Abstract Background: Cancer is a leading cause of death worldwide and accounted for 7.6 million deaths, about 13% of all deaths, in 2008. Several factors can affect patients' quality of life such as physical and psychological symptoms, relationship to people around and the environment. In palliative care professionals need to have good knowledge in order to improve patient quality of life and to give them as good a life as possible in the final stages of life. Aim: The purpose of this overview study is to describe the experiences of quality of life in patients with incurable cancer. Method: We conducted an overview study that was based on ten scientific articles. All articles are qualitative studies, from the year 1995 - 2011, and are from Sweden, Finland, UK, Canada and the USA. Qualitative analysis was used to group the various themes and subthemes for overview study purpose. As a theoretical framework served Katie Erikson’s theory of caring, suffering, and health. Results: Four themes with a total of eleven subthemes were distinguished; the importance of relationships for the perceived quality of life, experiences that affect quality of life positively, experiences that affect quality of life negatively and impact of care environment on perceived quality of life. The first theme includes three subthemes: relationship to family and friends, higher power and personnel. The second theme includes four subthemes: to feel hope, to accept, to take responsibility and to be independent. The third theme includes two subthemes: to feel anxiety, shame and guilt, and to lose functions and roles. In the final theme, there are two subthemes: to being cared for at home and to be cared for in health care. Discussion: The method was discussed including the selection of keywords, databases, and how we came up with relevant articles on the result including manual search. The results were discussed on how patients' experiences affect their quality of life from the point of view of Katie Erikson's theories of caring, suffering and health. The fact that patients experience high or low quality of life depends on various factors connected to how patients themselves experience their health and the reactions from people around them. Keywords: Cancer, quality of life, palliative care, experience / Sammanfattning Bakgrund: Cancer är en ledande orsak till dödsfall i världen och svarade för 7,6 miljoner dödsfall, cirka 13 % av alla dödsfall, år 2008. Flera olika faktorer påverkar patienters livskvalitet såsom olika symtom, både fysiska och psykiska, relationer till omgivningar samt vårdmiljö. I palliativ vård bör vårdpersonal ha goda kunskaper om hur man kan höja patientens livskvalitet för att ge dem ett så bra liv som möjligt i livets slutskede. Syfte: Syftet med denna översiktstudie är att beskriva upplevelser av livskvalitet hos patienter med obotlig cancersjukdom. Metod: Vi har genomfört en översiktstudie som har baserats på tio vetenskapliga artiklar. Alla artiklar är kvalitativa studier, från år 1995 – 2011, och är från Sverige, Finland, Storbritannien, Kanada och USA. Kvalitativ analysmetod har använts för att gruppera i olika teman och subteman utifrån översiktstudiens syfte. Som teoretisk utgångspunkt valdes Katie Erikssons teorier om vårdande, lidande och hälsa. Resultat: Fyra tema med sammanlagt elva subtema urskiljdes; relationers betydelse för upplevelse av livskvalitet, upplevelser som påverkar livskvalitet positivt, upplevelser som påverkar livskvalitet negativt och vårdmiljöns betydelse för upplevelse av livskvalitet. Första temat innehåller tre subteman; relation till familj och vänner, högre makt och personal. Det andra temat innehåller fyra subteman; att känna hopp, att acceptera, att ta ansvar och att vara oberoende. Tredje temat innehåller två subteman; att känna oro, skam och skuld samt att förlora funktioner och roller. I det sista temat finns två subteman; att vårdas i hemmet och att vårdas på vårdenhet. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades bland annat valet av sökord, databaser och hur vi fick fram relevanta artiklar till resultatet. Resultaten diskuteras utifrån patienters upplevelser av deras livskvalitet med hjälp av Katie Erikssons teorier om vårdande, lidande och hälsa. Att patienterna upplever hög eller låg livskvalitet beror på olika faktorer som patienterna själva upplever, deras hälsotillstånd och omgivningens reaktioner. Nyckelord: Cancer, livskvalitet, palliativ vård, upplevelse

