Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Insjuknandet i hjärtinfarkt sker ofta plötsligt och är ofta förenat med svåra symtom som till exempel kraftiga bröstsmärtor, ångest och andnöd. Livskvalitet är ytterst individuellt vad individen värdesätter som för denne är värdefullt i sitt liv. Någon gång står varje människa inför ett outhärdligt lidande. Genom att bland annat se, respektera och bekräfta en individs lidande kan detta innebära en tröst för den lidande. Syfte: Syftet var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos personer som drabbats av hjärtinfarkt och vilka faktorer som påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten samt om det finns några hälsorelaterade livskvalitetsskillnader mellan män och kvinnor. Metod: En systematisk litteraturstudie som baserades på nio vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultat: En generell försämring av hälsorelaterad livskvalitet hos både män och kvinnor sågs i de två huvudkategorierna fysiska och psykiska faktorer. Under de två huvudkategorierna framkom sex subkategorier som är: kroppslig smärta, fysisk aktivitet, fysisk hälsa, emotionell förmåga, social funktion och mental hälsa. Slutsats: Generellt sett försämrades den hälsorelaterade livskvaliteten hos både män och kvinnor. Kvinnors hälsorelaterade livskvalitet försämrades mer inom de fysiska faktorerna jämfört med män. Det är av stor betydelse att sjuksköterskan ser och bekräftar dessa patienter för att på så sätt kunna förbättra deras hälsorelaterade livskvalitet.

Introduktion: Kolorektalcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Behandlingen går oftast ut på att kirurgiskt avlägsna tumören vilket kan leda till en kolostomi. Patienten kan även behandlas med cytostatika och strålbehandling. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med kolorektalcancer upplever hälsorelaterad livskvalitet efter en kolostomioperation utifrån Ferrans et al. (2005) modell. Metoden var en litteraturstudie inom området ”Hälsa och livskvalitet” på Karlstads Universitet, utförd utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. I databassökningen användes databaserna CINAHL och PubMed. För att artiklarna skulle vara med i litteraturstudien genomgick de tre urval, varav det sista var en kvalitetsgranskning. Tio artiklar besvarade syftet, varav tre hade kvalitativ design, fem kvantitativ och två mixad metod. Resultatet presenterades utifrån Ferrans et al. (2005) modell över hälsorelaterad livskvalitet, där upplevelserna kategoriseras i boxarna symtom, funktion, generellt hälsoperspektiv och övergripande livskvalitet. I resultatet redovisas hur symtomen smärta, sömnproblem och fatigue samt hur upplevelsen av förändrad kroppsbild påverkar den psykiska, fysiska och sociala funktionen och hur funktionspåverkan påverkar den generella hälsan och slutligen den övergripande livskvaliteten. Hälsorelaterad livskvalitet förbättrades vid avsaknad av symtom, en bra funktion och vid god generell hälsa. Slutsats: Den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av en stomi. Påverkan var som mest påtaglig de första månaderna efter operation. Upplevelse av försämrad hälsorelaterad livskvalitet drabbade i större utsträckning kvinnor.

Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.Studien genomfördes under åren 2001-2002 och alla personer som sökte vård vid ett mellanstort sjukhus i södra Sverige med diagnosen akut hjärtinfarkt och som överlevt infarkten inkluderades i studien. Kontrollgruppen bestod av vänner (n=69) till personerna som hade överlevt akut hjärtinfarkt samt personer (n=90) från en tidigare undersökning från samma sjukhus och som överensstämde i kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och rökstatus. Totalt deltog 154 personer som överlevt akut hjärtinfarkt och 159 personer i kontrollgruppen.Mätinstrumentet som användes i studien var Oral Health Impact Profile (OHIP), vilket är ett frågeformulär för att mäta självupplevd munhälsorelaterad livskvalitet. Formuläret ger mått på dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterade till munhålan. OHIP består av 49 frågor, fördelade över sju dimensioner: funktionsbegränsningar, fysisk smärta, psykiska problem, fysisk oförmåga, psykisk oförmåga, social oförmåga och handikapp.Resultatet visar att inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan de personer som överlevt akut hjärtinfarkt och kontrollgruppen i de sju dimensionerna i OHIP. Det var få personer som upplevde besvär från munhålan som påverkade deras livskvalitet i båda grupperna. I denna studie framkom endast en statistisk säkerställd skillnad mellan de undersökta grupperna i påståendet att de upplevde att mat fastnat mellan tänderna (p-värde 0.024), vilket kan tyda på att användbarheten för OHIP är litet på denna patientgruppen. Fler studier krävs för att undersöka skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.

Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken över hela världen. I Europa dör cirka fyra miljoner människor varje år till följd av kranskärlssjukdom. I Sverige är kranskärlssjukdom en lika vanlig dödsorsak hos både män och kvinnor som alla cancersjukdomar tillsammans och de förorsakar ungefär en fjärdedel av alla dödsfall hos båda könen. Nittio procent av orsakerna till kranskärlssjukdom är väl kända och kan förklaras av olika levnadsvanor, psykosocila inverkan och biologiska riskfaktorer. Minst två tredjedelar av alla hjärtinfarkter bedöms kunna förebyggas genom hälsosammare levnadsvanor. En kranskärlsoperation är en vanlig behandling för patienter med kranskärlssjukdom. Målet med operationen är att lindra symtomen, förbättra livskvaliteten och förlänga livet. Syftet var att belysa patientens hälsorelaterade livskvalitet efter kranskärlsoperation. Metoden var en forskningsöversikt. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning med hjälp av olika sökord. I resultatet har totalt 16 artiklar sammanställts. Resultatet visade att det i flertalet av studierna påvisades att majoriteten av de kranskärlsopererade patienterna skattade en förbättring av sin fysiska funktion, en minskad rollbegränsning som ett resultat av av fysiska problem, minskad smärta och en bättre generell hälsouppfattning, inom området fysiskt välbefinnande. Även inom området psykiskt välbefinnande skattade flertalet patienter en förbättring. Här var det vitalitet och den generella mentala hälsan som förbättrades och rollbegränsningen, som ett resultat av känslomässiga problem, minskade. I en studie rappoterade dock 37 procent av patienterna en försämrad generell mental hälsa. De flesta studier konstaterade ett förbättrat socialt välbefinnande medan patienterna i en studie rappoterade en försämring inom detta område. Den totala livskvaliteten förbättrades för majoriteten av patienterna. Uppföljningarna i studierna är gjorda vid olika tidpunkter efter operationen. Slutsatsen visade att det var ett varierande resultat på¨hur kranskärlsoperationen påverkade patientens hälsorelaterade livskvalitet. Alla studier i detta arbete tyder dock på att den hälsorelaterade livskvaliteten totalt sett förbättrats, i olika grad, för majoriteten av patienterna. I flertalet studier skattar kvinnorna dock sin livskvalitet lägre än männen inom de flesta områden, både före och efter operationen.

