Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 förväntas öka drastiskt de kommande åren. För att uppnå förändring behöver personerna få insikt och förståelse för sambandet mellan delar i egenvård. Empowerment har visat sig vara av betydelse för att uppnå egenkontroll och självständighet i egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av empowerment på egenvård hos personer med diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt har genomförts baserad på vetenskapliga artiklar med kvantitativ design och analyserades enligt Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet är en sammanställning av totalt tio artiklar bestående av ett sjukdoms- specifikt- eller patientdrivet program innehållande empowermentinterventioner. Intervention- erna visar på olika förbättringar i utfallen fysisk aktivitet, kosthållning, kunskap och attityder, egenmätning av blodglukos samt tillfredsställelse och livskvalitet i det dagliga livet. Utfall i egenvård har påvisat en signifikant effekt på reducerad blodglukosnivå i samtliga artiklar. Slutsats: Genom hela litteraturöversikten har effekter av empowerment bevisats ha en bety- delse då deltagarna har erhållit en förbättrad egenvård efter interventionerna. / Background: The prevalence of diabetes mellitus type 2 is expected to rise dramatically within the upcoming years. To achieve a difference, the persons need insight and understand- ing regarding the connections of the elements in the self-care. Patient empowerment has shown to be of great importance when it comes to being able to take control of their self-care. Aim: The aim was to describe the effect of empowerment on self-care in patients with diabe- tes mellitus type 2. Method: An overview of the literature was used, including relevant articles with a quantita- tive design analyzed according to Fribergs three step model. Results: The result is a compilation of a total of ten articles consisting of either a disease- specific or a patient-driven program containing interventions of empowerment. The interven- tion shows a variation of improvements in the events of physical activity, diet, knowledge and attitudes, the self-measurement of blood glucose together with an increased life quality and satisfaction in the everyday life. The outcome in self-care has shown a significant effect con- sidering the reduction in the blood glucose level in all of the articles. Conclusion: Throughout the literature review, it’s been found that empowerment has shown to be an important and positive factor to patients health and treatment programs, as patients have improved and maintained self-care as a result of interventions.

Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD) är en erkänd diagnos som listades i DSM-III år 1980. Något som inte har uppmärksammats på samma sätt är de symptom som upplevs av individer som i andra hand exponeras för trauma. Exempelvis de som tar emot en primärdrabbads berättelse. För att beskriva påverkan av att ta emot en primärdrabbads berättelse har termen yrkesrelaterad livskvalitet (Professional quality of life) använts. Forskning med fokus på yrkesrelaterad livskvalitet har bedrivits inom många olika yrken. En grupp som berörts är personal som engagerar sig i våld i nära relationer men litteraturen är begränsad. I förevarande studie användes ProQOL (som består av medkänsletillfredsställelse, utbrändhetsupplevelse och sekundär traumatisering) och QPS Nordic för att undersöka den yrkesrelaterade livskvaliteten hos dem som engagerar sig som hjälpare i kvinnojourer. I studien deltog 55 kvinnor som är anställda eller frivillig/volontärarbetare på kvinnojour. Studien utreder även om tillgång till handledning, upplevt socialt stöd, antal timmar i kontakt med hjälpsökande per vecka och anställningsform påverkar den yrkesrelaterade livskvaliteten. Resultaten tyder på att det finns både negativ och positiv påverkan av ett engagemang som hjälpare. Utbrändhetsupplevelse har stark korrelation med antal timmar i kontakt med hjälpsökande samt en moderat korrelation med socialt stöd. Sekundär traumatisering har stark korrelation med antal timmar i kontakt med hjälpsökande. Resultaten visar även att socialt stöd, antal timmar i kontakt med hjälpsökande och tillgång till handledning förklarar en hög andel av variansen för sekundär traumatisering och utbrändhetsupplevelse samt att anställningsform inte tycks ha betydelse för den yrkesrelaterade livskvaliteten.

