Den palliativa vården kan beskrivas som ett förhållningssätt vilket syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter som har drabbats av en sjukdom som leder till döden. Att förbättra livskvaliteten för dessa människor innebär bland annat att integrera andliga och psykologiska aspekter i vården, bejaka livet samt lindra plågsamma smärtor och symtom. Förhållningssättet inom den palliativa vården innebär även att vårdpersonal varken skall skynda på eller skjuta upp döden och att det är viktigt att arbeta för att tillgodose patientens behov. Att vårda en patient i livets slutskede innebär att vårda en person vars värderingar, önskningar och behov i livet har förändrats. Att tydliggöra vad patienter upplever som välbefinnande vid vård i livets slutskede är en viktig del av sjuksköterskans arbetsuppgifter och syftet med detta arbete är således att belysa vad som kan främja välbefinnande hos vuxna patienter vid vård i livets slutskede. Författarna har valt att sammanställa artiklar inom det valda området, publicerade i databaser inom vård och medicin, i en systematisk litteraturstudie. Dataanalysen genomfördes enligt det tillvägagångssätt som Axelsson (2008) beskriver. Resultatet presenterar vuxna patienters upplevelse av hälsa vid vård i livets slutskede och beskrivs i form av fyra huvudteman och nio subteman. De fyra huvudtemana är: patientens självbild, goda relationer, sammanhang och vikten av delaktighet. I diskussionen valde författarna att ta upp de teman som ansågs framträdande i ett försök att förmedla kunskap och förståelse om vuxna patienters behov och önskningar vid vård i livets slutskede. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Ett hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga har blivit reducerad och inte kan tillgodose cirkulationssystemet med blod, vilket orsakar en cirkulationssvikt. Under 2017 räddades 1444 människor till livet efter ett plötsligt hjärtstopp. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa patienters och anhörigas upplevda livskvalitet efter ett hjärtstopp. Metod: Metoden för studien var en litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sju av de inkluderade vetenskapliga artiklarna riktades från ett patientperspektiv, fem var från ett anhörigperspektiv och en av artiklarna hade både patient- samt anhörig-perspektiv. De inkluderade artiklarna identifierades på databaserna PubMed och PsykINFO och de granskades med hjälp av SBU (2014) granskningsmall. Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenterades utifrån fyra kategorier, vilka tre hade två subkategorier vardera. Patienterna upplevde händelsen som en emotionell utmaning som kantades av lidande och hopplöshet inför sina nya begränsningar. De upplevde ett existentiellt lidande över att inte kunna leva det liv som önskades och de fick ett nytt perspektiv på livet. Anhöriga blev i samband med hjärtstoppet rädda och chockade och de tyckte att ansvaret att behöva utföra HLR var betungande. Efter händelsen fick anhöriga en ökad arbetsbelastning och ett stort ansvar och deras livskvalitet påverkades på flera sätt. Slutsats: Ett hjärtstopp påverkar det vardagliga livet och livskvaliteteten hos både patienter och anhöriga. Stödet och informationen från vården till både patienter och anhöriga behöver bli bättre. / Background: A cardiac arrest implies that the heart's ability to provide the circulatory system with blood has been reduced, causing a circulatory failure. In 2017, 1444 people were saved to life after a sudden cardiac arrest. Aim: The purpose of the present study was to highlight the perceived quality of life of patients and their relatives after a cardiac arrest. Method: A literature review based on 13 qualitative articles. Seven of the included articles were described from a patient perspective, five from a relative's perspective and one of the articles had both patient and relative perspectives. The articles were identified on PubMed and PsykINFO. Quality assurance and a quality analysis were made using the SBU (2014) review template. Result: Results from the literature review were presented in four categories, three of which had two subcategories each. The patients experienced the event as an emotional challenge that was lined with suffering and hopelessness for their new limitations. They experienced an existential suffering over not being able to live the life they wanted and they got a new perspective on life. Relatives were afraid and shocked, they felt that the responsibility for having to perform CPR was difficult. After the incident, relatives had an increased workload and a greater responsibility and their quality of life were affected in several ways. Conclusion: A cardiac arrest affects the everyday life and quality of life of both patients and relatives. Support and information from the healthcare personnel to both patients and relatives need to be improved.

