Antalet äldre i världen ökar och den äldre befolkningen blir allt friskare. Trots detta är det sällsynt att äldre klarar sig själva till livets slut. Då det inte är möjligt att tillgodose de äldres behov i hemmet har samhället ansvar att erbjuda plats på särskilt boende. Beroende av andra innebär inte att de äldres livskvalitet behöver reduceras och det har påvisats att ökad ålder och låg livskvalitet inte är sammankopplade med varandra. Syftet med studien var att beskriva vad livskvalitet är för äldre på särskilt boende. Litteraturstudien grundar sig på elva vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån en induktiv ansats. I resultatet framkom fyra områden som var betydelsefulla för livskvaliteten för de äldre: relationer, identitet, aktiviteter samt miljö och organisation. De äldre önskar goda relationer med personalen där de blir sedda som unika individer. De vill även delta i meningsfulla aktiviteter på sina egna villkor samt omges av en hemlik miljö. Sjuksköterskan kan stärka de äldres livskvalitet genom att ta hänsyn till dessa områden. Mer utbildning i ämnet för allmänsjuksköterskan samt kvalitativ forskning om äldres livskvalitet behövs för att öka sjuksköterskans kunskap och förståelse om vad livskvalitet är för äldre på särskilt boende. / The number of elderly people in the world is increasing and the elderly population is getting healthier. Despite this, it is uncommon for elderly people to be able to manage on their own until the end of life. When it isn't possible to cater for the needs of the elderly at home, the society has a responsibility to offer them room at a nursing home. Dependency on others doesn't mean the quality of life for the elderly has to be reduced and it's been found that there is no connection between rising age and low quality of life. The aim of this study was to describe what quality of life is for elderly people living in nursing homes. This literature study is based on eleven scientific articles that were analysed using an inductive approach. Four areas that were important for quality of life for the elderly emerged from the results: relations, identity, activities and environment and organisation. The elderly wanted close relationships with the staff and wanted to be seen as unique individuals. They wanted to participate in meaningful activities on their own terms and live in a homelike environment. The nurse can strengthen quality of life for the elderly be taking these areas into account. More education in the matter for general nurses and more qualitative research on the subject of quality of life for the elderly is needed to increase the nurses knowledge and understanding of quality of life for elderly people in nursing homes.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med Multipel skleros (MS) upplever att sjukdomen påverkar deras dagliga liv. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Databaserna Medline via PubMed och Cinahl användes vid sökningen av artiklar. Huvudresultatet i denna studie visade att personer med MS upplevde att deras sjukdom och dess symtom hade en stor påverkan på det dagliga livet. Dessutom framgick det att de upplevde sin hälsa och livskvalitet som sämre än den övriga befolkningen. Förekomsten av symtom som påverkade det dagliga livet var väldigt varierande och unikt för varje enskild individ. De symtom som var vanligast förekommande och som påverkade livskvaliteten var fatigue, smärta, nedsatt rörlighet, kognitiva förändringar, sociala förändringar, samlevnads- och inkontinensproblem. Den slutsats som framkom var att ett flertal symtom var vanligt förekommande och alla sågs påverka personens välbefinnande negativt. / The aim of this study was to describe how people suffering from Multiple Sclerosis (MS) feel that the disease affects their daily lives. The method was a descriptive literature study. Eighteen scientific articles, both qualitative and quantitative, were analyzed. The articles were found by using Medline by PubMed and Cinahl. The main finding of this study is that MS persons feel that their illness and its symptoms have a major impact on their daily lives. Moreover, it appears that they perceive their general health and quality of life to be worse than that of the general population. The presence of symptoms that affect their daily lives is very varied and unique to each individual. The most common symptoms, which affected the quality of life, was fatigue, pain, reduced mobility, cognitive changes, social changes, sexual problems and incontinence. The conclusion of the study was that a number of symptoms were common, and that they all had a negative effect on the well-being.

