Syftet med studien var att jämföra skattad livskvalitet hos patienter med kranskärlssjukdom före och efter genomgången 12 månaders hjärtrehabilitering samt att jämföra skattad livskvalitet hos kvinnor och män. Urvalet bestod av 117 patienter (35 kvinnor och 82 män) som deltog i hjärtrehabiliteringen vid Hälsoinvest Högbo AB under åren 1996-2001. För skattning av livskvalitet användes formuläret QLQ-AP (Quality of Life Questionnaire - Angina Pectoris). QLQ-AP är ett sjukdomsspecifikt formulär och de 22 frågorna är indelade i fyra olika skalor: fysisk aktivitet, somatiska symtom, emotionellt och tillfredsställelse med livet. Huvudresultatet i studien visade att deltagarna (n=117) efter genomgången rehabilitering skattade en signifikant förbättrad livskvalitet för totalskalan samt för samtliga delskalor avseende QLQ-AP. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan kvinnor och män i skattad livskvalitet, varken före eller efter genomgången rehabilitering. Kvinnorna skattade dock endast en signifikant förbättring inom skalan ”emotionellt” medan männen skattade signifikant förbättrad livskvalitet för totalskalan samt för samtliga delskalor. Slutsats: I denna studie var skattad livskvalitet förbättrad efter hjärtrehabilitering. För männen ökade den dock inom fler aspekter än för kvinnorna. / The aim of the study was to compare how patients with coronary artery disease rated their quality of life before and after participating in a 12 month cardiac rehabilitation program and to compare how women and men rated their quality of life. The sample consisted of 117 patients (35 women and 82 men) who participated in a cardiac rehabilitations program at Hälsoinvest Högbo AB between the years 1996-2001. Quality of life was measured using the QLQ-AP questionnaire (Quality of Life Questionnaire - Angina Pectoris). QLQ-AP is a disease-specific instrument and the 22 questions are grouped into a global score and four different subscales: physical activity, somatic symptoms, emotional distress and life satisfaction. The study showed a significant improvement of quality of life among the participants (n=117) for the global score and the four subscales of the QLQ-AP following cardiac rehabilitation. No significant differences in rated quality of life were seen between women and men, neither before nor after attending the rehabilitation program. The women, however, only showed a significant improvement of quality of life for the subscale emotional distress while the men showed a significant improvement of quality of life for the global score as well as for the four subscales. Conclusion: In this study, the rated quality of life improved after attending a cardiac rehabilitation program. However, the men improved in more aspects than the women did.

Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life,Advanced homecare is an arranged specialized medical service doing nursing round-the-clock. The care is preformed in cooperation with a multi-professional team formed of different professions. Advanced home care is mostly palliative care. The purpose is to give the patient better quality of life and anticipate, survey and palliate symptoms. The aim of this study was to describe the experiences of district nurses using advanced homecare when nursing patients with palliative care at home. Five district nurses with experience of advanced homecare were interviewed and in analyses a qualitative content analysis was used. The analysis concluded a well-performed medical service executed by district nurses with high knowledge in medicine and medical equipment working alone and independently involving great responsibility. In order to perform a good nursing experience of life and further education is essential as well as back up from a multi-professional team. The district nurse has to be available round the clock and is communicative, supporting, coordinating and making confidence. Higher knowledge and response from parties concerned will acknowledge the district nurse in her profession in this serious caring. Key words: Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life, qualitative content analysis / Avancerad sjukvård i hemmet är en organiserad specialiserad vårdform som utför kvalificerad omvårdnad dygnet runt. Vården bedrivs i samarbete med ett multiprofessionellt team med olika yrkesprofessioner. Avancerad sjukvård i hemmet består till största delen av palliativ vård, där målet är att öka patientens livskvalitet samt att förutse, kartlägga och lindra symtom. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter som får avancerad sjukvård i hemmet med palliativ inriktning. Intervjuer genomfördes med fem distriktssköterskor med erfarenhet av avancerad sjukvård i hemmet och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på erfarenheter av en välfungerande vård med ett självständigt, ansvarfullt ensamarbete, som kräver goda kunskaper i medicinteknisk omvårdnad. För att utföra ett bra arbete behövs teamsamarbete, handledning, debriefing, arbetslivserfarenhet och fortbildning. Distriktssköterskorna är anträffbara dygnet runt, de har en emotionell, kommunikativ, stödjande, trygghetsskapande och samordnande funktion. Ökad kunskap och förståelse kan leda till bättre insikt i ämnet och bekräfta distriktssköterskan i hennes profession.

