Each year, 800 people wait for an organ transplant in Sweden. The development of drugs for organ rejection has evolved over the past 60 years, which has increased the survival of patients who have undergone organ transplantation. The most common organ transplanted is the kidney, liver, lung and heart. There are more studies done on quality of life after an organ transplant, but very few studies on quality of life before organ transplantation. The aim of the study was to describe the experiences of quality of life among patients waiting for an organ transplant. A literature overview of eight articles was analyzed in both similarities and differences. The articles were published between 2002 and 2012. The result is presented in four themes, hope of life, living in uncertainty, the body fails and need for support. In some of the themes subthemes were found. Most themes affected quality of life in a negative way. Stress and anxiety were two factors that many patients described as a cause of low quality of life. Many patients described the waiting time as living in uncertainty. Various disease symptoms showed differently depending on the underlying disease. Results showed that patients waiting for an organ transplant have a low quality of life but only a few studies showed that these patients, despite their disease, could feel joy.

Hysterektomi är ett kirurgiskt ingrepp där man opererar bort livmodern på kvinnor där en genital rubbning uppkommit. Syftet med detta arbete var att ge en klarare bild om hur kvinnor upplever detta ingrepp samt hur vårdpersonalen skall bemöta och kunna ge kvinnan stöd om så skulle behövas. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie belysa kvinnors upplevelser av hysterektomi samt behov av stöd. En systematisk litteraturstudie gjordes där tretton vetenskapliga studier har inkluderats. Resultatet presenteras i två huvudkategorier, kvinnors upplevelser vid hysterektomi samt kvinnors behov av stöd. Båda kategorierna innefattade underkategorier vilka var livskvalitet, sexualitet, stöd samt information. Resultatet visade på att större delen av kvinnorna som genomgått hysterektomi var nöjda med ingreppet, då ett stort handikapp de dragits med en lång tid lättade eller försvann helt. Kvinnorna saknade information om tiden efter operationen. Information har en stor betydelse av hur kvinnorna upplever hysterektomi. Sammanfattningsvis är det viktigt att sjukvårdspersonal har den kunskapen att ge rätt information vid rätt tillfälle. För att hjälpa de kvinnor som skall genomgå hysterektomi bör vårdpersonalen även kunna vara ett stöd, så att sjukhusvistelsen blir en god upplevelse för dessa kvinnor.

Bakgrund: Kreativa aktiviteter har funnits inom arbetsterapin genom yrkets hela historia. Att vara aktiv är ett grundläggande behov hos människan. Aktivitet används både som mål och medel inom arbetsterapi för att främja personers hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva betydelsen av deltagande i kreativa aktiviteter, inom arbetsterapi eller på egen hand, för äldre personers hälsa och välbefinnande. Metod: Uppsatsen är genomförd som en systematisk litteraturstudie. Forskningsartiklar har sökts i databaserna Amed, Cinahl, PubMed och PsycInfo. Totalt nio artiklar uppfyllde uppsatta urvalskriterier. Samtliga artiklars kvalitet har bedömts med hjälp av kvalitetsgranskningsmallar. Artiklarna har granskats utifrån åtta analysfrågor, vilka relaterades till syftet. Beskrivningar av deltagarnas upplevelser markerades. Dessa markeringar analyserades, tolkades och delades in i olika teman som kopplades till hälsa och välbefinnande. Resultat: Kreativa aktiviteter som utgår från eget val uppges bidra till ökat välbefinnande, minskad smärtupplevelse, minskad oro och en känsla av flow. Resultatet visar även att kreativa aktiviteter i ett socialt sammanhang är betydelsefullt för hälsa och välbefinnande. Slutsats: Genom positiva känslor påverkas den psykiska och fysiska hälsoupplevelsen i rätt riktning. Människor måste ges möjlighet att utföra självvalda meningsfulla aktiviteter utifrån sin egen kapacitet för att kunna nå känslor av flow och glädje. Resultatsammanställningen av uppsatsens forskningsartiklar tyder på att kreativa aktiviteter har en positiv inverkan på de äldres hälsa och välbefinnande, tydligast uttrycktes detta i gruppaktiviteter.

