Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med diagnosen endometrios och vilka fysiologiska och psykologiska konsekvenser endometrios hade på kvinnors livskvalitet, samt hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet från sjukvårdspersonal.Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som kvinnor drabbas av i samband med att celler, som normalt sett återfinns i livmoderslemhinnan, fäster vid andra platser i kroppen och bildar cystor, vilka även svarar på hormonstimulans och menstruerar. Symtom karaktäriseras bland annat med smärta, infertilitet/subertilitet, atypiska menstruationsblödningar. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Två databaser användes för att söka artiklar (PubMed och CINAHL). Artiklarna var 12 originalartiklar skrivna på engelska med kvalitativ design. Resultat: Studien är disponerad utifrån tre teman; fysiologiska konsekvenser av endometrios på kvinnans livskvalitet, psykologiska konsekvenser av endometrios på kvinnans livskvalitet, samt kvinnans upplevelse av bemötande inom sjukvården. Endometrios visade sig ha påverkan på många olika aspekter i en kvinnas liv, med kronisk smärta, friktion på relationer, nedsatt förmåga till att utföra vardagliga sysslor och arbete, nedsatt psykosocialt välbefinnande och social isolering. Även dåligt bemötande från sjukvårdspersonal förekom och påverkade kvinnornas psykiska mående huvudsakligen negativt. Slutsats: En summering av alla fysiologiska och psykologiska konsekvenser av endometrios, har i majoriteten av fallen, en stor påverkan på kvinnornas liv och leder till, ibland gravt, nedsatt livskvalitet i samband med oförmåga att leva till fullo. De flesta av kvinnorna upplevde att de blivit dåligt bemötta av vårdpersonal och i samband med detta uppmärksammades även den förekommande kunskapsluckan som råder bland sjukvårdspersonal. Detta bidrog till att kvinnorna inte togs på allvar och fick den hjälp de faktiskt behövde för att kunna leva ett gott liv med diagnosen. / Aim: The purpose of this study was examine womens’ experience living with a endometriosis diagnosis, the physiological and psychological impacts, as well as their experience and perception of health care encounters. Background: Endometriosis is a chronic condition which occurs when cells, naturally found in the endometrium, start to grow elsewhere in the body and form cysts. The characteristic symptoms associated with the condition is chronic pain, infertility and atypical menstruation bleedings. Methology: A review of literature research found through two different databases; PubMed and CINAHL. The articles chosen for this study were 12 original research articles, written in English with a qualitative approach. Results: Three themes were presented in the study; physiological consequences endometriosis has on women's quality of life, psychological consequences endometriosis hason women’s quality of life, as well as the women’s experiences from health care encounters.The findings show that endometriosis affected different aspects of a woman’s life negativelywith chronic pain, friction on relationships, reduced ability to execute everyday activities and perform at work, reduced psychosocial wellbeing and social isolation. Conclusion: The impact on women’s quality of life was greatly reduced due to their inabilityto live fully, related to all the different physiological and psychological consequences that can manifest having endometriosis, as well as bad experiences with healthcare encounters. Women seeking medical care would not get the help and attention they needed in order to live a good and livable life, due to the occurring knowledge gap, the lack of resources and norms of being a woman.