Syfte: Var att öka förståelsen för upplevelsen av fatigue hos personer med MS och fatigues inverkan på livskvaliteten samt hur sjuksköterskan kan stödja och hjälpa personer med MS i vardagen. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artiklarna (n=15) söktes fram i databaserna Medline via PubMed och Cinahl samt manuell sökning via referenslistor, sex stycken kvalitativa, åtta kvantitativa och en med en kombination av båda ansatser. Resultat: Det framkom att fatigue hos personer med MS var ett osynligt symtom som påverkade kroppen, led till begränsningar i vardagen, förvärrade andra symtom och led till sociala förändringar. Personer som led av fatigue hade lägre livskvalitet än den övriga befolkningen. Resultatet visade vilket stöd personer med MS önskade från sjuksköterskor. Personerna med MS hittade egna strategier för att hantera och lindra fatigue, ofta utan att ta hjälp av sjuksköterskor. Slutsats: Fatigue hos personer med MS var ett besvärligt symtom som påverkade deras vardag och sänkte deras livskvalitet. Eftersom fatigue var ett osynligt symtom behöver det uppmärksammas av sjuksköterskor. Mer forskning behövs i hur fatigue hos personer med MS ska behandlas samt hur sjuksköterskor på bästa sätt kan stödja personer med MS att hantera och lindra fatigue i deras vardag. / Purpose: was to increase understanding of the experience of fatigue in people with MS and fatigues impact on quality of life and how the nurse can support and help people with MS in their everyday life. Method: Literature review with a descriptive design. Articles (n=15) were retrieved from Medline via PubMed and Cinahl and manual reference lists, six qualitative, eight quantitative and one with a combination of both approaches. Findings: it was found that fatigue in people with MS was an invisible symptom, lead to limitations in their everyday life, increased other symptoms and lead to social changes. People suffering from fatigue had lower quality of life than the general population. The findings showed what kind of support people with MS wanted from nurses. People with MS found their own strategies to manage and relieve fatigue, often without help from nurses. Conclusion: Fatigue in people with MS was a troublesome symptom which affected their everyday life and lowered their quality of life. Since fatigue was an invisible symptom it should be approached by nurses. More research is needed about how fatigue in people with MS should be treated and how nurses can best support people with MS to manage and relieve fatigue in their everyday life.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och i Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer. I världen dör varje år cirka 6,2 miljoner människor av stroke. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förekomsten av problem relaterade till oral hälsa hos personer som tidigare drabbats av stroke. Studien utfördes i form av en litteraturstudie. Materialet samlades in genom sökningar i databaserna PubMed och Science Direct. Det gjordes även en manuell sökning och det slutliga resultatet baserades på en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att ett flertal studier har funnit ett samband av ökad förekomst av parodontit hos personer som tidigare drabbats av stroke. Det visades även att det inte fanns något statistiskt signifikant samband av ökad kariesförekomst i några studier. Svårigheter med att tugga, äta, svälja, tala tydligt och upprätthålla god munhygien var problem som var relaterade till oral hälsa och som ofta förekom. De flesta personerna var missnöjda med utseendet av tänderna och de ansåg sig ha sämre oral hälsorelaterad livskvalitet jämfört med kontrollgrupp. Slutsatsen med denna studie visar att problem med den orala hälsan är vanligt hos personer som drabbats av stroke. / Stroke is the third most common cause of death, and in Sweden approximately 30 000 people are affected every year. Worldwide, about 6.2 million people die each year by the cause of stroke. The purpose of this literature study was to investigate the occurrence of problems related to oral health in individuals with a history of stroke. The study was carried out as a literature review. The data was collected through searches in the databases “PubMed” and “Science Direct”. There has also been a manual search and the final result was based on a statement made from ten scientific articles. The result showed that many studies have found an association between increased occurrences of periodontitis in individuals with a history of stroke. There is no statistically significant association of increased caries reported. Difficulties in chewing, eating, swallowing, speaking clearly and maintaining good oral hygiene was a problem related to oral health which often occurred. Individuals with stroke were unhappy with the appearance of their teeth and considered themselves to have poorer oral health-related quality of life compared to the control group. The conclusion of this study is that problems with oral health are common in individuals who suffered a stroke. More research is needed to determine if there is a relationship between individuals who suffered a stroke and dental caries and periodontal disease.