Bakgrund: Vid problem att nutriera sig självständigt kan kraftig viktnedgång förekomma och upplevas skrämmande för familjen. Erbjudande om parenteral nutrition tas då ofta emot med glädje av patienter och anhöriga. Vid vård i hemmet måste vårdpersonal, anhöriga och patienten samverka för att vården ska bli optimal där familjens gensvar kan vara avgörande för patientens följsamhet. Sjuksköterskors ansvar för patienters vård är stort vilket kan upplevas utmanande, betungande och samtidigt tillfredställande då möjlighet att kunna förlänga patienters liv och förbättra livskvaliteten finns. Dock saknar sjuksköterskor kunskap om patienters erfarenheter vilket kan skapa otrygghet hos båda parter och leda till att patienters behov av omvårdnad inte tillfredsställs. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med parenteral nutrition i hemmet. Metod: Allmän litteraturöversikt användes där tre kvantitativa och åtta kvalitativa artiklar har analyserats samt en med mixad metod. Resultat: Fem teman synliggjordes i examensarbetets resultat; Förmågan att kunna hantera en förändrad livssituation, Betydelsen av stöd och utbildning, Att ha livskvalitet, Att ha förmåga att äta och Att vara begränsad. Slutsats: Att erhålla parenteral nutrition i hemmet förändrar patienters liv. Patienter beskriver förbättrad livskvalitet samtidigt som vården innebär begränsningar. Vårdens stöd beskrivs som bristfälligt. Genom att utforska patienters erfarenheter utifrån patientperspektivet kan mer optimal vård utformas. / Background: Having problems with nutrition can lead to heavy weight loss and can be frightening by the family. If offered parenteral nutrition as a form of nutritional treatment, it is often welcomed by patients and relatives. In homecare, healthcare staff, relatives and the patient need to cooperate in order to ensure that the healthcare becomes optimal and the family's response can be decisive for the patient's compliance. Nurses’ responsibility for the patient's care is great, which can be experienced as challenging, burdensome and at the same time satisfactorily with the opportunity to extend patient's lives and improve quality of life. However, nurses’ lack of knowledge of the patient's experience, can create insecurity in both of them and lead to that patients need for nursing is not satisfied. Aim: To describe patients' experiences of living with home parenteral nutrition. Method: General literature review were used. Three quantitative and eight qualitative articles have been analyzed and one article using mixed method. Results: Five themes were discovered in the result: Ability to manage an altered life situation, the need of support and education, to have quality of life, to be able to eat and to be limited. Conclusion: Receiving home parenteral nutrition changes the patients. Patients describe that the quality of life improves while the care entails limitations. Access to healthcare support is described as inadequate. By exploring the patient's experience based on the patient perspective a more optimal care can be designed.

Bakgrund: Sverige hör till ett av de länderna i världen där befolkningen lever längst, samtidigt går den medicinska utvecklingen ständigt framåt och skapar etiska dilemman gällande vården av den döende människan. Att förstå hur dessa patienter ska bemötas och vilka aspekter som är viktiga för en god död är en viktig del av den moderna sjukvården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vad en god död innebär ur ett patientperspektiv. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design där resultatet baseras på 12 kvalitativa originalartiklar. Resultat: Resultatet visar på att vad en god död innebär är högst individuellt, några mönster framkom dock. Patienter värdesätter delaktighet i vården, de vill vara informerade om sin prognos och beslut som tas omkring den egna vården. Flertalet patienter vill fatta det slutgiltiga beslutet om sin behandling. Att behålla sin integritet och värdighet till slutet var andra delar i hur en god död upplevdes. Att styra över vart man dör är en annan viktig aspekt, att få dö en fridfull, smärtfri död i hemmet ansågs av många vara en god död. Assisterad dödshjälp ansågs i vissa fall bättre än en långsam process med mycket lidande under den sista tiden, men framförallt uttrycktes att döden skulle vara naturlig och inte utdragen. Slutsats: Döden och döendet är något som angår oss alla. Precis som övrig vård är det av stor vikt att även den palliativa vården individanpassas för att främja livskvalitet och bevara autonomi och värdighet / Background: Sweden has one of the highest life expectancies in the world, at the same time medical development is constantly ongoing. These two factors combined create ethical dilemmas regarding care for the dying patient. Understanding how patients in a palliative stage of their treatment view a good death and what aspects of care they value is a critical part of modern healthcare. Aim: The aim of this literature review is to get a better understanding of a good death from a patient perspective. Method: Literature review with a descriptive design where the result is based on 12 qualitative original articles. Result: The results show that a good death is a highly individual process. A few patterns emerged during this study. Patients value involvement in their own care; they want to be informed about their prognosis and their care. Many patients also want to make the final decision about their treatment. Retaining ones integrity and dignity to the end were also recognized as important factors of a good death. Having a say in where you die also important; to be able to have a peaceful and pain free death in ones home was considered part of a good death to many participants. Assisted euthanasia was, in some cases, considered better than a slow painful death. However, ensuring that the dying process was fast occurred via natural causes was more important. Conclusion: Death and the process of dying is something that affects us all. As in all care, it is important that palliative care is adapted to the individual to promote a better quality of life and to help the patient retain autonomy and dignity.

