<p>Syftet med studien var att beskriva hur personer som har drabbats av stroke upplever sin livskvalitet samt vilka faktorer som associeras med livskvalitet. Designen var en beskrivande litteraturstudie och litteratur söktes i databaserna Medline (via PubMed) och Cinahl. Efter urvalet återstod 15 artiklar som inkluderades i studien. Artiklarna granskades och fyra huvudkategorier kunde utrönas: livskvalitet efter stroke, fysiska, psykiska och sociala faktorer som associeras med livskvalitet. Resultatet visade att personer som har drabbats av stroke ofta uppvisar sänkt livskvalitet. Fysiska faktorer av betydelse var försämrade kroppsfunktioner och kognitiv nedsättning. Äldre personer och kvinnor skattade ofta sin livskvalitet lägre jämfört med yngre och män. Den viktigaste psykiska faktorn var depression. En social faktor av betydelse för sänkt livskvalitet var minskat socialt deltagande. Slutsatsen med studien var att kunskap kring hur personer som har drabbats av stroke upplever sin livskvalitet och vilka faktorer som associeras med livskvalitet kan ge vägledning för vilken typ av stöd och rehabilitering som behövs.</p> / <p>The purpose of the study was to describe how persons who have had a stroke experience their quality of life and which factors are associated with quality of life. The design was a descriptive literature study and literature was sought in the databases Medline (via PubMed) and Cinahl. After the selection a sample of 15 articles was included in the study. The articles were reviewed and four main categories were found: quality of life post stroke, physical, psychological or social factors associated with quality of life. The result showed that persons who had a stroke often show decreased quality of life. Physical factors of importance were impaired body functions and decreased cognitive function. Older persons and women often measured their quality of life as lower compared to younger persons and men. The most important psychological factor was depression. A social factor of importance related to reduced quality of life was decreased social participation. The conclusion of the study was that knowledge about how persons who had a stroke experience their quality of life and which factors are associated with quality of life could give guidance for what kind of support and rehabilitation is needed.    </p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med Amyotrofisk lateralskleros (ALS) upplever sin livskvalitet. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Olika kombinationer av sökorden ”ALS”, ”amyotrophic lateral sclerosis” ”quality of life”, och ”människor” användes vid sökning i databaserna Medline (PubMed) och Science Direct. Totalt analyserades tretton vetenskapliga artiklar som sedan kvalitetsbedömdes och kategoriserades i fyra kategorier: fysisk, psykisk, social och existentiell livskvalitet. Forskning kring de fysiska aspekterna av livskvalitet visade att det främst är den nedsättande funktionsförmågan och begränsningarna relaterade till sjukdomen som bidrar till det fysiska lidandet. Med tiden ändrades patienternas intressen från mer aktiva till passiva. Till skillnad från detta var upplevelsen av det psykiska lidandet mycket låg. Resultat tillhörande den sociala aspekten visade att patienternas förhållande med familj och vänner var av störst värde för att uppleva livskvalitet samt det främsta stödet för att bemästra de svårigheter som sjukdomen medför. Patienternas religiösa tro och tillgång till präst var av betydande roll vad gällande bemästringen av existentiella frågor och funderingar.</p> / <p>The purpose of this study was to describe how people with Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) experience their quality of life. The method used was a study of literature with design description. A various combination of search words, such as “amyotrophic lateral sclerosis”, “ALS”, “quality of life” and “people” were used in searching the computer bases Medline (Pubmed) and Science Direct. In total, thirteen scientific articles were analysed and quality tested, subsequently they were categorized into four categories: physical, mental, social and existential quality of life. Research into the physical aspects surrounding the quality of life showed that it is, above all, the disparaging functional capabilities and restrictions related to the illness which causes the mental suffering. In time, the patients interests changed from active to passive. In contrast to this, the experience of mental suffering was very low. Results of the studies into the social aspects showed that the patients relationship with family and friends was of the greatest value to quality of life, as well as the foremost support towards conquering the difficulties which the illness causes. The patients religious beliefs and access to a priest, play a significant part regarding the conquering of existential questions and thoughts.</p>

No description available.