No description available.

Att konfronteras med en livshotande sjukdom och att behöva genomgå mastektomi innebär förändringar i en kvinnas liv. Genom att förlora bröstet, som är en symbol för kvinnlighet, kan könsidentiteten påverkas. När en förändring sker i livet kan livskvaliteten påverkas. Syftet med studien var att belysa kvinnors livskvalitet i samband med mastektomi. Studien utfördes som en litteraturstudie då aktuell vetenskaplig forskning sammanställdes. Resultatet visade att kvinnors livskvalitet påverkades på ett negativt sätt i samband med mastektomi. Kvinnor i alla åldersgrupper som hade genomgått mastektomi visade på lägre social-, emotionell- och fysisk funktion. Mastektomi var associerat med sämre sexuell livskvalitet och indikerade sämre känslor för sexuell attraktion. Både yngre och äldre kvinnor påverkades i sin kroppsuppfattning i samband med mastektomi. För att förbättra livskvaliteten var socialt stöd en betydande faktor. Kvinnans upplevelse av ångest då hon konfronteras med en livshotande sjukdom kan komma att ha långvarig effekt på hennes subjektiva välbefinnande. Ångest initialt förutsade sämre livskvalitet. Framtida omvårdnadsforskning bör inriktas på att belysa kvinnors unika livskvalitet samt undersöka skillnaden mellan ordinerade omvårdnadsåtgärder vid mastektomi för att finna evidensbaserade omvårdnadsåtgärder i syfte att minska kvinnors lidande och förbättra livskvaliteten. / To be confronted with a life threatening disease and having to go through mastectomy means changes to a woman's life. The breast is a symbol for femininity and having to lose that symbol can affect the woman's gender identity. Changes in life may affect quality of life. The purpose of this study was to highlight women's quality of life when they have gone through a mastectomy. The study was conducted as a literature review and current scientific research has been used. The result showed that a mastectomy can affect a women's quality of life in a negative way. Women of all ages who have gone through mastectomy showed less social-, emotional-, and physical function. Mastectomy is associated with less sexual attraction which affects the quality of life. Both younger and older women felt like their body image was affected when mastectomy had been performed. To raise their quality of life, social support showed to be one of the main factors. The woman's experience of anxiety when she is confronted with a life threatening disease will have a long-lasting effect on her subjective well-being. Anxiety initially predicted poorer quality of life. Future nursing research should focus on women's unique quality of life and investigate differences in prescribed nursing interventions related to mastectomy in order to present evidence based nursing interventions to reduce women's suffering and improve quality of life.

No description available.