Bakgrund: Användning av djur i vården har visat sig ge många positiva effekter på människan. Oavsett människors ålder och tillstånd kan djur bidra med att förbättra psykiska, fysiska och sociala funktioner. Bra bemötande, personcentrerat förhållningssätt och goda mellanmänskliga relationer krävs för att kunna ge god omsorg. Närhet och tillhörighet är en del av de grundläggande mänskliga behoven. Livskvalitet handlar om hur individen värderar sitt psykiska, fysiska och sociala välbefinnande och att förbättra livskvalitet kan ofta ses som målet med omvårdnaden. Syfte: Att beskriva hur djurassisterade interventioner påverkar hälsorelaterad livskvalitet hos vårdtagare. Metod: Deduktiv litteraturöversikt genomfördes med nio kvantitativa artiklar. I dataanalysen användes Fribergs trestegsmodell. Resultat: Det framkom sex domäner som ingick i hälsorelaterad livskvalitet: fysiskt, socialt, mentalt, emotionellt, aktivitet och funktion samt tillfredsställelse. Utöver domänerna framkom generell livskvalitet. Inget enhetligt resultat kunde påvisas inom de olika domänerna, dock sågs signifikant förbättring i den generella livskvaliteten i majoriteten av studierna. Signifikant förbättring var mest förekommande i den sociala domänen. Slutsats: Djur inom vården påverkar hälsorelaterad livskvalitet i varierande utsträckning hos olika vårdtagargrupper. Djur kan påverka vårdtagarnas livskvalitet positivt och är därmed lämpligt att använda som ett komplement i behandling och rehabilitering inom vården. / Background: The use of animals in healthcare has shown to give many positive effects on humans. Regardless of people’s age and conditions, animals can contribute to the improvement of mental, physical and social functioning. A positive attitude, a person-centred approach and good interpersonal relationships are needed to provide good care. Intimacy and belonging are a part of the basic human needs. Quality of life is about how individuals value their mental, physical and social well-being. To improve quality of life often can be seen as the goal of nursing. Purpose: To describe how animal-assisted interventions influence health related quality of life in patients. Method: Deductive literature review was conducted with nine quantitative articles. To analyze the data Friberg’s three-stage model was used. Results: Six domains emerged in the concept of health related quality of life: physical, social, mental, emotional, activity and function and satisfaction. In addition to the domains a general quality of life emerged. No homogenous results could be seen in the different domains; however, in the majority of the studies there was significant improvement in the general quality of life. The most significant improvement was seen in the social domain. Conclusion: Animals in healthcare have different levels of impact on health related quality of life in different patient groups. Animals may positively affect patient’s quality of life and it is therefore suitable for use as a supplement in treatment and rehabilitation in healthcare.

Bakgrund: Fetma/övervikt är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. Fetma är en produkt av flera genetiska, sociokulturella, socioekonomiska och miljömässiga faktorer och leder till fysisk, psykisk och social ohälsa. Detta har visats ha en negativ påverkan på dessa personers livskvalitet då de ofta möts av fördomar samt att de upplever begränsningar i sitt dagliga liv. Som ett led av detta ökade hälsoproblem har de bariatriska operationerna blivit en vanlig och effektiv metod i fetma behandlingen. Syfte: Att beskriva livskvalitet samt hur den förändras över tid hos patienter med övervikt och fetma som genomgått bariatriska operationer. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga studier, varav en kvalitativ studie och nio kvantitativa studier. Dessa studier erhölls från databaserna Cinahl Complete, PubMed, ProQuest Nursing & Allied Health Source. Studierna granskades, sammanfattades, analyserades och sammanställdes i tabeller med likheter och skillnader. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman; Olika sätt att mäta livskvalitet, faktorer som påverkar förändringar av livskvalitet samt förändringar över tid. Resultatet visar att på kort sikt medför dessa operationer på grund av massiv viktnedgång en avsevärd förbättring i alla domäner av livskvalitet. Däremot visar de långsiktiga resultaten i denna översikt att viktnedgången i vissa fall avstannar och att deltagarna till och med kan gå upp i vikt, vilket negativt påverkar resultaten av den psykosociala förändringen av livskvalitet. Resultaten visar på förbättringar i jämförelse med deltagarnas preoperativa värden, dock uppnår de inte de standardvärden som finns hos den normalviktiga befolkningen. Diskussion: Resultaten diskuteras utifrån det vårdvetenskapliga konsensus begreppet hälsa i samband med begreppet livskvalitet. Sammanfattningsvis kan sägas att en stor vinst med dessa operationer är att tack vare en massiv viktnedgång har större komorbiditeter förbättrats eller försvunnit helt, den psykosociala livskvaliteten har förbättrats då patienter upplever mindre begränsningar i det sociala livet. Detta innebär att dessa operationer medfört att både fysiska, psykiska och sociala domäner av livskvalitet har förbättrats. Däremot för att behålla dessa positiva effekter krävs stora livsstilsförändringar och ett fortsatt engagerat postoperativt arbete både från patienter och från sjukvården. / Background: Obesity is one of the greatest public health problems in the world. Obesity is a product of multiple genetic, socio-cultural, socio-economic and environmental factors and leads to physical, mental and social illness. This has been shown to have a negative impact on these individuals' quality of life since they often face bias and experience limitations in their daily life. As a consequence of this epidemic, bariatric surgeries have become a common and effective treatment alternative. Aim: To describe the quality of life and how it changes over time in overweight and obese patients treated with bariatric surgery. Method: A literature review based on ten scientific studies, one qualitative study and nine quantitative studies. These studies were obtained from the databases Cinahl Complete, PubMed, ProQuest Nursing & Allied Health Source. The studies were reviewed, summarized, analyzed and compiled in tables that contained similarities and differences. Results: The outcomes have been divided into three themes; Different ways of measuring quality of life, factors influencing changes in quality of life and changes across time. Shortterm outcomes show significant improvements in all domains of quality of life after the surgery due to massive weight loss. However, the long-term outcomes in this review show that weight loss in some cases stops and that the participants may even gain weight, which negatively affect the changes of the psychosocial quality of life. The outcomes show improvements in comparison with the participants' preoperative values, but they do not achieve the standard values of the general population. Discussions: This review’s outcomes are discussed on the basis of the concept of health in the nursing meta-paradigm in relation to the concept of quality of life. In conclusion, an important gain with these surgeries is that, thanks to a massive weight loss, have greater comorbidities improved or resolved completely, the psychosocial quality of life has improved due to the fact that patients experience fewer restrictions in their social life. This means that these surgeries resulted in improvements in all physical, psychological and social domains of quality of life. However in order to maintain these positive effects, considerable lifestyle changes and a continued committed post-operative work are required from the patients and the health care providers.

Socioekonomiska villkor under livsloppet påverkar ålderdomen på många olika sätt. Individer som haft en lägre socioekonomisk position löper bland annat en större risk att dö i förtid och drabbas av ohälsa. Syftet med studien är att studera människors livslopp med fokus på olika socioekonomiska villkor under uppväxt och livet fram till pensionen ur ett retrospektivt perspektiv. Kärnan i uppsatsen är att undersöka deltagarnas livslopp utifrån en historisk och individuell kontext och analysera hur den subjektiva upplevelsen av livskvalitet ser ut i ålderdomen. Studiens undersökningsdesign bygger på livsloppsintervjuer och kompletterande enkät. Deltagarna är födda under trettio och fyrtiotalet och samtliga är pensionärer. För att studera hur socioekonomiska villkor påverkar livet efter pensionen är det väsentligt att deltagarnas socioekonomiska positioner ser olika ut. Hälften av våra respondenter lever under sämre socioekonomiska villkor medan resterande har en mer fördelaktig social position i samhället. Uppsatsen tillämpar fem teoretiska perspektiv där alla har olika funktion i arbetets varierande delar. Teorierna tillsammans med internationell och nationell forskning har spelat en stor roll vid analysen av det insamlade materialet. Resultatet av studien visar att ett antal faktorer under livsloppet har påverkan på de äldres liv efter pensionen. Dessa faktorer är samhällelig och historisk kontext, socioekonomiska villkor under uppväxten, kön och klass. Upplevelsen av livskvalitet efter pensioneringen visar sig vara relativt lika hos samtliga respondenter.