<p>Det går att läsa om rehabilitering i trädgårdsmiljö i dagstidningar, facktidningar och magasin. Arbetsterapeuter använder aktivitet för att utveckla, bibehålla och förbättra funktionsförmåga. Syftet var att beskriva de förändringar i människors vardag som aktivitet i trädgård möjliggör - effekt och upplevelse.</p><p>På ett systematiskt sätt söktes studier i databaserna Amed, Cinahl, OvidMedline och PsycInfo. Tio studier valdes. Analys gjordes i två delar med hjälp av frågeställningar och teorier den ena för att beskriva behandling och effekt och den andra för att beskriva deltagarnas upplevelse av aktivitet i trädgård. Den första analysen presenteras i text och tabellform, den andra genom citat.</p><p>Studierna visar att trädgård erbjuder möjlighet till förändring då deltagarna genom aktivitet får tillfälle att göra och att vara. Glädje och tillfredställelse i aktivitetsutförandet gjorde att många deltagare upplevde aktiviteterna som välgörande och meningsfulla.</p>

<p>Background: In Sweden, heart transplantation increases as a method of treatment. Patients undergoing heart transplantation require special needs of care. Nurses have to increase knowledge about experiences that these patients percieve to conform the health care in the future. In this study, health science has been used as a theoretical frame of reference which includes a patient perspective.</p><p>Aim: The aim of this study was to describe experiences among patients, elder than 18 years old, undergoing heart transplantation.</p><p>Method: The method was a qualitative descriptive study with a context analysis based on ten scientific articles and an autobiography corresponding with the aim of the study.</p><p>Results: The results of this study showed six themes about experiences that emerged among patients undergoing heart transplantation: feeling of vitality, existential crisis, importance of social support, destructive feelings, capacity of going on and the experience of quality of life.</p><p>Conclusion: It’s not a guarantee that the quality of life will increase among patients undergoing heart transplantation and they need a specialist trained nurse available to support at all hours.</p>

<p>Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hälsa är överlag fokuserade på frånvaro av hälsa med utgångspunkt från sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som främjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad. En intervjuguide med tre teman användes.</p><p>Resultatet visade att ett gott liv för unga kvinnor var ett liv i balans. Balanserande förhållanden var förändring/utveckling och kontroll. Det goda livet innehöll positiva känslor som glädje, förnöjsamhet och känslan av att duga. Det innefattade också tillfredställda behov och aktiva handlingar. Behoven var trygghet, bekräftelse, nära relationer, frihet, samhällsstöd och materiella tillgångar. Aktiva handlingar var omsorg om sig själv och andra, utveckling och strategiska mål. De unga kvinnorna, som var i åldern 18-24 år, önskade både förändring och kontroll i livet. Det var balansen däremellan som utgjorde själva kärnan i det goda livet.</p>

