Bakgrund: Benigna gynekologiska åkommor är något som påverkar kvinnors hälsa och livskvalitet. Hysterektomi är den andra vanligaste operationen inom gynekologin och kvinnor som är drabbade av benigna gynekologiska åkommor kan genomgå en hysterektomi som behandling. Livskvaliteten påverkas även av att genomgå en hysterektomi. Syfte: Att beskriva livskvaliteten efter genomgången hysterektomi för kvinnor som drabbats av benigna gynekologiska åkommor. Metod: En litteraturöversikt baserad på 14 artiklar har utförts. Artiklarna är publicerade mellan 2000-2016 och är från olika länder. Sökningar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl, Web of Science och psykINFO. Resultat: Resultatet presenteras i sju kategorier där undertexten handlar om kvinnors livskvalitet efter hysterektomi. Kategorierna presenterar livskvalitetens olika aspekter och om förbättring eller försämring i symtom kan ses. Kategorierna är: smärta och blödning kan kvarstå, för tidig menopaus inträder, det sexuella samlivet, förlust av fertilitet, faktorer som kan påverka livskvaliteten relaterat till total hysterektomi, psykiska upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi och informationsbehov. Slutsats: Livskvaliteten förbättras för de allra flesta kvinnor efter genomgången hysterektomi. Vissa symtom kan kvarstå, även om de blir förbättrade. / Background: Benign gynecologic condition are something that affects women's health and quality of life. Hysterectomy is the second most common surgery in gynecology and women who suffer from benign condition may undergo a hysterectomy as treatment. The quality of life is also affected by undergoing a hysterectomy. Aim: To describe the quality of life after a hysterectomy for women who suffers from benign gynecologic condition. Method: A literature review based on 14 articles have been performed. The articles are published between 2000-2016 and are from different countries. Searches have been made in the databases PubMed, CINAHL, Web of Science and psykINFO. Results: The result are presented in seven categories and the sub-texts describes women's quality of life after hysterectomy. The results present quality of life in different aspects, and if the symptoms gets worse or improves. The categories are: early menopaus, the sexual life, loss of infertility, factors that affects the quality of life related to total hysterectomy, psychological experience of undergoing hysterectomy and information needs. Conclusion: Quality of life were improved for most women after the hysterectomy. Some symptoms may persist, although the most were improved.

Bakgrund: Demens är den fjärde största folksjukdomen i Sverige. Ofta behandla demens med läkemedel för Behavioural and Psychological Symtoms in Dementia (BPSD) som ger olika biverkningar. Det finns ett stadigt samband mellan umgänge med djur och livskvalitet där termer som återhämtning, trivsel och stressreduktion räknas in. Alternativa metoder som djur i omvårdnaden av personer med demens bör därför övervägas för att förbättra dementas livskvalitet. Syfte: Att beskriva forskning om djur i omvårdnad av personer med demens och hur det kan förbättra deras livskvalitet. Metod: En litteraturöversikt där resultatet var baserat på tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl, Pubmed, Psychinfo och Web of Science publicerade mellan 2011-2016. Nio av artiklarna var kvantitativa, en var kvalitativ. Resultat: Deltagarnas emotionella och kognitiva status påverkades av umgänge med djur. Glädje var en känsla som uppstod och som sedan resulterade i att deltagarna log. Depression och nedstämdhet påverkades i en positiv riktning i flera studier där djur implementerats i omvårdnaden, motivation till att delta i aktiviteter och genomföra dagliga sysslor likaså. Slutsats: Djur i omvårdnaden hade en positiv inverkan hos personer med demens och att livskvaliteten främjades genom att djur, främst hundar, förbättrade olika faktorer hos personer med demens. / Background: Dementia is the fourth largest national disease in Sweden. Dementia is often treated with medications for Behavioural and Psychological Symtoms in Dementia (BPSD) giving different side effects. There is a firm link between socializing with the animals and quality of life where terms such as recovery, wellbeing and stress reduction are included. Alternative methods such as animals in the care of people with dementia should be considered to improve the demented quality of life. Aim: To describe research on animals in the care of people with dementia and how it can improve their quality of life. Methods: A literature review in which the outcome were based on ten scientific articles from the databases Cinahl, Pubmed, Psychinfo and Web of Science published between 2011-2016. Nine of the articles had a quantitative approach, one had a qualitative approach. Results: The participants' emotional and cognitive status were influenced by association with animals. Joy was a feeling that arose which resulted in that the participants smiled. Depression and depressed moods were affected in a positive direction in several studies in which animals were implemented in the care, motivation to participate in activities and carry out daily chores as well. Conclusion: Animals in the care had a positive effect in people with dementia and the quality of life encouraged by animals, mainly dogs, improved various factors in people with dementia. / <p></p><p></p><p></p>