Objective: In recent years there has been an increasing interest within the clinical (medical) science in measuring people’s health. When estimating quality of life, present practise is to use the EQ-5D questionnaire and an index which weighs the different questions. The question is what happens if the individuals estimate there own health, would it differ from the public preferences? The aim is to make a new prediction model based on the opinion of patients and compare it to the present model based on public preferences. Method: A sample of 362 patients with unstable coronary artery disease from the Frisc II trial, valued their quality of life in the acute phase and after 3, 6 and 12 months. The EQ-5D question form and also the Time Trade-off method (TTO), a direct method of valuing health was used. A regression technique managing panel data had to be used in estimating TTO by the EQ-5D and other variables like gender and age. Result: Different regression techniques vary in estimating parameters and standard errors. A Generalized Estimating Equation approach with empirical correlation structure is the most suitable regression technique for the data material. A model based on the EQ-5D question form and a continuous age variable proves to be the best model for an index derived by individuals. The difference between heart patients own opinion of health and the public preferences differs a great amount in the severe health conditions, but are rather small for healthy patients. Of the total 243 health conditions, only eight of the conditions were estimated higher by the public index. Conclusions: As the differences between the approaches are significantly large the choice of index could affect the decision making in a health economic study.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %). Kvinnorna besvarade en enkät med instrument som mäter hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse samt frågor kring demografiska och socioekonomiska aspekter, psykosocialt stöd och komorbiditet. Data analyserades med uni-, bi- och multivariata analyser. Resultaten visade att bröstcancerpatienterna upplevde problem med global hälsostatus, roll-, emotionell, social och sexuell funktion och olika symptom samt att en relativt liten andel hade ångest och depression. Det fanns en hög grad av tillfredsställelse med vården, vilket var relaterad till en lägre grad av ångest och depression samt en bättre hälsorelaterad livskvalitet. Skillnader i hälsorelaterad livskvalitet och ångest/depression kunde förklaras av ålder, cytostatikabehandling, komorbiditet, psykosocialt stöd samt sjukskrivning/sjukbidrag, medan enbart en liten andel av variansen i vårdtillfredsställelse kunde förklaras av bakgrundsfaktorer. / The aim of the study was to explore health-related quality of life, anxiety/depression, and patient satisfaction among women with breast cancer early on in the course of the disease, and to investigate correlations between these aspects. Furthermore, the influence of background factors was examined; demographic, socioeconomic, and medical factors, and psychosocial support. This cross-sectional study was carried out as a questionnarie study supplemented with medical data from the Regional Breast Cancer Register of the Uppsala/Örebro Region. A total of 1574 inquiries of engaging in the study were sent out, whereof 69 % accepted. In the final analysis 932 women were included (59 %). Participants completed a questionnaire including instruments measuring health-related quality of life, anxiety/depression, and patient satisfaction, as well as questions regarding demographic and socioeconomic aspects, psychosocial support, and comorbidity. Univariate, bivariate, and multivariate methods were used for data analysis. The results showed that the women experienced problems related to global health status, role, emotional, social, and sexual function, and diverse symptoms, and a relatively small part were defined as clinical cases of anxiety and depression. There was a high degree of patient satisfaction, which in turn was related to less anxiety and depression and a better health-related quality of life. Age, treatment with chemotherapy, comorbidity, psychosocial support, and sick leave/temporary disability pension were shown to influence health-related quality of life and anxiety/depression, whereas only a small part of the variance in patient satisfaction could be explained by background factors.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter med diabetes typ 2 utförde sin egenvård och hur de upplevde sin livskvalitet utifrån utförda egenvårdsåtgärder. Metod: Detta arbete var en explorativ studie och utformad efter en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes på en vårdcentral där nio patienter med diabetes typ 2 intervjuades. Patienterna fick själva avgöra deltagande genom att kontakta vårdcentralen. Data strukturerades med en innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier vilka var upplevelse av egenvård, upplevelse av livskvalitet, egenvårdsåtgärder och livskvalitet samt diabetes typ 2 och livskvalitet. De utförda egenvårdsåtgärderna var främst kost och fysisk aktivitet men även fotvård, synundersökningar, stresshantering, blodsockermätning, hålla en konstant vikt och undvika visceralt fett samt vara uppdaterad inom diabetes typ 2. Majoriteten av informanterna upplevde att deras livskvalitet inte