<p>Åldersgruppen 80 år och äldre är den snabbast växande åldersgruppen i världen. Förbättrade levnadsförhållanden gör att chanserna till att leva ett långt liv förbättrats men det är oklart om utvecklingen går mot en förbättrad hälsa hos den äldre befolkningen eller en förlängd tid med ohälsa. Syftet med undersökningen var att beskriva aspekter av äldre personers livssituation, hälsa och livskvalitet samt vilket förtroende de äldre har för vården. Ett frågeformulär besvarades av 67 personer (svarsfrekvens 64 %), 80 år och äldre i två värmländska kommuner. Data har bearbetats med deskriptiv och analytisk statistik. Resultatet visar att flertalet av de äldre är födda i Sverige och medelåldern är 87,7 år. Mer än hälften är änkor/änklingar och mindre än hälften bor med make/maka/sambo. Flertalet av de äldre har barn och barnbarn och mer än hälften har syskon kvar i livet. De trivs bra med sitt boende och sin omgivande boendemiljö men några känner rädsla för att bli ofredade. Ett fåtal uppger att de fallit en eller flera gånger. De har god aptit och äter minst ett mål dagligen. Majoriteten av de äldre upplever sitt psykiska välbefinnande något bättre än det fysiska välbefinnandet, har ett starkt KASAM, upplever det dagliga livet bra och har en känsla av att bli uppskattade samt instämmer i påståendena för gerotranscendens. De klarar med viss hjälp städning och matlagning. Mer än hälften har inte hemtjänst. Läkare är den yrkesgrupp som de äldre har haft mest kontakt med i vården. Förtroendet för vården är ganska stort. Statistiskt signifikanta skillnader framkom för ålder, kön, kommuner och för äldre som bor ensamma eller tillsammans med någon annan. Äldre med bättre fysisk respektive mental hälsa känner sig signifikant mindre ensamma, har bättre självuppskattad fysisk hälsa och psykiskt välbefinnande, uppfattar det dagliga livet bättre och har starkare KASAM.</p> / <p>The group of 80 year olds and older are the most growing age group in the world. Improved conditions of living makes it possible to live a long life but it is uncertain if this development gives improved health in older people or an extended time of illness. The aim of this study was to describe aspects of very old people’s life, health and quality of life and the confidence they have for health care and home-service care. 67 people aged 80 years and older in two communities in Värmland replied a questionnaire (respond frequency 64%). Data was adapted with descriptive and analytic statistics. The finding shows that most of the elderly are born in Sweden and the mean age was 87, 7 years. More than half are widows/widowers and almost half are living with their wife or husband. Several of them have children and grandchildren and half have still brothers and sisters living. They like their living standard and just a few are feeling afraid of being attacked. A few have been falling one or just a few times. Many have a good appetite and are eating at least one square meal a day. The majority of the elderly experience their mental well-being a bit better than the physical well-being, having a strong SOC (Sense of Coherence) and experiencing a good day to day life and have a feeling of being appreciated. They agree with the statements of gerotranscendence. They managing to clean and prepare meals with help. Almost half of them have home-help service. The occupational group that the old people mostly have met is physicians. Their confidences in health care and home-service care are quite good. Statistically significant differences where found for age, gender, community and elderly living alone or together with somebody. Older with a better physical respective mental health are feeling significantly less alone, have a better self reported physical and mental well-being, experience the day to day life better and have a stronger SOC.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Gymnasieskolans läroplan, Lpf94, framhåller friluftsliv och hälsa som två viktiga inslag i ämnet Idrott och Hälsa. Mitt syfte har varit att studera friluftsliv som en metod för att nå god hälsa. Studien har gjorts genom enkäter med 179 st deltagande elever från åk 1 och åk 3. Dessutom har två idrottslärare och en fritidsvärd intervjuats för att ytterligare ge kunskap om friluftslivets hälsoeffekter. Resultaten från undersökningarna visar att majoriteten av eleverna upplever sig få en bra fysisk, psykisk och social hälsa genom att delta i friluftsliv. Dock finns en viss tendens till att en del elever upplever en ökad stress av att vara långt från samhällets alla tekniska finesser. De intervjuade framhåller också att skolans roll är att erbjuda ett varierat utbud av friluftsaktiviteter, vilket förhoppningsvis leder till att ett bestående intresse uppstår. Samtidigt menar de att de få timmarna friluftsliv som bedrivs i skolans regi, kanske inte påverkar elevernas hälsa i allt för stort utsträckning, men väcks intresset för att fortsätta, ger det mycket positiva effekter på hälsan. Slutsatser från detta är att vi som lärare måste försöka ge ett varierat friluftsliv som inbjuder till möjligheter att varva ner och ge ett intresse för framtiden.</p> / <p>Abstract</p><p>The curriculum for the upper secondary school, Lpf94, states outdoor recreation and health as two important components within the subject Sport and Health. The aim of this paper has been to study outdoor recreation as a method to obtain good health. The study was done with surveys answered by 179 students from year one and year three in the upper secondary school. Two Physical Education teachers and one recreation leader have also been interviewed in order to gain more knowledge about the effects of outdoor recreation on health. The results show that the majority of the students felt that they get a good physical, psychological and social health by participating in outdoor recreation. However, there is a tendency that some students feel more stressed by being far from our high-tech society.</p><p>The persons who were interviewed pointed at the schools’ task being offering a multitude of outdoor recreation activities, which hopefully will lead to creating a permanent interest. At the same time, they mean that the little time that is spent on outdoor recreation in school, may not affect the health of the students. But if it raises an interest to continue, on the other hand, it will have very positive effect on health. The conclusion which can be drawn from this, is that we teachers must try to offer a variety of outdoor recreation activities which offers possibilities to relax and raise an interest for the future.</p>