Njurtransplantation är den mest förekommande formen av organtransplantation i Sverige och är den effektivaste behandlingen mot terminal njursvikt. Njurtransplantation innebär en högre livskvalitet jämfört med behandling med hemodialys. Sjuksköterskan ger patienten stöd och undervisning efter transplantationen vilket ger förutsättningar att minska lidande och ge en upplevelse av hälsa för patienten. Sjuksköterskan kan möta njurtransplanterade patienter inom alla delar av sjukvården. Syftet är att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure. En litteraturstudie enligt Axelsson (2012) med både kvalitativ och kvantitativ forskning valdes som metod. Nio artiklar analyserades. I resultatet beskrivs tre teman: Kroppen och den nya njuren, Tacksamhet och Ansvar, Ökad livskvalitet och rädsla att förlora den. De njurtransplanterade patienter upplever en förändrad kropp som fungerar igen med den nya njuren samtidigt som det innebär en balansgång mellan hälsa och sjukdom. Känslor av tacksamhet och ansvar följer med det nya livet. Den njurtransplanterade patienten upplever lycka över att bli transplanterad och frihet från dialys men en rädsla att förlora njuren finns alltid närvarande. Livet med en ny njure upplever den njurtransplanterade patienten som en stor förändring av den levda kroppen och en övergång från sjukdom till hälsa. En hälsa som patienten upplever ställer krav på att patienten tar ansvar för att sköta om sig. Njurtransplanterade upplever ofta att deras kropp inte tillhör dem själva och att de har ett begränsat inflytande över sin vård, då de är bundna till sjukvården för resten av livet. För att skapa en god vårdrelation bör sjuksköterskan vara lyhörd för patientens känslor efter njurtransplantationen och ha en förståelse för att den njurtransplanterade patienten har både positiva och negativa känslor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Statistik visar att fler och fler människor drabbas av cancer varje år. En del människor får beskedet att cancersjukdomen är obotlig. För de drabbade uppstår en mängd känslor och tankar som kan avgöra hur den sista tiden i livet kommer att gestalta sig. För att vi som sjuksköterskor ska kunna bidra till en bättre livskvalitet för obotligt sjuka cancerpatienter, har syftet i studien varit att fördjupa oss i patienters tankar och känslor efter att ha drabbats av obotlig cancer. Metoden som använts är en litteraturöversikt där tidigare forskning analyserats och sedan sammanställts till ett nytt resultat. Samtliga bearbetade artiklar har ett patientperspektiv. 5 huvudteman framkom i resultatet: Känsla av maktlöshet, Känsla av att vara en börda, Känsla av ensamhet, Tankar inför döden samt Positiva tankar trots obotlig sjukdom. Patienterna beskrev känslor av att mista kontrollen av sitt liv, vara beroende av andra människor samt att känna skuld och sorg inför närstående. Känslor av ensamhet av både social och existentiell karaktär uttrycktes, när vårdpersonal såg patienten som ett objekt samt när patienten hade svårigheter att tala om sina tankar. Både rädslor och längtan inför döden samt tankar om hur patienterna skulle bli ihågkomna beskrevs. Trots obotlig sjukdom uttrycktes positiva tankar som att känna tillfredsställelse och mening samt att finna tröst och känna hopp. I diskussionen kopplas vårdvetenskapliga begrepp som livskvalitet samt lidande till tre av huvudteman. / Program: Sjuksköterskeutbildning

De allra flesta har någon gång upplevt trötthet och smärta. Hos en del människor kvarstår dessa symtom och ingen klar orsak till varför finns. Fibromyalgi är en av dessa osynliga sjukdomar. Vad som orsakar fibromyalgi är i dagens läge okänt och karaktäristiska symtom är långvarig smärta, trötthet och kraftlöshet. Diagnossättnig sker genom anamnes och palpationsundersökning. Det finns inget botemedel mot fibromyalgi, utan behandling syftar till att lindra symtomen. Syftet var att belysa hur det är att leva med fibromyalgi. Metoden var en litteraturöversikt där åtta artiklar kvalitetsgranskats och analyserats. Analysen ledde fram till meningsbärande kategorier som i sin tur lade grunden till resultatets teman. Resultatet visade att fibromyalgi påverkar patienten på många olika plan, exempel på detta är kraftlöshet, kognitiv nedsättning och en mer passiv livsstil. Vidare visade resultatet att patienterna ofta känner sig ifrågasatta om sjukdomen samt att de inte blir trodda, varken av anhöriga eller av vården. Studien visade även att det är av stor betydelse att acceptera sjukdomen, lära sig hantera den samt erhålla stöd från omgivningen. Resultatets huvudfynd diskuterades sedan vidare i diskussionen vilken delades upp enligt resultatets huvudteman. Studiens slutsats blev att fibromyalgi påverkar hela människan samt att mer kunskap kring sjukdomen behövs för ett bättre bemötande från såväl vården som omgivningen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hjärtinfarkt är en av de sjukdomar som har högst mortalitet i Sverige. Tack vare bättre akutvård överlever idag fler patienter än för