Sammanfattning Bakgrund: Enligt statistik från Socialstyrelsen är bröstcancer den näst vanligaste cancertypen i Sverige. Bröstcancer kan vara påfrestande fysiskt samt psykiskt och den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av individuella faktorer. Syfte: Att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos kvinnor som genomgått bröstcancerbehandling. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt, som är grundad på 5 kvantitativa artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna MedLine samt Cinahl, samt manuellt under våren 2017, och artiklarna analyserades utifrån Fribergs femstegsmetod. Resultat: Efter analysering av de inkluderade artiklarna utvanns tre huvudkategorier och sex underkategorier: fysiskt välmående (fysiska biverkningar samt fysisk aktivitet), psykiskt välmående (ångest och depression samt negativa tankar och oro) samt socialt välmående (utseende och sexualitet samt ekonomi). Slutsats: Det är ett stort antal faktorer som påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten hos kvinnor med bröstcancer. Sjuksköterskor bör vara medvetna om de förändringar som kan ske gällande den vårdsökande personens hälsorelaterade livskvalitet vid en livsomvälvande sjukdomsdiagnos. / Summary Background: Breast cancer is the second most common cancer type in Sweden, according to statistic from the National Board of Health and Welfare. Breast cancer can be strenuous both physically and phycologically and the health-related quality of life can be affected by individual factors. Aim of the study: To describe the health-related quality of life among women who have been treated for breast cancer. Method: A literature overview was conducted, and 5 quantitative articles was used. Searches was made manually and in the databases Cinahl and MedLine in the spring of 2017, and data was analyzed with Friberg´s five steps method. Results: The analysis of the included articles resulted in three main categories and six subcategories: physical wellbeing (physical side effects and physical activity), psychological wellbeing (anxiety and depression and negative thoughts and worry), and social wellbeing (body image and sexuality and economy). Conclusion: Several factors affect the health-related quality of life for women with diagnosed breast cancer. These factors are affecting patients individually, and it is important that nurses are aware of these factors and how they affect each patient.

Bakgrund: I Sverige är det cirka 53 000 personer som lever med pacemaker. Att vara beroende av pacemaker kan ha stor inverkan på personens liv. Sjuksköterskan har som roll att ge personcentrerad omvårdnad genom att se till varje individs egna upplevelser av hälsa och ohälsa. Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) är ett omfattande begrepp som beskriver upplevt välbefinnande fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Var att beskriva om och på vilket sätt det dagliga livet påverkas av att leva med pacemaker. Metod: En litteraturöversikt med kvantitativa och kvalitativa artiklar har sammanställts utifrån deduktiv ansats. Begreppet HRQoL har använts som teoretisk referensram. Det har gjorts artikelsökningar i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Det resulterade i åtta artiklar som analyserades utifrån Elo och Kyngäs innehållsanalys. Resultat: HRQoL förbättrades efter att personer fått pacemaker inopererad. Personer mötte fysiska, psykiska och sociala utmaningar, men pacemakern upplevdes som något positivt då de fått en livsräddande behandling. Slutsats: Att leva med pacemaker är en komplex och individuell upplevelse som kan påverka det dagliga livet. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att informera, undervisa, stötta och bemöta dessa personers upplevelser.

Fotsår är en del av många diabetikers liv. Såren uppstår ofta till följd av sjukdomens komplikationer som nedsatt känsel och cirkulation. Sårläkningen tar lång tid vilket kan begränsa patienten i vardagen. När vardagen blir påverkad kan även livskvaliteten bli lidande. Syftet med studien är således att belysa hur ett svårläkt fotsår påverkar diabetikers livskvalité. Kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades för att genomföra en litteraturstudie. Resultatet omfattar tre huvudteman; hämning av fysiska behov, en inre påverkan och begränsning i det sociala livet. Patienterna får restriktioner och rekommendationer för att gynna sårläkning och undvika komplikationer vilket gör att de blir begränsade och livskvaliteten försämras. Många har även smärta, vilket också är en faktor som påverkar livskvaliteten. Som slutsats kan sjuksköterskan stärka patientens livskvalitet genom att anpassa vården, främja patientens självständighet och se till människan bakom såret.

