorized on the</p><p>basis of content.</p><p>Result: The study showed that people subjected to chronic pain feel that their everyday life</p><p>is very limited. They dealt with pain differently, according to their life situation. Many of them had a feeling of loss and they thought had lost something in their life.</p><p>Discussion/conclusion: Living with chronic pain brings significant changes to the sufferers everyday life. It is crucial that they receive sufficient support by people around them and their nursing staff to function in everyday life.</p>

<p>The aim of the study was to describe how women and men with diagnosed heart disease experience their health-related quality of life and what differences there is between genders in their quality of life and also describe problems after receiving the diagnosis. The study also aimed to describe rehabilitation of patients with heart disease. The study was a descriptive literature study based on scientific articles. It emerged that both women and men with heart disease experienced lower quality of life compared to normative data. There was a significant difference between women and men both one year and three years after receiving the diagnosis heart disease, which showed that women experienced lower quality of life than men. The most common psychological reaction to heart disease was anxiety. Women were more anxious than men. Women were also, generally, more depressed than men after diagnosis. To suffer from heart disease resulted in great changes in lifestyle. How the patient was affected seems to depend on the social roll of the patient prior the heart disease and how the disease affected it.</p> / <p>Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor och män med diagnostiserad hjärtsjukdom upplever sin hälsorelaterade livskvalitet och vad som skiljer i livskvaliteten mellan könen samt att beskriva efterföljande problem. Studien syftade också till att beskriva rehabilitering av patienter med hjärtsjukdom. Studien gjordes som en deskriptiv litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. I studien framkom att både män och kvinnor med hjärtsjukdom upplever lägre livskvalitet än normativ data. Det fanns en signifikant skillnad mellan män och kvinnor både 1 och 3 år efter hjärtsjukdom, som visade att kvinnor upplever lägre livskvalitet än män. Den vanligaste psykologiska reaktionen till hjärtsjukdom var oro. Kvinnor upplevde oro i större utsträckning än män. Kvinnor var även generellt mer deprimerade än män efter hjärtsjukdom. Att drabbas av hjärtsjukdom medförde stora livsstilsförändringar och hur patienten påverkades tycktes bero på den samhällsroll som patienten tidigare haft och hur mycket den förändrats.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva patienters psykiska hälsa efter en hjärtinfarkt.</p><p>Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökorden myocardial infarction, mental health, experience, psychological health och quality of life kombinerades för att hitta artiklar. Arton artiklar inkluderades i studien och hittades i databaserna PubMed och Cinahl och genom andra artiklars referenslista. Undersökningarna i artiklarna var genomförda med intervjuer, enkäter och observationer. Resultatet visade att män upplevde en bättre hälsorelaterad livskvalitet än kvinnor samt att kvinnors psykiska hälsa påverkades mer efter en hjärtinfarkt. Kvinnorna ansåg det var svårare att göra livsstilsförändringar än männen, de förmodade att deras förändringar kunde ha negativ inverkan på familjen. Undersökningarna i artiklarna visade att det är vanligt med depressioner efter hjärtinfarkt och att många upplever det som arbetsamt att göra livsstilsförändringar. Patienterna ansåg att det är viktigt att ha nära relationer med deras anhöriga för att få det stöd de behöver under tillfrisknandet.</p> / <p>The aim of this study was to describe patient's mental health status after a myocardial infarction. The study was preformed as a literature study. The words myocardial infarction, mental health, experience, psychological health and quality of life were used in combinations to find the articles. Eighteen articles included in the study which were found in the databases Cinahl and PubMed and from other article references. The interventions in the articles were made by interviews, questionnaires and observations. The results showed that men experience better health related quality of life than women and that women's mental health was more affected after a myocardial infarction. The women thought it was harder to change their life style than men, because the women believed that it would have a bad influence on the family. The interventions in the articles showed that it is usual with depressions after a myocardial infarction and that many experience it hard perform life style changes. The patients think it is important with close relations to their relatives to get the support they need under the recovery period.</p>