<p> Syftet med detta arbete är att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan hur personer med diabetes typ 1 med MDI- respektive IP-behandling skattar sin hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Vidare är syftet att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor, samt mellan kvinnor respektive män i MDI- respektive IP-gruppen, avseende hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Som instrument användes enkäten SF-36 samt en egenkonstruerad enkät med bakgrundsfrågor rörande skattning av behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. I MDI-gruppen deltog 40 deltagare och i IP-gruppen 37 deltagare. Studien har en deskriptiv jämförande design. Resultatet visade att det inte finns någon signifikant skillnad mellan MDI- och IP-gruppens skattning av hälsorelaterad livskvalitet. Skillnader kunde påvisas mellan behandlingsformerna gällande behandlingstillfredsställelse och uppfattningen av behandlingsformens påverkan på livskvalitet. IP-gruppen har en signifikant högre behandlingstillfredsställelse samt anser att behandlingsformen påverkar deras livskvalitet mer än MDI-gruppen. Kvinnor i MDI-gruppen skattade sin hälsorelaterade livskvalitet signifikant lägre än män i MDI-gruppen, ingen skillnad kunde dock påvisas mellan männen och kvinnorna i IP-gruppen. Männen i MDI-gruppen skattar sin hälsorelaterade livskvalitet signifikant högre än männen i IP-gruppen. Ingen skillnad kunde påvisas mellan männen i de båda grupperna gällande behandlingsstillfredsställelse eller uppfattningen av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Kvinnorna i IP-gruppen skattade signifikant högre gällande behandlingsstillfredsställelse och uppfattningen av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten än kvinnorna i MDI-gruppen.</p><p><p><p>Kvinnorna i IP-gruppen har likartad hälsorelaterad livskvalitetsskattning som männen i samma grupp och har även en högre behandlingstillfredsställelse än kvinnor i MDI-gruppen. Slutsatsen kan vara att IP är en lämplig behandling för kvinnor</p></p></p>

<p><p>Syftet med denna studie var att beskriva hur patienterna upplevde Brännskadeteamets ettårsuppföljning. Studien har en deskriptiv design med såväl kvalitativa som kvantitativa data. Som underlag för studien har en utvärderingsenkät använts, svaren är insamlade under tidsperioden 2001- juni 2008. Svarsfrekvensen var hög (81,4%), 57 patienter av 70 hade besvarat enkäten.</p><p>Bemötandet skattades av samtliga patienter som mycket bra (77,2%) eller bra (22,8%). Samtliga patienter som hade ställt frågor ansåg att de hade fått svar på sina frågor (93%) medan en mindre grupp svarade att de ej hade ställt några frågor (7%). Informationen innan besöket ansågs som dålig eller mindre bra av 4 patienter (7,1%), bra/tillräcklig av 33 patienter (57,9%) och mycket bra av 19 patienter (33,3%). Informationen under besöket ansågs vara bra eller mycket bra av samtliga patienter utom en som klassade den som mindre bra. Fyra av de fem kommentarerna som skrivits till frågorna gällde brister i information och förberedelse. Majoriteten av patienterna (93%) ansåg att tiden för besöket var lagom.</p><p>Brännskadeteamets ettårsuppföljning är unik och den anpassas i möjligaste mån efter varje patients behov. Svaren på enkäten visar att detta lyckats ganska bra, men att informationen innan besöket behöver förbättras.</p></p> / <p><p>The purpose of this study was to describe the burn patients´ experience of the one-year follow-up, with a multidisciplinary team. The study has a descriptive design with both qualitative and quantitative data. An evaluation questionnaire was used to collect data. The answers are collected in the period from 2001 until June 2008. The response rate was high (81.4%), 57 patients out of 70 had responded to the survey.</p></p><p>The patients replied that they were treated very good (77.2%) or good (22.8%). All patients that had asked any questions felt that they had received answers to their questions (93%) a smaller group replied that they had not asked any questions (7%). The information before the visit was considered as poor or less good by 4 patients (7.1%), good/sufficient by 33 patients (57.9%) and very good by 19 patients (33.3%). Information during the visit was considered to be good or very good by all patients except one who rated it as less good. Four out of the five written comments was about issues related to gaps in information and preparation. The majority of all patients (93%) were satisfied with the length of time of the visit.</p><p>The multidisciplinary one-year follow-up, at the Burn Center, is unique and the aim is to adjust the follow-up visit after each patient's needs. The results show that it has succeeded quite well, but that the information given before the visit needs to be improved.</p>