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med en implantable cardioverter defibrillator (ICD).  Studien genomfördes som en litteraturöversikt, där tolv vetenskapliga artiklar av kvantitativ karaktär analyserades och användes i studiens resultatdel.  Sökorden som användes var Defibrillators, Implantable, Quality of Life och health related. Inklusionskriterier var artiklar skrivna på engelska, peer-reviewed, publicerade från år 2000 och framåt samt deltagarna i dessa studier skulle vara 19 år eller äldre. I studien framkom det att ICD-patienter undvek specifika platser, objekt och fysiska aktiviteter relaterade till ICD:n. Också en oro över bilkörning framkom.  ICD-patienter utsätts för en förändring i livssituation och är i behov av stöd och individuell informationsgivning gällande deras medicintekniska anordning. Idag är största delen av forskning gjord på män, då implantationsfrekvensen är högre hos dessa. Vidare forskning är relevant och bör omfatta kvinnor, för att på så sätt kunna anpassa framtida vårdinsatser på ett individuellt plan. Vårdgivare behöver fördjupad kunskap inom detta område, då implantationsfrekvensen av ICD är ökande. Kunskap hos vårdgivare kan möjligtvis leda till en ökad hälsorelaterad livskvalitet inom denna patientgrupp. / The aim with this literature study was to describe the health related quality of life in patients with an implantable cardioverter defibrillator (ICD). The study was carried out as a literature study and twelve articles, which all were of quantitative character, were analyzed and constituted the result of the study. The search words that were used were Defibrillators, Implantable, Quality of Life and health related. The criteria of inclusion were articles in English, peer-reviewed, published in 2000 to present day and the participants in these studies had to be 19 years or elder. In the study it emerged that ICD-patients avoided specific places, objects and physical activities related to the ICD. Also a concern regarding driving appeared. ICD-patients are subjects of a change in their life situation and are in need of support and individual information regarding their medicine technical device. To this date, the majority of researches are conducted on men, because of the higher implant frequency within this gender. Further researches are of importance and shall enclose the female gender, to be able to adapt the contribution of nursing on an individual level. Health care providers are in need of deepened knowledge within this area, because of the rising frequency of implantation. This knowledge might lead to a increased health related quality of life within this patient group.

Syftet med denna studie var att beskriva patienters psykiska hälsa efter en hjärtinfarkt. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökorden myocardial infarction, mental health, experience, psychological health och quality of life kombinerades för att hitta artiklar. Arton artiklar inkluderades i studien och hittades i databaserna PubMed och Cinahl och genom andra artiklars referenslista. Undersökningarna i artiklarna var genomförda med intervjuer, enkäter och observationer. Resultatet visade att män upplevde en bättre hälsorelaterad livskvalitet än kvinnor samt att kvinnors psykiska hälsa påverkades mer efter en hjärtinfarkt. Kvinnorna ansåg det var svårare att göra livsstilsförändringar än männen, de förmodade att deras förändringar kunde ha negativ inverkan på familjen. Undersökningarna i artiklarna visade att det är vanligt med depressioner efter hjärtinfarkt och att många upplever det som arbetsamt att göra livsstilsförändringar. Patienterna ansåg att det är viktigt att ha nära relationer med deras anhöriga för att få det stöd de behöver under tillfrisknandet. / The aim of this study was to describe patient's mental health status after a myocardial infarction. The study was preformed as a literature study. The words myocardial infarction, mental health, experience, psychological health and quality of life were used in combinations to find the articles. Eighteen articles included in the study which were found in the databases Cinahl and PubMed and from other article references. The interventions in the articles were made by interviews, questionnaires and observations. The results showed that men experience better health related quality of life than women and that women's mental health was more affected after a myocardial infarction. The women thought it was harder to change their life style than men, because the women believed that it would have a bad influence on the family. The interventions in the articles showed that it is usual with depressions after a myocardial infarction and that many experience it hard perform life style changes. The patients think it is important with close relations to their relatives to get the support they need under the recovery period.