Bakgrund:Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom i Sverige bland äldre människor. Sjukdomen påverkar patientens livskvalitet och kräver på grund av det en förändrad livsstil. Egenvård är en del av behandlingen av hjärtsvikt och för att patienten ska kunna utföra detta krävs ett engagemang och vilja att vårda sig själv. Sjuksköterskan har en viktig roll i egenvården då patienten behöver stöd i sin vård och information om sjukdomen. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt och hantera sin egenvård. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman. Det första huvudtemat är diagnostisering av hjärtsvikt med två subteman, att acceptera sin diagnos och att förneka sin diagnos. Huvudtema två och tre är patientens upplevelse av egenvård och patientens upplevelse av fysisk aktivitet. Det fjärde huvudtemat är information och kunskap med två subteman, förstå innebörden och informationens betydelse. Diskussion: I diskussionen diskuterades litteraturöversiktens resultat som författarna kopplat till Orems och Erikssons omvårdnadsteori och konsensusbegreppet hälsa. Författarna argumenterade bland annat för ekonomin och genus betydelse för egenvård. / Background: Heart failure is a common disease among elderly people in Sweden. The disease affects the patient’s quality of life and requires a change of lifestyle. Self-care is a part of the treatment of heart failure and for the patient to be able to accomplish this requires a commitment and desire to care for himself. The nurse has a central role in patient’s self-care because the patient needs support in their self-care and information about the disease. Aim: To describe patients´ experiences of living with heart failure and manage their self-care. Method: A literature review Results: The result presents in four main themes. The first main theme is the diagnosis of heart failure and consists of two sub themes, to accept their diagnosis and to deny their diagnosis. The main theme two and three are the patients’ experiences of self-care and the patients’ experiences of physical activity. The last and fourth main theme is information and knowledge with two sub themes, is understand the meaning and the role of information. Discussion: In the discussion the authors discussed the results from the literature review related to Orems and Erikssons nursing theory, and the consensus concept of health. The authors argued for example for the economy and gender relevant to self-care.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk, inflammatorisk, östrogen-beroende sjukdom där livmoderslemhinnan har spridit sig utanför livmodern och väl där framkallar inflammatoriska reaktioner, vilka resulterar i blödningar och ärrvävnad. Framträdande symptom är kraftig mensvärk, smärta vid samlag, blod i urinen, förstoppning, diarré och uppblåsthet. Enligt flera studier påverkar endometrios alla aspekter i kvinnans liv och majoriteten av kvinnor med endometrios uttrycker sig negativt gällande bemötande i vården. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En empirisk kvalitativ studie av bloggtexter utfördes där Google användes som sökdatabas. Analysen skedde utifrån en induktiv ansats samt Fribergs femstegs analysmodell. Resultat: Kvinnorna med endometrios upplever att sjukdomen begränsar dem fysiskt, socialt och psykiskt i livet. Resultatet visar även att kvinnor med endometrios upplever minskad livskvalitet. Slutsats: Endometrios är en sjukdom som har en negativ inverkan på mer eller mindre alla aspekter i kvinnors liv. Eftersom endometrios är en dold och stigmatiserad sjukdom som många personer aldrig hört talas om, är det av största vikt att öka kunskap och förståelse kring sjukdomen samt hur den påverkar de drabbade. / Background: Endometriosis is a chronic, inflammatory, estrogen-dependent disease where endometrial tissue is spread outside the uterus where it induces an inflammatory reaction, which can result in bleeding and scar tissue. Prominent symptoms are heavy period pain, pain during intercourse, hematuria, constipation, diarrhea and bloating. According to several studies, endometriosis affects all aspects of woman’s life. The majority of women experience a negative treatment in care. Aim: To highlight women’s experiences of living with endometriosis. Method: An empirical qualitative study on blog texts was performed where Google was used as a search database. The analysis was based on an inductive approach and Friberg’s five-step analysis model. Results: The disease limits women with endometriosis physically, socially and psychologically in life. The results also show that women with endometriosis experience a reduced quality of life. Conclusion: Endometriosis is a disease that has a negative impact on more or less all aspects in women’s lives. Since the disease is hidden and stigmatized, a lot of people are not aware of it. It is vital to increase awareness and understanding about endometriosis and how it affects the patients.