<p>Då behandling med implanterbar defibrillator (ICD) enligt forskning</p><p>förlänger överlevnaden för hjärtsjuka har socialstyrelsen i sina nationella</p><p>riktlinjer rekommenderat att behandling av arytmier och hjärtsvikt med</p><p>ICD ska prioriteras. Detta kommer att leda till att antalet patienter med</p><p>ICD ökar i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva</p><p>faktorer som påverkar ICD patienternas hälsorelaterade livskvalitet.</p><p>Studierna påvisade generellt sett att ICD patienter som grupp inte hade</p><p>lägre hälsorelaterad livskvalitet, men på individ nivå framkom det</p><p>påverkande faktorer. Dessa faktorer indelades i tre kategorier:</p><p>psykologiska faktorer, att uppleva defibrilleringchocker samt tid för</p><p>anpassning och betydelsen av patientens ålder.</p><p>Sjuksköterskan har en viktig roll i en omvårdnadssituation att inge</p><p>trygghet, stödja patienten och bidra till att patientens kunskap ökar. Det</p><p>ger patienten möjligheten att påverka sin hälsorelaterade livskvalitet</p><p>eftersom den är avgörande för patientens välmående och upplevelse av</p><p>ICD behandlingen.</p><p>Informanterna i resultatstudierna var övervägande män och ur ett</p><p>genusperspektiv begrundas att resultatet i litteraturstudien inte</p><p>representerar befolkningen i stort.</p><p>Med hänvisning till att antalet patienter med ICD kommer att öka i</p><p>framtiden, behövs mer forskning om kvinnor och deras upplevelse av</p><p>hälsorelaterad livskvalitet och ICD behandling.</p>

<p>För att behandla förträngningar i hjärtats kranskärl kan både PCI och CABG användas. CABG ger en bättre symtomlindring och färre återfall jämfört med PCI men utgör en större risk för patienten. Mortaliteten i dessa grupper minskar och vikten av god hälsorelaterad livskvalitet har blivit mer betydande faktor. En sämre hälsorelaterad livskvalitet påverkar behandlingens resultat negativt. Långa väntetider har negativ påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten, sjuksköterskans ansvar är här att ge stöd åt patienten och deras närstående samt informera patienten om vad som skall hända och varför. Den hälsorelaterade livskvaliteten är relaterad till fysisk funktion, psykisk funktion, stöd från närstående, symtom och dess konsekvenser och patientens tillgång till coopingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa och jämföra kranskärlssjuka patienters skattning av hälsorelaterad livskvalitet före och efter behandling med PCI och CABG. Information visade sig vara en påverkande faktor på den hälsorelaterade livskvaliteten. CABG patienter drabbades av fler komplikationer efter operationen och PCI patienterna fick mer restenoser och fick göra om behandlingen. Båda behandlingsmetoderna ökade den hälsorelaterade livskvaliteten. CABG patienterna upplevde sig ha bättre fysisk funktion än PCI patienterna. I den psykiska hälsan sågs inga skillnader mellan grupperna.</p>

<p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur vuxna med typ 2 diabetes uppfattar sin livskvalitet. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Tre undergrupper identifierades, sammanlagt granskades 15 artiklar varav samtliga med kvanitativ ansats. Resultatet av föreliggande studie visade att depression var det mest förekommande komplikationen hos typ 2 diabetiker, vilket resulterade i både nedsatt livskvalitet samt även hälsorelaterad livskvalitet. Vidare visade resultatet att patienter som behandlades med insulin, var kraftigt överviktiga, personer med lägre utbildning, personer med sämre metabol kontroll och otillfredsställande HbA_1cvärde också uppfattade dålig livskvalitet. Kvinnor med typ 2 diabetes har lägre livskvalitet än män. Dessutom utvisade resultatet att kvinnorna uppfattade sig ha sämre sexuell livskvalitet jämfört med männen, även fast männen ofta fick problem med erektil dysfunktion ED, vilket var en vanlig komplikation hos manliga diabetiker. Vidare uppfattades sämre livskvalitet hos patienter som hade högt antal diabetesmediciner likaså de som hade småkärlssjukdomar. Typ 2 diabetiker som fick hjälp med rätt sorts kostråd skattade sin livskvalitet något högre. Goda effekter observerades när livskvaliteten avlästes på resultaten när patienterna fick stöd från ett skötselprogram via datorn som var utformat speciellt till diabetiker.</p>