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan hur personer med diabetes typ 1 med MDI- respektive IP-behandling skattar sin hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Vidare är syftet att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor, samt mellan kvinnor respektive män i MDI- respektive IP-gruppen, avseende hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Som instrument användes enkäten SF-36 samt en egenkonstruerad enkät med bakgrundsfrågor rörande skattning av behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. I MDI-gruppen deltog 40 deltagare och i IP-gruppen 37 deltagare. Studien har en deskriptiv jämförande design. Resultatet visade att det inte finns någon signifikant skillnad mellan MDI- och IP-gruppens skattning av hälsorelaterad livskvalitet. Skillnader kunde påvisas mellan behandlingsformerna gällande behandlingstillfredsställelse och uppfattningen av behandlingsformens påverkan på livskvalitet. IP-gruppen har en signifikant högre behandlingstillfredsställelse samt anser att behandlingsformen påverkar deras livskvalitet mer än MDI-gruppen. Kvinnor i MDI-gruppen skattade sin hälsorelaterade livskvalitet signifikant lägre än män i MDI-gruppen, ingen skillnad kunde dock påvisas mellan männen och kvinnorna i IP-gruppen. Männen i MDI-gruppen skattar sin hälsorelaterade livskvalitet signifikant högre än männen i IP-gruppen. Ingen skillnad kunde påvisas mellan männen i de båda grupperna gällande behandlingsstillfredsställelse eller uppfattningen av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Kvinnorna i IP-gruppen skattade signifikant högre gällande behandlingsstillfredsställelse och uppfattningen av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten än kvinnorna i MDI-gruppen. Kvinnorna i IP-gruppen har likartad hälsorelaterad livskvalitetsskattning som männen i samma grupp och har även en högre behandlingstillfredsställelse än kvinnor i MDI-gruppen. Slutsatsen kan vara att IP är en lämplig behandling för kvinnor

Endometrios, en sjukdom med symtom som smärtor eller blödningar i samband med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde skolsköterskans stöd under högstadie- och gymnasietiden, för att kunna påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ undersökning med kvalitativt inslag. Ett frågeformulär skickades ut till föreningens 59 medlemmar, 24 kvinnor svarade. Resultatet visade att några få kvinnor var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap, stöd och förståelse från skolsköterskan vilket ibland gav ett icke tillfredsställande bemötande. Det framkom även i studien att förståelse och kunskaper saknades i vissa fall även hos ungdomsmottagningar och läkare. Tillgängligheten av skolsköterskan på de olika skolorna varierade. Mer resurser bör läggas på kunskaper både hos skolsköterskor och de unga kvinnorna själva för att förbättra livskvaliteten hos de unga kvinnorna. / Endometriosis, a disease that gives symptoms like dysmenorrhea or abnormal bleedings during menstruation, often appears during the early adolescent and several years passes from onset of the symptoms to the point of diagnosis. The women with this diagnose often describes the feeling of not being understood, even during their adolescence. The disease may appear with troubles for the women that gives effects upon physical, mental and social impact which can be seen. The aim was to investigate what kind of support the women had got from there school nurse during junior high school and high school to affect the quality of life. A method of a quantitative study with qualitative influences was used. The respondents were found through the Swedish Endometriosis Associations youth section. A questionnaire was sent out to 59 women and 24 responded. The result showed that few of the women were satisfied with the support they received during their time in school. Almost all the women expressed that there was a lack of knowledge, support and understanding from the school nurse. Consequently, the women were not satisfied with the health care encounter. Lack of understanding and knowledge was found even at social advice and guidance centres for young people and physicians. The availability of the school nurses varied between different schools. The resources should be used to give knowledge to school nurses and the adolescents to improve the adolescents quality of life.