Statistik från år 2002 visade att 24,6 miljoner människor i världen lever med cancersjukdom. Sjuksköterskor möter många av dessa patienter i det dagliga omvårdnadsarbetet. En stor del av vårdarbetet är medicinskt inriktat men betydelsen av upplevd livskvalitet hos patienter med cancersjukdom har visat sig ha stor betydelse för både behandling och sjukdomsförlopp. Livskvalitet omfattar upplevelser och känslor inom individen. Att mäta upplevd livskvalitet kan vara svårt då det är en individuell upplevelse. Det är svårt att hitta ett generellt mätinstrument för livskvalitet därför kan det underlätta att mäta de omkringliggande faktorerna till livskvalitet. När det inte längre är möjligt att bota en cancersjukdom finns möjlighet till olika behandlingsalternativ för att lindra cancersjukdomens symtom, palliativ vård. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa livskvaliteten hos patienter med cancersjukdom i palliativ vård. Litteraturstudien omfattar 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet delades in i 5 olika kategorier med faktorer som påverkade livskvaliteten; fysiska faktorer, psykologiska faktorer, sociala faktorer, andliga faktorer samt omvårdnadsfaktorer. Resultatet speglade vikten av symtomkontroll såväl för patientens livskvalitet som för sjuksköterskans omvårdnad. Det är viktigt att sjuksköterskan uppfattar negativt upplevda symtom hos patienten tidigt för att kunna göra patienten delaktig i omvårdnaden och därigenom främja livskvaliteten. Det borde ägnas mer forskning åt patienter med cancersjukdom och deras upplevelse av livskvaliteten.

Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är att mäta och beskriva hälsorelaterad livskvalitet hosnjurtransplanterade patienter, tolv till 24 månader efter transplantationen, i relation till den svenskanormalpopulationen. Vidare kommer korrelationen mellan livskvalitet och demografiska faktorer attundersökas. Metod: 54 patienter som njurtransplanterats för tolv till 24 månader sedan har deltagit i studien.Hälsorelaterad livskvalitet undersöktes med hjälp av SF-36 Hälsoenkät. Resultat: Undersökningsgruppen ansersig vara mer fysiskt begränsade och uppger i större utsträckning att de är begränsade att utföra arbete eller andrafysiska aktiviteter på grund av fysisk ohälsa, jämfört med motsvarande åldersgrupp i normalpopulationen.Dessutom värderar undersökningsgruppen sitt generella hälsotillstånd lägre än jämförelsegruppen. Det finnsingen signifikant skillnad i hälsorelaterad livskvalitet mellan njurtransplanterade kvinnor och män med avseendepå fysisk hälsa. Däremot skattar njurtransplanterade män sitt psykiska välbefinnande högre ännjurtransplanterade kvinnor (m=82,7/m=71,6). Ingen korrelation har kunnat påvisas beträffande ålder ochhälsorelaterad livskvalitet hos den valda patientgruppen. Slutsats: Njurtransplanterade patienter värderar sinhälsorelaterade livskvalitet lägre i flera aspekter än den svenska normalpopulationen. Detta gäller framför alltpatienternas fysiska hälsa. Skillnaderna är inte lika uttalade när det gäller psykisk hälsa.

Syfte Studiens syfte var att undersöka: självskattad hälsorelaterad livskvalitet hos tonåringar som drabbats av cancer två år (T5), tre år (T6) och fyra år (T7) efter diagnos, samt att jämföra deras skattningar med en referensgrupp randomiserad från befolkningen.   Metod Tonåringarna med cancer besvarade SF-36 2 år (N=38), 3 år (N=42) samt 4 år (N=39) efter diagnos. En referensgrupp (N=300) randomiserad av Statistiska centralbyrån (SCB) besvarade samma formulär vid ett tillfälle. Samtlig data insamlades via telefonintervju.   Resultat Två år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar sin fysiska funktion, rollfunktion – fysiska orsaker, allmän hälsa samt summaindex för fysisk hälsa lägre än referensgruppen. Denna skillnad avtar över tid och vid tre år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar fysisk funktion och allmän hälsa lägre än referensgruppen. Fyra år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar endast sin fysiska funktion lägre än referensgruppen. Gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar skattar sin psykiska hälsa högre två år och fyra år efter diagnos jämfört med referensgruppen. Inga signifikanta skillnader kunde påvisas med avseende på hälsorelaterad livskvalitet inom gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar vid jämförelse två år samt fyra år efter diagnos. Inga signifikanta skillnader relaterat till kön med avseende på hälsorelaterad livskvalitet kunde påvisas i gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar vid något mättillfälle.   