Bakgrund: Smärta och smärtbehandling är en viktig del i sjuksköterskans yrkesutövning. Det är därför viktigt att ha kunskap om olika behandlingsmetoder för att på ett individanpassat sätt främja en god omvårdnad. Cannabis har länge använts i medicinskt syfte bland annat för att hantera smärta. En adekvat smärtlindring är av betydelse för patientens livskvalitet. Syfte: Att beskriva hur patienters livskvalitet påverkas av att använda cannabispreparat som analgetika vid långvariga smärttillstånd. Metod: Litteraturstudie med systematiska sökningar valdes som metod. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo, även manuella sökningar genomfördes. Resultat: Resultatet är baserat på 21 vetenskapliga artiklar med olika ansatser. Patienter med olika smärttillstånd kan få en analgetisk effekt av cannabispreparat. Livskvalitet mätt inom områden som sömn, aptit, illamående och kräkning förbättrades hos patienter som använder cannabisbaserad medicin i syfte att lindra smärta. Ingen förbättring sågs inom området generell livskvalitet. Konklusion: Cannabisbaserad medicin kan användas som en behandlingsmetod hos patienter med långvariga smärttillstånd. Mer forskning är nödvändig för att avgöra om och i så fall hur cannabisbaserad medicin påverkar livskvaliteten. Som sjuksköterska är det viktigt att ha evidensbaserad kunskap inom ämnet för att kunna möta patienter med komplexa smärttillstånd. / Background: Pain and pain management is an important part of nursing. Therefore it is important to have knowledge about different treatment therapies to be able to perform an individualized health care. Cannabis has been used in medical purpose for a long time in intention to handle pain. An adequate pain treatment is vital for the patient’s quality of life. Purpose: To describe how quality of life is affected by using medical cannabis as analgesics by patients with chronic pain. Method: A literature study with systematic searches was chosen as a method. The search was made in the databases PubMed, CINHAL and PsycInfo and also a manual search was made. Result: The result is based on 21 scientific articles with different approaches. Patients who are suffering from different pain disorders can get an analgesic effect by using cannabis-based medicine. Quality of life measured in the domains sleep, appetite, nausea and vomiting improved when using cannabis-based medicine in purpose to relief pain. There were no improvements in the domain general quality of life. Conclusion: Cannabis-based medicine can be used as a treatment option by patients who are suffering from different pain disorders. There is a need for more research in this area to determine if cannabis-based medicine affects quality of life. As a nurse it is important to receive evidensbased knowledge within the area to be able to meet patients with complex pain disorders.

Sammanfattning Inom äldreomsorgen ses ibland de äldre sitta ensamma tomt stirrandes. Funderingar kan uppstå om den äldre individen känner livskvalitet. Forskning visar att vad som ger livskvalitet är individuellt, det är därför viktigt att ta hänsyn till individens uppfattning om vad som ger livskvalitet.  Denna kvalitativa studies syfte var att beskriva hur äldre personer som bor i särskilt boende upplever sin livskvalitet. Resultatet bygger på tolv semistrukturerade intervjuer analyserade enligt Granheim & Lundmans metod. Till intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide med 8 öppna frågor.   Ett strategiskt urval användes för studien där inklusionskriterierna var att informanterna skulle vara över 80 år, svensktalande, boende på ett servicehus i Mellansverige som drivs i kommunal regi. Informanterna skulle även vara orienterade till tid, rum och tidigare yrkeserfarenhet var oviktig. Resultat visar att relationen till personalen är betydelsefull för informanterna, men att de ibland upplever sig vara beroende av dem och detta upplevs som negativt. Aktiviteter som ordnas på boendet uppskattas och valmöjligheten att delta eller inte samt kunna påverka utbudet av aktiviteterna upplevs som viktigt. Besvärande fysiska åkommor kan ibland begränsa informanternas deltagande i aktiviteterna, vilket upplevs negativt då aktiviteten ger de äldre individerna glädje och gemenskap. Fysisk träning är viktig, detta gör att de mår bra och känner sig mer självständiga. Besök av familj och vänner uppskattas och ger den äldre glädje, dock finns individer på det särskilda boendet som upplever ensamhet. Även lugna stunder i ensamhet uppskattas då de äldre ibland minns tillbaka i livet. Nyckelord: livskvalitet, särskild boendeform, äldre, kvalitativ studie