Syfte: Syftet var att utifrån litteratur beskriva livskvaliteten hos patienter som genomgått en gastric bypass-operation samt att granska kvaliteten på urvalsmetoden i de ingående artiklarna. Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat markant världen över vilket är ett stort hälsoproblem. Fetma medför en rad hälsorisker och kan påverka livskvaliteten negativt. Gastric bypass är en operation som genomförs för att uppnå viktminskning samt förbättra livskvalitet hos denna patientgrupp. Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design. Vetenskapliga artiklar söktes i PubMed och 13 inkluderades i studien, dessa artiklar bearbetades och sammanfattades. Huvudresultat: Det har visat sig att livskvaliteten efter en gastric bypass operation förändras. Den fysiska dimensionen av begreppet ökar markant medans den mentala dimensionen har en knapp ökning och tenderar att återgå till den preoperativa utgångspunkten vid ett- och tvåårsuppföljningar. Slutsats: Livskvaliteten efter en gastric bypass ökar men inom begreppet finner författarna markanta skillnader mellan den fysiska och mentala komponenten. Alla individer har individuella behov och det åligger sjuksköterskan att identifiera och tillgodose dessa för att individens ska kunna uppnå en högre livskvalitet även i den mentala komponenten. / The aim: The aim of this study was to describe quality of life in patients who had undergone a gastric bypass surgery and examine the quality of the included articles sample. Objective: Overweight and obesity has increased radically worldwide and is a large health problem. Obesity comes with a number of health risks and might have a negative impact on quality of life. Obese patients undergo gastric bypass surgery to achieve weight loss and improve their quality of life. Methods: This study had a descriptive design. Scientific articles were found by searching in PubMed. Thirteen articles where included in the study, these where processed and summarized. Findings: After a gastric bypass surgery it has been discovered that quality of life changes. The physical dimension of the concept increases markedly while the mental dimension has a slight increase and tends to return to the preoperative starting point for one-and two-year follow-ups. Conclusion: Quality of life after gastric bypass increases but within the concept the authors find significant differences between the physical and mental component. Every individual has individual needs, and it is up to the nurse to identify and meet these to achieve a higher quality of life in the mental component.

Livskvaliteten kan utsättas för prövningar för ungdomar och vuxna personer med cerebral pares [CP] i kontakt med vårdandet inom öppen och sluten hälso- och sjukvård. Eftersom det finns brister i kompetensen hos sjuksköterskor, är det betydelsefullt att beskriva vad livskvalitet är för funktionshindrade ungdomar och vuxna personer med CP, för att sjuksköterskan ska kunna utföra det goda vårdandet inom omvårdnaden. Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka livskvaliteten hos ungdomar och vuxna med cerebral pares. Studien utfördes som en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet. Resultatet visade att faktorer som påverkar livskvaliteten var fysiska, sociala och psykiska faktorerna hos både ungdomar och vuxna personer. En sämre fysisk funktionsnivå hos personer med CP resulterade i fler hinder i vardagen, vilket påverkade livskvaliteten negativt. Mer forskning kan medföra en bättre kunskapsutveckling om livskvalitet i relation till ungdomar och vuxna med CP, vilket därefter kan leda till ett bättre vårdande inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskors utbildning och kunskap kring bemötande och kommunikation gentemot personer med CP kan vara viktiga faktorer för att öka livskvaliteten. / The quality of life can be subjected to trials for adolescents and adults with cerebral palsy [CP] in contact with caring, within the outpatient and inpatient care. Since there is a lack of expertise in nurses, it is important to describe the quality of life for disabled adolescents and adults with CP, to perform the good caring within nursing. The purpose of this study was to describe factors that may contribute to the quality of life in adolescents and adults with cerebral palsy. The study was conducted as a literature review in which 10 scientific articles were the basis for the results. Factors that may contribute to the quality of life were the physical, social and psychical factors in both adolescents and adults. A worse physical function level in people with CP resulted in more obstacles in everyday life, affecting quality of life. More research may lead to a better knowledge about the quality of life in relation to adolescents and adults with CP, which then can influence a better care in the health care system. Nurse’s education and knowledge about treatment and communication with people with CP could be important factors in enhancing the quality of life.