Bakgrund: Antalet patienter med cancerdiagnos i världen, förväntas öka med 70 % under de kommande 20 åren. Minst en av tre som lever i Sverige idag, kommer någon gång under sitt liv att få en cancerdiagnos. Många patienter med cancer vill leva sin sista tid och slutligen dö i sitt hem. Hemmiljön representerar trygghet och möjlighet att råda över sin tillvaro. En god eller dålig livskvalitet speglar i stora drag människors tillfredsställelse med livet. Syftet var att beskriva upplevelser i hemmiljön som har betydelse för livskvalitet hos patienter med cancersjukdom i livets slutskede. Metod: Litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar gjorda i Sverige. Resultat: Patienternas upplevelser presenteras som en huvudkategori med fyra subkategorier. Att det fanns en framtid, att allt var som vanligt, omgivningens stöd samt egenkontroll, var upplevelser i hemmiljön som hade betydelse för livskvaliteten och kan leda till inre frid. Slutsats: Varje patient är unik och har olika behov som tar sig olika uttryck, och som omgivningen måste ta hänsyn till. Med personcentrerad vård och fokus på de resurser som finns kvar hos individen, ökar vårdens kvalitet och säkerhet. / Background: The number of patients diagnosed with cancer in the world, is expected to increase by 70 % over the next 20 years. At least one of 3 persons living in Sweden today will sometime, during his life receive a cancer diagnosis. Many patients want to spend their final days in their home. The home environment represents security as well as the opportunity to decide in daily matters. A good or bad quality of life, reflect people's satisfaction with life. The aim was to single out those vital elements in the home environment that contribute most to the quality of life in patients with end - stage cancer. Method: A literature study, based on eight scientific studies, originating in Sweden. Results: Patients experiences present as a main theme with four subcategories. A sense of normality and of having a future, having support from their environment and being able to decide for oneself in daily matters, were important factors deciding the quality of life and peace of mind. Conclusions: Each patient has unique needs that must be considered by the environment. A person- centered care focusing on the patient´s remaining abilities increases the quality and safety of treatment.

Background: The ICD controls the heart rhythm and reacts to serious heart rhythm abnormalities and trigger, if necessary, a defibrillation to restore the heart to normal rhythm. Living with an ICD can provide major changes in everyday life. Nurse´s important role regards to provide relevant patient education to include promoting the health and quality of life (QOL) for these individuals. Purpose: To describe QOL for people living with an ICD, from a gender and age perspective, and to examine the included articles selection strategy and research group. Method: The result of this descriptive literature review compiled from eleven quantitative scientific articles, sought in PubMed and Scopus. Main Results: Women reported lower QOL then men linked to impaired mental, physical and social function. Also a greater concern and anxiety were found in women. Mental illness affected mainly young people, who also experienced a lower acceptance to the device than older ICD- receivers. Older people reported less concern that the ICD would deliver a shock. However, a reduced QOL related to higher incidence of physical impairment, were noticed in the elderly ICD- receivers compared to the younger. Four articles specified their selection strategy. All reported the number of participants and how many were men and women. The age range of participants was specified in five articles. Conclusion: Impacts on QOL could be discerned to different gender and ages. These findings confirmed the need for health professionals to access more holistic patient- education programs that focus not only on the technical aspects of living with an ICD but more on the individual impact. / Bakgrund: En ICD kontrollerar hjärtrytmen, reagerar på allvarliga hjärtrytmrubbningar och utlöser vid behov en defibrillering för att återställa normal hjärtrytm. Att leva med en ICD kan innebära stora omställningar i det vardagliga livet. Sjuksköterskan har en betydande roll i omvårdnaden kring dessa personer där bland annat relevant patientutbildning är viktig för att främja personers hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvaliteten hos personer som lever med en implanterbar defibrillator (ICD), ur ett köns- och åldersperspektiv, samt att granska de inkluderade artiklarnas urvalsstrategi och undersökningsgrupp. Metod: Denna beskrivande litteraturstudies resultat sammanställdes utifrån elva granskade artiklar av kvantitativ ansats, eftersökta i databaserna PubMed och Scopus. Huvudresultat: Kvinnor rapporterade lägre livskvalitet än männen kopplat till nedsatt mental, fysisk och social funktion. Även en ökad oro och ångest förekom hos kvinnor. Psykisk ohälsa utvecklades främst hos yngre, vilka också upplevde lägre acceptans till enheten än äldre ICD- bärare vilket påverkade livskvaliteten. Äldre personer rapporterade mindre oro över att ICD:n skulle defibrillera. Dock sågs en nedsatt livskvalitet relaterat till högre förekomst av fysisk nedsättning i större grad hos äldre än yngre ICD- bärare. Fyra av resultatartiklarna angav använd urvalsstrategi. Samtliga redogjorde för antalet deltagare och hur många som var män respektive kvinnor. Åldersspannet mellan deltagarna angavs i fem artiklar. Slutsats: Olika inverkan på livskvaliteten kunde skönjas både mellan kön och olika åldrar. Dessa fynd bekräftade behovet av att sjukvårdspersonal behöver få tillgång till mer holistiska patientutbildningsprogram som inte enbart fokuserar på de tekniska aspekterna av att leva med en ICD.