Hjärtsvikt drabbar cirka två procent av befolkningen och sjukdomen påverkar personens vardag och förmåga till att utföra vardagliga sysslor. Prognosen för hjärtsvikt är allvarlig, personer som blivit diagnostiserade med hjärtsvikt har en median överlevnadstid på cirka 2 år. Med hjälp av egenvård kan prognosen och förmågan att utföra vardagliga sysslor förbättras.  Syftet var att undersöka vilken betydelse personcentrerad vård kunde ha för personer med hjärtsvikt gällande egenvård, livskvalitet och symtombörda.  Metoden som användes var en litteraturstudie som inkluderade tio kvantitativa studier. Artiklarna valdes från databaserna PubMed och CINAHL. Dorothea Orems omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram i studien. Resultatet påvisade att en personcentrerad vård kan förbättra egenvården hos personer med hjärtsvikt. Några resultat visade att personcentrerad vård gav en förbättring gällande livskvalitet, medan andra resultat inte visade på en signifikant förbättring gällande livskvalitet. En personcentrerad vård visade ingen förbättring på symtombördan hos personer med hjärtsvikt. Slutsatsen var att en personcentrerad vård förbättrar egenvården hos personer med hjärtsvikt. Personcentrerad vård kan i vissa fall även leda till en förbättrad livskvalitet, men det visade ingen förbättring gällande symtombördan hos personer med hjärtsvikt. / Heart failure affects circa two percent of the population and the illness affects the person’s everyday life and the ability to perform everyday tasks. The prognosis for heart failure is serious, people that have been diagnosed with heart failure have a median survival time of approximately 2 years. With the help of self care the prognosis and the ability to perform everyday tasks can be improved.  The aim of this study was to examine what importance person centered care have for people with heart failure concerning self-care, quality of life and symptom burden.  The method that was used was a literature study which included ten quantitative studies. The articles were chosen from the databases PubMed and CINAHL. Dorothea Orem’s nursing theory was used as theory framework in this study. The results showed that a person centered care may improve self-care in people with heart failure. Some results showed that a person centered care improved quality of life, while other results did not show any significant improvement on quality of life. A person centered care did not show any improvement in symptom burden for people with heart faliure.  The conclusion was that person centered care may improve self-care for people with heart failure. Person centered care may in some cases also result in an improved quality of life, but it did not show any improvement in the symptom burden for people with heart failure.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är ett växande samhällsproblem då det ökar världen över och är en stor riskfaktor till att drabbas av många av de välfärdssjukdomarna som finns idag. Orsakerna till att drabbas av övervikt eller fetma är en blandning av levnadsvanor, genetiska-, sociala-, psykologiska- och kulturella faktorer. Barn som är överviktiga eller lider av fetma riskerar att vara det livet ut. Sjuksköterskan har som uppgift att främja hälsa genom att ha en holistisk syn på individen. En insikt i hur varje person uppfattar sin livskvalitet är därför en grundläggande utgångspunkt.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva barn och ungdomars livskvalitet vid övervikt eller fetma skattat utifrån det egna och föräldrarnas perspektiv.  Metod: Litteraturstudie av beskrivande design som omfattar 12 stycken artiklar, varav en använde mixed method och de övriga 11 använde kvantitativ ansats.  Huvudresultat: Barn och ungdomar som led av övervikt eller fetma skattade ofta sin livskvalitet lågt. Detta framför allt i kategorierna för fysiska- psykiska- och sociala funktioner då många uppgav sämre fysiskt välmående och hade svårigheter att delta i fysisk aktivitet, upplevde nedstämdhet och hade en låg självkänsla. Erfarenheter av mobbing och utanförskap var vanligt förekommande hos dessa barn och ungdomar.  