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka symtom som påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten hos svårt leversjuka patienter samt beskriva hur symtomen påverkade patientens hälsorelaterade livskvalitet. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Ovid Medline, Pubmed och PsycINFO. 15 vetenskapliga artiklar godkändes efter kvalitetsgranskning och låg till grund för resultatet. Resultat: I litteraturstudien framkom att patienternas hälsorelaterade livskvalitet påverkades av trötthet, hjärnpåverkan orsakat av sviktande leverfunktion, vätskeansamling i kroppen, klåda, smärta, muskelkramper, symtom från mag-tarmkanalen, benskörhet samt torrhet i ögon och mun. Symtomen påverkade i olika grad den psykiska-, fysiska- och sociala hälsorelaterad livskvaliteten. Psykiskt upplevde patienterna bristande energi och motivation, försämrad sömn, koncentrationssvårigheter, försämrad självkänsla, osäkerhet, frustration, skuld, otillräcklighet, rädsla, oro, ångest, depression och självmordstankar. De fysiska följderna innebar utmattning, andnöd, ökad smärtupplevelse och begränsad förmåga till fysisk aktivitet. Besvären innebar problem att hantera relationer, gav begränsningar i det yrkesverksamma livet, inskränkning i sociala aktiviteter samt svårigheter att klara av det dagliga livet. Slutsatser: Många symtom påverkade den svårt leversjuka patientens hälsorelaterade livskvalitet. Symtomen gav patienten problem att klara av olika vardagssituationer. Den genomförda litteraturstudien ger sjuksköterskan kunskap för att kunna tolka och bedöma de symtom som patienten beskriver.

Syftet med den här studien är att undersöka hur äldre människor hanterar övergången från arbetsliv till att bli pensionär. Undersökningen avser att besvara ett antal frågeställningar. Den första är att besvara hur individen hanterar pensionsövergången. Den andra frågeställningen är att besvara om det finns en relation mellan hur individen hanterar pensionsövergången och ett salutogent perspektiv utifrån Antonovskys teori, KASAM. Den tredje frågan som undersökningen ämnar besvara är hur individen upplever rollskiftet som uppstår när hon går i pension, då främst utifrån begreppen rollförväntningar, rollförlust samt rollkonflikt. Den sista frågeställningen studien försöker besvara är hur individens livskvalitet påverkas av att bli pensionär. Studien har gjorts med en kvalitativ metod. Det insamlade datamaterialet består av fyra intervjuer. Resultaten ger indikationer om faktorer som kan ha betydelse för hur individen hanterar pensionsövergången. Dessa faktorer är, hur individen upplever kontroll över när pensionering sker och om hon har förberett sig på den kommande pensioneringen, hur hon upplever delaktighet i samhället samt har meningsfulla aktiviteter att ägna sig åt som pensionär. Ett annat viktigt fynd är den centrala roll som familj och hälsa har för en framgångsrik hantering av övergången från att vara yrkesarbetare till att bli pensionär. Undersökningens resultat kan emellertid inte användas som ett underlag för en bedömning om pensionering är ett trauma för individen eller inte. / The purpose of this study is to examine how elderly persons handles the transition from work to retirement. The study aims to answer a number of questions. The first is to answer how the individual handles the transition into retirement. The second question is to answer whether there is a relationship between how the individual handles retirement transition and a salutogenic perspective based on Antonovsky's theory, SOC. The third question that the study intends to answer is how individuals perceive the role shift that occurs when she or he retires, mainly based on the concepts of role expectations, role loss and role conflict. The last question to answer is how the individual's quality of life affect of becoming a pensioner. The study has a qualitative method. The collected data consists of four interviews. The results indicate that several factors may influence how individuals handles the retirement transition. One important factor is how individuals perceive control over when retirement occurs and if she has prepared for the upcoming retirement, how she perceives participation in society and have meaningful activities to commit in when they are pensioners. Another finding is that family and health can be important for successful management of the transition from being a skilled worker to become a pensioner. The results can not be used as a basis for assessing whether retirement is a trauma for the individual or not.