Sammanfattning Bakgrund För att kunna tillfriskna och återhämta sig efter en hjärtinfarkt så bör patienten göra en livsstilsförändring. Det är därför är det viktigt att sjuksköterskor får vetskap om, får material och resurser för att kunna hjälpa och stärka patienten med dennes copingresurser. Denna studie belyser olika delar som enligt patienter anses viktiga att förbättra i sjuksköterskans arbete. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters erfarenheter efter hjärtinfarkt och vad de anser kan förbättras i sjuksköterskans arbete för att främja deras återhämtning. Syftet är även att granska de sökta artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod Examensarbetet har gjorts i form av en deskriptivlitteraturstudie utifrån artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat Denna studie visar på vikten av information till patienter och deras närstående för att återhämtningen ska bli så lyckad som möjligt. Den belyser även olika delar som enligt patienter anses viktiga att förbättra i sjuksköterskans arbete för att främja återhämtningen. .Slutsats Denna studie visar tydligt på vikten av information, att den är tydlig, tillräcklig och fortlöpande och anpassas efter tid utifrån varje enskild patient för att återhämtningen efter en hjärtinfarkt ska bli så lyckad som möjligt. Då rehabiliteringen ofta ligger på patientens och dess anhörigas ansvar så är det också viktigt att de görs mer delaktiga och att informationsflöde till anhöriga förbättras. / Background To be able to convalesce and recover after a heart attack the patient should make a lifestyle change. It is therefore important that nurses have knowledge, the materials and resources to help and strengthen the patient with his copingresourses. This study highlights various elements which the patients are considered essential to improve the nurse's work. Aim The purpose of this study is to describe the experiences of patients after myocardial infarction and what they think could be improved by nurses to promote their recovery. The aim was also to examine the chosen articles data collection methods. Method The work has been done in the form of a descriptive literature review based articles using qualitative and quantitative approach. Main Results This study shows the importance of information to patients and their families that the recovery will be as successful as possible. It also highlights various elements which the patients are considered essential to improve the nurse's work to promote recovery. Conclusion This study clearly demonstrates the importance of information, that it is direct, sufficient and sustained and to time based to each individual patient, so recovery after a heart attack can be as successful as possible. Rehabilitation is often the patient's and the family's responsibility. That it is why it is important that they become more involved and that the information to relatives is improved.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som drabbar många äldre personer. Olika orsaker gör att hjärtats förmåga att tillförse kroppen med tillräcklig mängd blod minskat. Sjukdomen är kronisk och de drabbade tvingas ofta leva med flera fysiska och psykiska symtom. Att drabbas av en kronisk sjukdom kan på flera sätt vara omskakande för många och påverka livskvaliten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur äldre personer med hjärtsvikt upplever livskvalitet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på nio artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades där upplevelsen av hjärtsvikt baseras på: Förlust av tidigare förmågor; Betydelsen av stöd och att vara beroende av andra; Att bli begränsad i sin vardag; Det kunde varit värre. Slutsats: Upplevelsen av livskvalitet påverkas såväl av den fysiska begränsning som uppstår genom sjukdomens olika symtom som av personens sociala stöd och inställning till livet. Genom en god förståelse för hur äldre personer med hjärtsvikt upplever livskvalitet ökar sjuksköterskans möjlighet att stötta dessa personer och hjälpa till att bevara en god livskvalitet trots sjukdomen. / Background: Heart failure is a serious condition that affects many elderly people. Different causes reduce the heart's ability to provide the body with enough blood. The disease is chronic and the patients are often forced to live with multiple physical and psychological symptoms. To suffer from a chronic illness can in many ways be shattering for many and affect quality of life. Aim: The aim of this study was to illuminate how older people with heart failure experience quality of life. Method: A literature review based on nine articles with qualitative approach. Results: Four main categories were identified where the experience of heart failure based on: Loss of previous abilities; The importance of support and being dependent; To be limited in their everyday lives; It could have been worse. Conclusion: The experience of quality of life is affected by both the psychological limitation caused by the disease different symptoms, the person's social support and approach to life. Through a good understanding of how older people with heart failure experiences the quality of life gives the nurse the opportunity to support these people and help to preserve a good quality of life despite the disease.