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att öka kunskap om dansen betydelse inom demensvården. Studien är baserad på en översikt över befintlig litteratur inom ämnena dans och demens. Litteraturstudien kompletteras även med en intervju, ett exempel från demensvården i Linköpings kommun. Resultaten kommer att presenteras under tre huvudteman; psykologiska effekter, fysiologiska effekter och sociala effekter av dansens betydelse inom demensvården. Senare är analysen baserad på samma övergripande teman och kommer att analyseras utifrån teorier om livskvalitet och symboliska interaktionism. / The aim of this study is to raise knowledge about the meaning of dance as an intervention in the care of people with dementia. The study is based on an overview of the existing literature on the subjects dance and dementia. The study also gives an example from the care of people with dementia in the county of Linköping. The results will be presented within three main themes; psychological effects, physiological effects and social effects by the using of dance in the care of people with dementia. Later on the analysis is based on the same main themes that will be analyzed by the theories about quality of life and symbolic interaction.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung. Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig. Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort. Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen. Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen. Medelvärdet på KASAM hos kvinnorna var 71,46 av maxvärdet 91. Dock visade sig att samtliga kvinnor i studien bodde mindre än 2 km från ett grönområde och 75 % av dem hade mindre än 300 meter till närmaste grönområde.

Bakgrund: Att vi blir allt äldre innebär också att allt fler insjuknar i en demenssjukdom. Då det i dagsläget inte finns något botemedel för sjukdomen blir det främsta omvårdnadsmålet att minska lidande och öka livskvaliteten och välbefinnandet för dessa personer. Då många med demenssjukdom bor på vårdboenden blir det vårdpersonalens främsta uppgift att skapa en bra vårdmiljö vilket innefattar en god vårdrelation. Vårdrelationen är central i all god omvårdnad och det är viktigt att ha en förståelse för att den vård som ges till personer med demenssjukdom antingen kan hjälpa eller stjälpa individen. Syfte: Att belysa vårdrelationens betydelse för livskvaliteten hos personer med demenssjukdom som bor på vårdboenden. Metod: Denna studie är en litteraturstudie där tolv artiklar analyseras. En kvalitativ innehållsanalys har använts där meningsbärande enheter i artiklarna har kondenserats, kodats och slutligen bildat kategorier. Resultat: Tre kategorier framkommer av resultatet som visar vårdrelationens betydelse för livskvalitet hos personer med demenssjukdom. Dessa är: betydelsen av delaktighet som handlar om vikten av att personerna får delta i meningsfulla samtal och aktiviteter, betydelsen av personens livsberättelse som behandlar vikten av att inkludera personernas historia och bakgrund i omvårdnaden, samt vårdpersonalens bemötande som handlar om personalens sätt att uppträda och behandla personerna. Diskussion: Vårdrelationen har en inverkan på personens livskvalitet. Bland annat påverkas den av vårdpersonalens bemötande, huruvida personens livsberättelse används i omvårdnaden och personens möjlighet till delaktighet. Med ett livsvärldsperspektiv kan vårdpersonalen få en ökad förståelse för hur personen med demenssjukdom upplever och förstår sin värld. Livsberättelsen ger vårdpersonalen kunskap om vad som är eller har varit betydelsefullt för den enskilde personen. Det är nödvändigt då livskvalitet är en subjektiv upplevelse som skiljer sig från person till person.