påverkades negativt av egenvårdsåtgärderna. En minoritet kände en viss påfrestning av att behöva ha dessa egenvårdsåtgärder i åtanke. Det framgick även att enstaka upplevde bättre livskvalitet relaterat till sjukdomen. Slutsats: Diabetes typ 2 är en folksjukdom vilken kommer att öka nationellt och internationellt. De vanligaste egenvårdsåtgärderna en patient med diabetes utför är fysisk aktivitet och kost. Sammanfattningsvis upplevdes egenvårdsåtgärder inte påverka patienternas livskvalitet. Däremot upplevde enstaka patienter en viss påfrestning gällande utförandet av egenvårdsåtgärder. / Aim: The aim of the study was to investigate how patients with diabetes type 2 performed their self-management and how they experienced their quality of life related to the fulfilled self-management. Method: This study was an explorative study composed after a qualitative method. The data were gathered at a care center with interviews and remained of nine patients who had diabetes type 2. The patients decided participation by contacting the care center. The data were processed with a content analysis. Result: The study was classified in four categories; experience of self-management, experience of quality of life, intervention of self-management with quality of life and diabetes type 2 with quality of life. The most common interventions were diet and physical activity, also care of the feet, vision screening, stress management, measure the blood glucose, not gain any more weight or avoid visceral fat and to be updated within the subject. The majority of the informants perceived that their quality of life not was affected adversely by the interventions. Some felt distress having to think about all the essential interventions. It also appeared that some informants experienced a better quality of life related to the disease. Conclusion: Diabetes type 2 is a widespread disease which will increase all over the world. The most common and most important interventions of self-management is diet and physical activity. In summary the interventions did not influence on the patients quality of life. However, some patients experienced tension to do the interventions of self-management.

Endast ett fåtal personer drabbas varje år av en traumatisk ryggmärgsskada. Den akuta vården av dessa patienter utövas på endast sex sjukhus i Sverige. Vårdbehovet för personer med en ryggmärgskada är stort eftersom en traumatisk ryggmärgsskada medför såväl fysiska även som stora psykiska omställningar i livet. När dessa personer senare i livet behöver vård saknas kunskapen om dessa patienters specifika omvårdnadsbehov utifrån ett personcentrerat förhållningssätt hos allmänsjuksköterskor. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av livskvalitet efter en traumatisk ryggmärsskada. Studien utfördes som en litteraturstudie där elva kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga studier samt en avhandling valdes att granskas. Resultatet påvisade att olika copingstrategier användes för att anpassa sig till skadan och dess konsekvenser. Hopp beskrevs som en av de vanligaste copingstrategierna vilken var betydelsefull för patientens livskvalitet. Stöd från vänner, familj och andra patienter med en ryggmärgsskada visade sig vara betydande för dessa patienters anpassningsförmåga och deras upplevelse av livskvalitet. Flertalet patienter uttryckte att de inte fick någon hjälp från vårdpersonal i sin krisbearbetning. Vid omvårdnadsbeslut brast respekten för patienternas integritet då de inte fick vara med och fatta beslutet. Vidare framkom det att vårdpersonal kränkte patienternas integritet under omvårdnadsarbetet genom att tala över dennes huvud. För att kunna bemöta dessa patienter behövs mer forskning angående ryggmärgsskadans påverkan på dessa patienters livskvalitet. / The number of people that every year suffers from a traumatic spinal cord injury is relatively small. The emergency care of these patients is carried out in only six Swedish hospitals. A traumatic spinal cord injury results in major physical as well as psychological readjustments. When these patients later in life needs hospital care the lack of knowledge about their specific needs of care based on a person-centered approach, occurs to be a problem for the general nurse. This literature review aimed to highlight the experience of quality of life in patients with a traumatic spinal cord injury. The study contains eleven qualitative articles, four quantitative articles and one dissertation. The result indicated that different coping strategies were used to incorporate the injury and its consequences as a part of life. Hope was described as one of the most common coping strategy which were meaningful for the patient’s experience of quality of life. Support from friends, family and other injured patients proved to be important for the patients’ adaptability and the experience of quality of life. Several patients expressed that they didn´t get any support from the health care professionals to manage the crisis following the injury. In some cases the patient experienced that they weren’t asked to take part in the decision making regarding their care. Healthcare professionals often, during nursing actions, violate the patients’ integrity by not talking directly to the patient. Further research about the injuries impact on these patients quality of life is essential to improve the care of these patients.