Slutsats Resultatet visar att gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar fortsätter uppleva fysiska besvär två till fyra år efter diagnos. Däremot skattar de sin psykiska funktion bättre än referensgruppen två år och fyra år efter diagnos. Detta tyder på en psykisk och psykosocial utveckling relaterat till sjukdomen och vad den inneburit för individen. Mer forskning krävs för att på ett bättre sätt påvisa huruvida kön har en inverkan på tonåringar med cancers hälsorelaterade livskvalitet. / Aim The aim of the study was to investigate: self-reported health-related quality of life among adolescents diagnosed with cancer two years (T5), three years (T6) and four years (T7) after diagnosis, and to compare their ratings with a reference group randomized from the general population. Method The adolecsents with cancer completed the SF-36 two years (N=38), three years (N=42), and four years (N=39), after diagnosis. A reference group (N=300) randomly drawn by Statistics Sweden from their civil register of the Swedish population completed the same instruments at one assessment. Data was collected by telephone interviews. Results Two years after diagnosis the adolecsents with cancer estimate their physical functioning, role - physical, general health, and the physical component summary scale lower than the reference group. This difference diminishes over time and three years after diagnosis the adolecsents with cancer estimates physical function and general health lower than the reference group. Four years after diagnosis the adolecsents with cancer only estimates its physical function as lower than the reference group. The adolecsents with cancer rate their mental component summary scale higher two years and four years after diagnosis, compared to the reference group. No significant differences were observed with regard to health-related quality of life in the adolecsents with cancer when comparing two years and four years after diagnosis. No significant differences related to gender with regard to health-related quality of life could be detected in the adolecsents with cancer at any measurement occasion. Conclusion The results show that the adolecsents with cancer continues to experience physical symptoms two to four years after diagnosis. However, they estimate their mental component summary scale better than the reference group two years and four years after diagnosis. This suggests a mental and psychosocial development related to the disease and what it meant to the individual. More research needed to better detect whether gender has an impact on health-related quality of life in adolescents struck by cancer.

Syftet med denna studie var att undersöka faktorer av betydelse för en upplevd livskvalitet bland äldre personer i behov av omsorg. Studien har en hermeneutisk ansats. Data samlades in via enskilda djupintervjuer med fyra äldre personer boende på ett trygghetsboende i en värmländsk kommun. Hälsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vänner, boende samt acceptans av sitt eget liv och åldrande var faktorer av betydelse.   Hälsan beskrevs utifrån två olika dimensioner, som faktiskt hälsostatus och subjektivt upplevd hälsa. Att vara delaktig i aktivitet och utföra sina intressen var viktigt för de äldre. Resultaten visade att de äldres tidigare intressen var viktiga att bevara, även om det var i en annan omfattning – radio och tv gav dem möjlighet till fortsatt bejakande av intressen. Respondenterna upplevde att de var tätt sammanflätade med sina anhöriga och det var av stor betydelse för dem att vara delaktiga i deras liv genom att exempelvis få telefonsamtal samt besök. Boendeformen tillskrevs stor betydelse utifrån trygghet och möjlighet till avslappning. De äldre hade inte längre ansvar för praktiska göromål, som exempelvis snöskottning och andra hemsysslor. Acceptans av sitt eget liv och åldrande hade stor vikt för upplevelsen av livskvalitet. De äldre personerna beskrev att de kunde acceptera och hantera negativa händelser i nuet om livet i sin helhet sammanfattades av dem själva som positivt. Att lämna över personligt värdefulla ting till sina barn beskrevs av respondenterna som något mycket viktigt.   Resultaten tolkades utifrån gerotranscendensteorin och KASAM för att nå en bredare förståelse för de äldres upplevelse av livskvalitet / The purpose of this study was to investigate determinants of a perceived quality of life among older persons in need of care. The study has a hermeneutical approach. Data were collected through individual interviews with four older people living at a sheltered housing in a municipality in Värmland. Health, activity and interests, relatives and friends, accommodation and acceptance of one's own life and aging were relevant factors.   Health was described in two different dimensions, which are actually health status and subjective perceived health. To participate in the activity and performance of their interests was important for the elderly. Results showed that the elderly former interests were important to preserve, even if it was on a different scale - radio and television gave them the opportunity for continued affirmation of interests. Respondents felt that they were interwoven with his family and it was important for them to be involved in their lives, for example by getting phone calls and visits. Housing form was ascribed great importance on the basis of security and opportunity for relaxation. The elderly no longer had responsibility for practical tasks, such as snow shoveling and other chores. Acceptance of one's own life and aging had great importance for the perception of quality of life. The elderly subjects stated that they could accept and deal with negative events in the present moment of life as a whole was summed up by themselves as well. To hand over personal valuable things to their children was described by respondents as something very important.   The results were interpreted on the basis gerotranscendens theory and SOC to reach a broader understanding of older people's experience of life