Slutsats: Samband mellan låg livskvalitet och ökad vikt kunde observeras i domänerna för fysisk- psykisk- och social funktion. Då övervikt och fetma bland barn och ungdomar ständigt ökar världen över behöver sjuksköterskan ha en förståelse för detta fenomen för att kunna ha ett holistiskt synsätt på individen och ge ett gott stöd för att stärka barnen och ungdomarnas känsla av sammanhang i sitt arbete med att främja hälsa. / Background: Overweight and obesity among children and adolescents is an increasing societal problem all over the world and a serious risk factor of being affected by many of the welfare diseases that exists in present time. The main causes of being overweight or obese is a mix of living habits, genetic- social-, psychological- and cultural factors. Children who are overweight or suffer from obesity have a great risk of being in that condition for the rest of their lives. It is in the nurses tasks to promote health by a holistic viewpoint of the individual. An insight of each person’s perception of their quality of life is a fundamental starting point.  Aim: To describe children and adolescents quality of life when overweight or obese, estimated on personal and parent perspective.  Method: A literature study of descriptive design based on twelve articles wherein one article used a mixed-method and the remaining eleven used a quantitative approach.  Main result: Children and adolescents who were overweight or suffered from obesity often assessed a low quality of life. Prominently in the categories of physical- psychological- and social functioning where many declared a decrease in physical wellness and difficulties in participating in physical activities, experienced depression and a low self-esteem. Experiences of bullying and alienation were common in these children and adolescents.  Conclusion: A correlation between a low quality of life and an increase in weight were observed in the domains of physical-, psychological- and social functioning. Because of the global increase in overweight and obesity in children and adolescents, the nurse needs an understanding of the phenomenon in order to have a holistic approach to the individual and act as support system to strengthen these children and adolescents’ sense of coherence in order to promote health in the profession.

Introduktion Vård och omsorg av personer med demens ska vara personcentrerad. Det innebär att personen med demens ska bli bemött i första hand utifrån sin person och inte utifrån sin sjukdom. Vården och omsorgen ska även vara inriktad på att skapa så god livskvalitet som möjligt trots sjukdomens kognitiva och funktionella symtom. Vanligt förekommande är agitation som kan leda till lidande och nedsatt livskvalitet. Syftet var att belysa hur ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden påverkar livskvalitet och agitation hos personer med demens. Metod Litteraturstudien är genomförd på ett systematiskt sätt enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Datainsamling genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Utvalda artiklar kvalitetsgranskades utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmall för kvantitativa och kvalitativa artiklar, vilket resulterade i elva artiklar som kom att utgöra litteraturstudiens resultat. Resultat Fyra kategorier framkom som var Ökat välbefinnande, Förbättrad social interaktion, Ökat engagemang och aktivitet samt Symtomlindring. Slutsats I litteraturstudien framkom att ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden kan påverka livskvalitet och agitation på ett positivt sätt hos personer med demens. När omvårdnaden genomförs utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan ett ökat välbefinnande, förbättrad sociala interaktion och ökat engagemang och aktivitetsnivå observeras. Det personcentrerade förhållningssättet verkar dessutom leda till minskad och lindrad agitation.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det finns ett samband mellanolika aspekter av skolans psykosociala arbetsmiljö och 15-åriga ungdomars subjektivtskattade livskvalitet. I fokus står skolarbetets organisering med svenska niondeklassaresupplevelse av krav i skolarbetet, kontroll över dess planering och innehåll samt tillgång tillstöd och praktisk hjälp från sina lärare. Bakgrunden är den ökade rapporteringen av psykiskohälsa för denna åldersgrupp och de senaste årens relativt omfattande hälsoforskning omskolans psykosociala miljö och förekomsten av psykiska och psykosomatiska hälsobesvär.Som ett komplement till detta har här istället elevers subjektivt skattade livskvalitetanalyserats, vilket kan betraktas som en relativt bred hälsoindikator som delvis är kopplattill psykiska och psykosomatiska hälsobesvär men som också kan spegla välbefinnande iett vidare perspektiv. Den centrala frågan är om dessa aspekter av skolan har en så vidinverkan att de även påverkar hur eleverna betraktar sin livskvalitet i stort?Studien bygger på data från Folkhälsoinstitutets enkätundersökning ” Skolbarnshälsovanor” som utgör en del av ett internationellt samarbete