Bakgrund: Demens är en global hälso-prioritet som upptar stora kostnader för vården. Av de som bor på vårdboenden har nästan hälften demensdiagnos eller demensliknande symtom. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa forskning om vad i miljön som påverkar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom och på det sättet öka kunskapen om hur välbefinnande kan skapas genom den fysiska miljön. Metod: Studien är baserad på material från 17 vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Byggnadens layout, som storlek på boendet och planlösning påverkade bland annat engagemang hos personer med demenssjukdom. Sovrum i direkt anslutning till matsalsdelen främjade engagemang. Det påverkade också orienteringsförmågan hos de demenssjuka då boenden med raka cirkulationssystem och en öppen planlösning som var lätta att överblicka var lättare att orientera sig i. Inredningen främjade också relationer genom föremål som skapade interaktion och genom att vara välkomnande för anhöriga men också genom att anpassa ljudvolymen i gemensamma utrymmen. Att ha tillgång till trädgård och utemiljö visade sig ha en positiv inverkan på patienter med demenssjukdom och hos de som hade utåtagerande beteende. Där har man sett att bland annat agitation och oro har minskat. När demenssjuka har fått uppgifter att utföra i trädgården har de minskat sina nivåer av depression och därmed ökat sin livskvalitet. Slutsats: Den fysiska miljön som byggnadens layout, inredning och utemiljö påverkade personer med demenssjukdom och deras välbefinnande. Detta genom främja trygghet och säkerhet, engagemang, relationer och orienteringsförmåga. Att skapa en känsla av hemlikhet och främja privatliv och funktionsförmågor. / Background: Dementia is a global health priority which involves high costs for health care. Of those who living in nursing homes, almost half have dementia or dementia symptoms. Aim: The aim with this review is to compile research about what in the environment that affects the well-being of people with dementia and thus increase knowledge about how well-being can be created through the physical environment. Method: The study is based on 17 scientific articles. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The layout of the building, like the size of the accommodation and the planning solutions affected, among other things, relationships and engagement to people with dementia. The bedroom directly adjacent to the dining area promoted commitment. It also affected the orientation ability, when the accommodations had straight circulation systems and an open plan solution that was easy to overlook and easier to orientate. Having access to the garden and outdoor environment has been shown to have a positive impact on patients with dementia which had an outwardly acting behavior. There it had been seen that agitation and anxiety has decreased. When persons with dementia have been given tasks to perform in the garden they have reduced their levels of depression and thus raised their quality of life. Conclusion: The physical environment like the layout of the building, the interior and outdoor environment affected persons with dementia and their well-being.

Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är ett samlingsnamn för olika neurologiska och obotliga sjukdomar som kännetecknas av nedbrytning av det motoriska nervsystemet. Symtom som svaghet i muskler uppkommer succesivt och orsakar andningssvikt och förlamning. Idag saknas adekvat bromsmedicin mot ALS vilket gör att fokus läggs på symtomlindring. För att kunna ge en god omvårdnad till patienter med ALS är det viktigt med ökad kunskap och förståelse inom hälso- och sjukvården, vilket kan leda till en bättre livskvalitet. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med ALS upplever omvårdnaden under sjukdomstiden. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. I resultatet framträdde tre kategorier; att vara medskapare i sin vård som innebar att patienter upplevde att beslutsfattande, kontroll och bristande kunskap påverkade omvårdnaden. Att få individanpassad vård innebar att få stöd, tid och ett gott bemötande. Patienter som upplevde sig bli beroende av omvårdnaden kände sig som en börda och maktlösa. Det är angeläget med forskning som undersöker hur patienter med ALS upplever omvårdnaden eftersom nuvarande forskning främst är inriktad på hur patienter upplever sjukdomen. / Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a generic name for various neurological and incurable diseases characterized by the breakdown of the motor nervous system. Symptoms such as muscle weakness occur gradually and causes respiratory failure and paralysis. Today there is no cure for ALS, but instead are the sight on symptom relief. In order to provide good care to patients with ALS, it is important to increase knowledge and understanding of health care, which can lead to a better quality of life. The purpose of this study was to examine how patients with ALS experience nursing care during illness. The method used was a literature review based on 11 scientific articles. The result appeared in three categories; to be co-creators in their care which involved patients felt that decision making, control and lack of knowledge affected the care. To get individualized care meant to get support, time and good treatment. Patients felt that they become dependent on nursing felt as a burden and powerless. It is important with research that examines how patients with ALS experience care as current research mainly focuses on how patients experience the disease.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som drabbar cirka 20 000-25 000 personer i Sverige varje år och leder till syrebrist i hjärnan. De symtom som uppkommer vid en stroke varierar beroende på vilken del av hjärnan som skadas Tiden från första symtom tills att behandling sätts in har en stor inverkan på hur allvarliga skador det blir. De vanligaste symtomen är domning eller förlamning och en lång rehabilitering väntar oftast. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser efter att ha drabbats av en stroke samt att beskriva undersökningsgrupperna i de valda artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaserna Cinahl och Medline via PubMed användes för att söka artiklarna, via högskolan i Gävle. Huvudresultat: I resultatet presenteras personers upplevelser efter en stroke utifrån deras fysiska och psykiska hälsa, samt det sociala livet. Funktionsnedsättningar var den vanligaste fysiska förändringen i livet som fick dessa personer att uppleva en psykisk påfrestning, bland annat depression, rädsla och förändrad självbild. Det sociala nätverket påverkas genom isolering på grund av den fysiska funktionsnedsättningen och den psykiska påfrestningen. Totala antalet deltagare i studien var 184 personer vars erfarenheter och upplevelser studerades, 53,3% var män och 46,7% var kvinnor. Slutsats: Alla personer som drabbats av en stroke upplevde någon form av förändring i det dagliga livet. Därför krävs det att vårdpersonalen har kunskap om hur olika individer hanterar denna livsförändring. Det kunde vara allt från fysiska, psykiska och sociala förändringar. Stödhjälp ansågs varit en viktig del under rehabiliteringsprocessen för dessa personer. / Background: Stroke is a widespread disease in Sweden and it affects approximately 20 000-25 000 persons every year and it leads to oxygen deprivation in the brain. The symptoms that are caused by a stroke very depending on which part of the brain that is damaged. The time between the first symptoms of a Stroke and the first treatment of the disease is another major reason of how serious the damage becomes. The most common symptoms are numbness or paralysis and a long time of rehabilitation waits for the person that suffers from a stroke. Aim: To describe people´s experience after having suffered a stroke and to describe the included articles study-group.. Method: A descriptive literature study based on twelve qualitative scientific articles. The databases Cihnal and PubMed was used to search the articles, through the University of Gävle. Results: People's experiences after a stroke based on their physical and mental health, their social life are being presented in the results. Movement disabilities was the most common physical change in people’s life and also the reason why people experienced psychological distress such as depression, fear and a different view of themselves. Their social network is affected because of their physical movement disabilities and psychological distress. The total amount of people participating in the study was 184 persons whose experiences were studied, 53, 3% were men and 46, 7 % were women. Conclusion: Every person who suffered from a stroke experienced some kind of change in their daily life. Therefore, it requires that health professionals have the knowledge of how individuals manage this life-changing. It could be anything from physical, psychological to social changes in their lives. Supportive help for the affected people has been an important part of the rehabilitation process.