Den täta staden är det stadsbyggnadskoncept som dominerar stadsplaneringen idag. Förtätning hävdas generellt bidra till mer hållbara städer med ett rikare folkliv och en högre livskvalitet. När den täta stadens fördelar och nackdelar diskuteras görs det till största delen utifrån ett hållbarhetsperspektiv som till stor del domineras av diskussioner kring den täta stadens möjlighet att minska stadens ekologiska fotavtryck. Skapandet av den täta staden innebär en förändring inte bara av stadens fysiska struktur utan även av dess innehåll och sammansättning, vilket innebär grundläggande förändringar som påverkar stadens livsmiljö. En faktor som, enligt forskning, påverkas av dessa strukturella förändringar är stadens ljudmiljö. Forskning har visat att det finns en direkt koppling mellan hur en ljudmiljö upplevs och upplevelsen av en plats livskvalitet. Med anledning av att den täta staden ofta legitimeras av dess bidragande till en ökad livskvalitet samt att förtätning står för den typ av förändring som kan ha en påverkan på stadens ljudmiljöer och i förlängningen även den upplevda livskvaliteten, finns ett behov av att diskutera förtätningens effekter utifrån ett ljudperspektiv.  Syftet med denna studie är att undersöka om förtätning kan innebära en förändring av stadens ljudmiljöer, och i så fall på vilket sätt, för att utifrån det kunna föra en diskussion om vilka konsekvenser förtätning kan innebära för den upplevda livskvaliteten i staden. Studien utgörs av en tvärsnittsstudie där ostrukturerade samt strukturerade observationer använts för att samla in källmaterial i täta och glesa gaturum. Utifrån detta har sedan en analys för varje plats gjorts för att förstå ljudlandskapens uppbyggnad samt en jämförande analys gjorts för att undersöka skillnaderna mellan täta och glesa gaturums ljudlandskaps uppbyggnad samt upplevelsen av dem.  Studien visar att det inte finns någon direkt koppling mellan täthet och upplevelse av ljudlandskap, då både upplevelsen samt ljudlandskapet är kontextberoende och således bestäms av ett flertal faktorer, vilka kan variera beroende på plats. Det har dock visats att den täta staden är uppbyggd på principer som kan skapa ett större underlag för mer negativt värderade ljudlandskap än den glesa staden. Detta innebär att om målet är att förtäta staden enligt den täta stadens modell, blir stadens ljudlandskap en än viktigare aspekt att ta med i planeringen för att undvika att de bidrar till en försämring av den upplevda livskvaliteten i staden.  Avslutningsvis visar denna studie att det inte går att förutse hur ett ljudlandskap kommer att upplevas utifrån platsens täthet. För arbete med stadens ljudmiljöer krävs således flexibla metoder och analyser som tar hänsyn till platsens kontext och ljudmiljöns komplexitet. Detta innebär att det rationella angreppssätt som idag används vid arbetet med stadens ljudmiljöer måste förändras.