En meningsfull tillvaro Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull tillvaro utifrån beviljade hemtjänstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, omsorgsgivare samt biståndshandläggare och analyser av empirin har utgått från symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som är centralt för den enskilde för att känna meningsfullhet är den sociala interaktionen tillsammans med andra människor, att boendemiljön är trivsam och önskvärd samt att den enskilde har en känsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, påverkar dessa aspekter är studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med känslan av meningsfullhet. / A meaningful existence The purpose of this study was to examine the degree to which a care recipient is experiencing a meaningful existence by established homecare services. The study was conducted through a structured, qualitative interview method with care recipients, carers and care managers, analysis of empirical data has been based on symbolic interaction and dramaturgical perspective. We have found that crucial for the individual to feel meaningfulness is social interaction with other people, that the living environment is satisfying and desirable, and that the individual also possesses a sense of security. Despite the fact that the home care services, to varying degrees, affect these aspects, the study's main conclusion is that individuals usually do not associate the granted proceedings with the sense of meaningfulness

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som vårdats på IVA upplever sin livskvalitet efter att ha kommit hem. Vidare var syftet att bedöma och beskriva kvaliteten på de ingående artiklarna utifrån den metodologiska aspekten urval och bortfall. Litteraturstudien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Till litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa artiklar som hittades genom sökning i Pubmed, Cinahl och PsycINFO samt manuell sökning. Upplevelsen av livskvalitet relaterades till tre huvudkategorier. Huvudresultatet visade att patienter upplevde sin livskvalitet som försämrad när de kommit hem efter utskrivning från sjukhus, men att den vanligtvis förbättrades succesivt med tiden. Hur livskvaliteten höjdes eller sänktes var beroende av patienternas copingstrategier. Typ av urval beskrevs tydligt i tio artiklar, resterande fyra beskrev inte urvalstyp. Bortfall beskrevs i elva artiklar. Slutsatsen var att relationer och samspel med närstående var betydelsefulla copingstrategier och inverkade på patienternas livskvalitet. Information om realistiska förväntningar ansågs saknas i omvårdnaden. Författarna ansåg att mer information och stöd behövs till patienter och närstående angående realistiska förväntningar efter IVA. Författarna anser vidare att patienterna bör erbjudas personligt uppföljningsstöd. / The aim of this study was to describe how patients admitted to ICU experience their quality of life (QOL) after coming home. A further aim was to assess and describe the quality of the included articles according to the methodological aspect selection and nonresponse bias. The literature study had a descriptive design with a qualitative approach. For the literature study 14 articles were analyzed. The articles were found by searching Pubmed, Cinahl, PsycINFO and by manual search. The experience of quality of life was related to three main categories. The main results showed that patients experienced their QOL as impaired after coming home from the hospital, but usually improved gradually with time. How the QOL was raised or lowered, depended on the patients' coping strategies. Type of selection was described clearly in ten articles, the remaining four described no type of selection. Nonresponse bias was described in eleven articles. The conclusion was that relationships and interactions with relatives were important coping strategies and had an impact on patients QOL. Information about realistic expectations was found missing in nursing. The authors felt that more information and support to patients and relatives is needed about realistic expectations after ICU. The authors consider that patients should be offered a personal follow up support.