Bakgrund: Beteendemässiga och Psykologiska Symtom vid Demens (BPSD) påverkar livskvaliteten negativt hos personen med demens och även för vårdpersonalen. BPSD skapar ofta problem i den dagliga omvårdnaden av personer med demens och står för en stor del av kostnaden för personen med demens. Symtomen vid BPSD behandlas oftast idag farmakologiskt på grund av en bristande kunskap när det gäller icke-farmakologiska interventioner. Syfte: Beskriva effekten av icke farmakologiska interventioner vid BPSD. Metod: En litteraturöversikt med fokus på artiklar med kvantitativ ansats användes. Resultat: Tio olika icke-farmakologiska interventioner vid BPSD studerades. Dessa interventioner hade effekt vid BPSD, dock inte en generell effekt. Flertalet av interventionerna hade endast en signifikant effekt på ett fåtal av symtomen. Musikterapi var den intervention som hade störst effekt vid BPSD med en signifikant minskning på flera symtom. Slutsats: Det behövs fler studier om effekten av icke farmakologiska interventioner på BPSD, för att öka kunskapen och användandet av dessa interventioner i omvårdnaden av personer med demens. Kunskapen om BPSD och dess orsaker behöver förbättras hos både sjuksköterskor och övrig vårdpersonal, för att förekomsten av BPSD ska minska hos personen med demens och för att öka livskvaliteten. Det är viktigt att interventionerna anpassas utifrån varje individ. / Background: Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD) affects the quality of life in people with dementia and their caregivers in a negative way. BPSD also causes problems in the daily care of the patient and stands for a big part of the costs for the person who has dementia. The symptoms of BPSD is commonly treated pharmaceutically due to a lack of knowledge about non pharmacological interventions. Aim: Describe the effects of nonpharmacological interventions on BPSD. Method: A literature review over articles with a quantitative approach was used. Results: Ten different interventions were studied. These interventions did not have a general effect on BPSD, but only on a few symptoms. Music therapy was the intervention with the widest effect, with a decrease in several symptoms. Conclusion: There is a need for more research on the effects of nonpharmacological interventions on BPSD, to increase the knowledge and use of these interventions in the care of people with dementia. The knowledge about BPSD and its causes needs to be improved among nurses and other personal, to decrease the presence of these symptoms and increase the quality of life. It´s important that the interventions are adapted to the individual person.

Background: Urinary incontinence is a condition that affects many women, and means a big expense to society. If not more preventive action is taken, the costs are expected to increase even more. The condition affects women's quality of life through more and better prevention, society can contribute to a better quality of life for the affected women. The aim of the literature review is to describe women's experiences of living with urinary incontinence. The method is a literature review, and includes articles with qualitative approach. Articles were searched in the databases CINAHL, MEDLINE and PsycINFO. The result comprises eleven articles analyzed according to Fribergs fivestep model. It was compiled into a main theme to live with a hidden disability and four subthemes emerged. These were influence in the daily life, communication difficulties with the environment, interactions with health care, and acceptance of life situation. Urinary incontinence restricts women's daily lives, they are afraid to seek medical care because of shame and embarrassment. In many cases this was accepted and they learn to live with it. Women are silent regarding the urinary incontinence when they do not feel understood by their surroundings. Conclusion: Urinary incontinence is a common inconvenience that adversely affects women's quality of life. The women themselves do not always speak openly, and when they do, they often find that they do not get the help they need. More research is needed and nurses are more likely to address the problem.

No description available.