samordnat av WHO. Dennaundersökning genomförs vart fjärde år och behandlar olika aspekter av barns ochungdomars hälsa, levnadsvanor, skolmiljö och sociala relationer. Deskriptiv statistik samtkönsspecifika logistiska regressionsanalyser har genomförts i bearbetning av data.Resultaten från studien tyder på att det för pojkar endast är höga krav i skolan som ärsignifikant kopplade till ökad risk för försämrad livskvalitet medan samtliga av de tredimensioner som undersökts - krav, kontroll och lärarstöd - har en signifikant inverkan påflickors livskvalitet. Resultaten tyder också på att lärarstöd har en mer buffrande effekt änkontroll mot de negativa hälsoeffekter som höga krav i skolan kan leda till för eleverna.</p>

<p><p>Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life,Advanced homecare is an arranged specialized medical service doing nursing round-the-clock. The care is preformed in cooperation with a multi-professional team formed of different professions. Advanced home care is mostly palliative care. The purpose is to give the patient better quality of life and anticipate, survey and palliate symptoms. The aim of this study was to describe the experiences of district nurses using advanced homecare when nursing patients with palliative care at home. Five district nurses with experience of advanced homecare were interviewed and in analyses a qualitative content analysis was used. The analysis concluded a well-performed medical service executed by district nurses with high knowledge in medicine and medical equipment working alone and independently involving great responsibility. In order to perform a good nursing experience of life and further education is essential as well as back up from a multi-professional team. The district nurse has to be available round the clock and is communicative, supporting, coordinating and making confidence. Higher knowledge and response from parties concerned will acknowledge the district nurse in her profession in this serious caring.</p></p><p>Key words: Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life, qualitative content analysis</p> / <p><p>Avancerad sjukvård i hemmet är en organiserad specialiserad vårdform som utför kvalificerad omvårdnad dygnet runt. Vården bedrivs i samarbete med ett multiprofessionellt team med olika yrkesprofessioner. Avancerad sjukvård i hemmet består till största delen av palliativ vård, där målet är att öka patientens livskvalitet samt att förutse, kartlägga och lindra symtom. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter som får avancerad sjukvård i hemmet med palliativ inriktning. Intervjuer genomfördes med fem distriktssköterskor med erfarenhet av avancerad sjukvård i hemmet och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på erfarenheter av en välfungerande vård med ett självständigt, ansvarfullt ensamarbete, som kräver goda kunskaper i medicinteknisk omvårdnad. För att utföra ett bra arbete behövs teamsamarbete, handledning, debriefing, arbetslivserfarenhet och fortbildning. Distriktssköterskorna är anträffbara dygnet runt, de har en emotionell, kommunikativ, stödjande, trygghetsskapande och samordnande funktion. Ökad kunskap och förståelse kan leda till bättre insikt i ämnet och bekräfta distriktssköterskan i hennes profession.</p></p>

<p>Hysterektomi är ett kirurgiskt ingrepp där man opererar bort livmodern på kvinnor där en genital rubbning uppkommit. Syftet med detta arbete var att ge en klarare bild om hur kvinnor upplever detta ingrepp samt hur vårdpersonalen skall bemöta och kunna ge kvinnan stöd om så skulle behövas. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie belysa kvinnors upplevelser av hysterektomi samt behov av stöd. En systematisk litteraturstudie gjordes där tretton vetenskapliga studier har inkluderats. Resultatet presenteras i två huvudkategorier, kvinnors upplevelser vid hysterektomi samt kvinnors behov av stöd. Båda kategorierna innefattade underkategorier vilka var livskvalitet, sexualitet, stöd samt information. Resultatet visade på att större delen av kvinnorna som genomgått hysterektomi var nöjda med ingreppet, då ett stort handikapp de dragits med en lång tid lättade eller försvann helt. Kvinnorna saknade information om tiden efter operationen. Information har en stor betydelse av hur kvinnorna upplever hysterektomi. Sammanfattningsvis är det viktigt att sjukvårdspersonal har den kunskapen att ge rätt information vid rätt tillfälle. För att hjälpa de kvinnor som skall genomgå hysterektomi bör vårdpersonalen även kunna vara ett stöd, så att sjukhusvistelsen blir en god upplevelse för dessa kvinnor.</p>