Bakgrund: Många personer med psykisk funktionsnedsättning har en upplevelse av låg livskvalitet. De har också en sämre utgångspunkt materiellt, ekonomiskt, socialt och hälsomässigt. Att beviljas insatsen särskilt boende innebär att få stöd, service och omsorg i sin vardagstillvaro. Tidigare studier har visat att för att ett stöd ska upplevas stödjande behöver personalen ha både kunskap och vissa egenskaper, lyssnande, medkännande och lyhördhet. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter och tankar kring hur man utformar vardagligt stöd till livskvalitet för personer som bor i särskilt boende. Metod: Halvstrukturerade intervjuer gjordes där sammantaget tio personal deltog från fem särskilda boenden. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Personalens erfarenheter av att ge stöd till livskvalitet rörde sig inom tre olika områden. Hur dessa områden, vårdrelation, organisation och miljö var beskaffade och upplevdes påverkade stödets insats och kvalitet. Det framkom att en viktig komponent i det vardagliga stödet utgjordes av ett omfattande motivationsarbete. Det fanns en bristande överensstämmelse mellan de boendes uppfattning om stöd behov och det som personalen ansåg att de behövde. Ett samband som visade sig var personalens uttryckta maktlöshet i vissa stödjande situationer och samtidig frånvaro eller bristande kontinuitet av handledning. Diskussion: Det särskilda boendet har som konstruktion stora utmaningar i att göra anspråk på att vara ett hem och inte en institution. Redan språkbruket etiketterar; man bor inte i en lägenhet utan på ett gruppboende och man är inte hyresgäst utan boende. De yttre strukturerna kan förstärka ett vi och dom tänkande där behov och svårigheter riskerar att bli beskrivna utifrån grupptillhörighet. / Background: Many people with psychiatric disabilities have a perception of low quality of life. They also have lower standard, materially, economically, socially and health-wise. To be granted supportive housing means getting daily support, service and care. Previous studies have shown that the supporting staff have to be knowledgeable and have special features, compassionate, responsive and attentive. Aim: To describe a health care professional experiences and thoughts on how to style casual support to the quality of life for people living in sheltered housing. Methods: Semi-structured interviews were conducted as with ten staff members from five supportive housing. The method of analysis was qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The staffs’ experiences of providing support for quality of life was categorized into three different areas. How these areas, care relationship, organization and environment was constituted and perceived made impact on support effort and quality. It emerged that a key component of the everyday support consisted of a comprehensive motivational work. There was a mismatch between the residents' perception of support needs and what the staff felt that they needed. A relationship that turned out was the staff expressed powerlessness in some supportive situations and the absence or lack of continuity of supervision. Discussions: Supportive housing has as major challenges in claiming to be a home and not an institution. The language used; you do not live in your own apartment, but in a group home and you are not a tenant, but a person living there. The outer structures can reinforce an “us” and “them” thinking where the needs and difficulties might be described on the basis of group membership.

Tidigare forskning av hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med funktionsnedsättning har visat att de skattar sin hälsa lägre jämfört med den typiska populationen. Hälsorelaterad livskvalitet tycks dessutom variera mellan olika diagnosgrupper. Kunskap om hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar har fortfarande brister därför finns ett behov av ytterligare studier. Det finns dessutom ett behov av dessa studier i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar i Västerbotten. Totalt 182 barn och ungdomar indelade i fem olika diagnosgrupper deltog i studien. Enkäten The EuroQol Five Dimensions Health Questionnaire, Youth version (EQ-5D-Y) användes för skattning av hälsorelaterad livskvalitet. I enlighet med tidigare studier tyder resultaten på att hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med svårare funktionsnedsättningar tycks vara lägre än för barn med lindrigare funktionsnedsättningar. Vidare tyder resultaten på att det fanns signifikanta skillnader i hälsorelaterad livskvalitet mellan olika diagnosgrupper samt mellan pojkar och flickor. Studien visar att det finns risk att barn med svårare funktionsnedsättningar jämfört med barn som hade mindre omfattande funktionsnedsättningar kan uppleva lägre generell hälsorelaterad livskvalitet samt mer svårigheter inom de olika hälsodimensionerna. / Previous health related quality of life studies in children and adolescents with disabilities have shown that they rate their health lower than in the typical population. Also, health-related quality of life appears to vary between different diagnostic groups. Knowledge of health-related quality of life in children and adolescents with various disabilities still has deficiencies therefore there is a need for further studies. There is also a need for such studies in the clinical context. The purpose of this study was to explore and describe health-related quality of life in children and adolescents with various disabilities in Västerbotten. A total of 182 children and adolescents divided into five different diagnostic groups participated in the study. The questionnaire The EuroQol Five Dimensions Health Questionnaire, Youth version (EQ-5D-Y) was used to estimate the health-related quality of life. In accordance with previous studies, the results suggest that health-related quality of life in children and adolescents with severe disabilities seems to be lower than for children with less severe disabilities. Furthermore, the results suggest that there were significant differences in health-related quality of life between different diagnostic groups and between boys and girls. The study shows that there is a risk that children with severe disabilities compared with children who have less severe disabilities may experience lower overall health-related quality of life and more difficulties in the various health dimensions.