bara tio år sedan, men antalet som dör är fortfarande stort. Att återhämta och rehabilitera sig efter en hjärtinfarkt tar tid och många blir aldrig helt återställda vare sig fysiskt eller psykiskt, dels för att det är många äldre multisjuka som drabbas, och dels på grund av psykiska besvär såsom rädsla kan finnas kvar i flera år. Dessutom kan oro för den drabbade påverka närstående i hög grad. Syftet med uppsatsen är att beskriva upplevelser som patienter erfar i sitt dagliga liv en kort tid efter att ha fått en hjärtinfarkt. Sju vårdvetenskapliga artiklar har analyserats enligt Evans kvalitativa metod för att besvara syftet. I resultatet framkom det skilda upplevelser av vardagen och rehabiliteringen efter hjärtinfarkt. Patienternas skilda synsätt på hur de förhöll sig till hjärtinfarkten gjorde att en del var motiverade och klarade att anpassa sig till en hälsosammare livsstil, medan andra patienter hade svårare med anpassningen eller inte tog sig tid till förändringar överhuvudtaget. Många patienter kände sig överbeskyddade av sina närstående och att de var en börda för sin omgivning. De närstående gjorde bara vad de trodde var bäst för den drabbade. I diskussionen behandlas könsskillnader mellan kvinnor och män samt depression. Dessutom diskuteras sjuksköterskans ansvar och vikten av rätt och tydlig information i kliniska implikationer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att drabbas av en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom är på många sätt en omvälvande upplevelse. Sjukdomen innebär både fysiska och psykiska förändringar som begränsar patienten i det dagliga livet. Sjukdomen debuterar ofta i tidig ålder och kommer i skov vilket för patienten innebär ett långdraget sjukdomsförlopp och återkommande kontakter med hälso-sjukvården. Alla dessa förändringar leder till en förändrad livssituation, en sämre livskvalitet och ett ökat lidande för den drabbade. Det är viktigt att man som sjuksköterska har kunskap och förståelse om hur sjukdomen påvekar patientens livssituation för att minska risken för försämrad livskvalitet och lidande.Studiens syfte är att beskriva patientens upplevelse av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom.Denna kvalitativa litteraturstudie utgår ifrån sju vetenskapliga artiklar baserade på män och kvinnors upplevelser av inflammatorisk tarmsjukdom. Artiklarna granskades enligt Evans (2002) modell och sammanställdes till tre huvudteman med nio underteman.Resultatet visar att patienter med inflammatorisk tarmsjukdom begränsas i sitt dagliga liv vilket resulterar i sämre livskvalitet och psykiskt lidande. Det var sjukdomens symtom, läkemedelsbiverkningarna och skammen över de kroppsliga och sociala förändringar som följde med dessa som verkade begränsande. Resultatet pekar även på att patienterna på grund av sin sjukdom kände sig avvikande från normen och annorlunda i jämförelse med andra människor vilket bidrog till social isolering och utanförskap. Resultatet tyder på att patienterna ansåg att de hade bristfällig kunskap om sin sjukdom och de uttryckte ett behov av information och stöd från vårdpersonal. Vi anser att sjuksköterskan genom att se till den enskilda patientens behov och känslor kan minska lidandet och öka livskvaliteten. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Det finns två former av njursvikt en akut- och en kronisk. Sjukdomen medför en minskad eller förlorad njurfunktion. Blodet kan inte renas, utsöndra slaggprodukter samt vätska, då blir dialysen kroppens reningsverk. Det finns två behandlingsmöjligheter, hemodialys där blodet renas utanför kroppen samt peritonealdialys då bukhålan används som reningsfilter. När kost- och vätskerestriktioner blir dominerande uppstår ett lidande i familjens vardag. Livsförändringarna kan hanteras genom utarbetade copingstrategier. Flertalet patienter lider av att vara beroende av dialysbehandlingen då den upptar en stor del av tiden, vilket påverkar livskvalitet för individen samt familjen. Kunskapen avser att hjälpa sjuksköterskan att finna djupare förståelse i undervisningen till patienten samt familjen. Syftet är att belysa patientens upplevelse av att vara beroende av dialys samt familjens upplevelse av att vara närstående. 10 kvalitativa artiklar med vårdvetenskapligt perspektiv inkluderades. I resultatet framkommer det att sjukdomen medför livsförändringar samt bundenhet till dialysen. Upplevelsen av ständig trötthet och svikande krafter påverkar familjerelationen. Resultatet påvisar även en ovisshet inför framtiden vilket skapar rädsla och frustration då behandlingen är opåverkbar. Sjuksköterskan behöver inbjuda till delaktighet för att skapa tillfredställelse till vård och behandling. Vi anser att en bristfällig kommunikation skapar ett onödigt lidande. Genom tron, ta dagen som den kommer samt finna positiv mening kan lidandet reduceras. I diskussionen framgår det att sjukdomen innefattar en känslomässig kamp och det är nödvändigt att finna acceptans till den livsupprätthållande dialysbehandlingen. Därför anser vi att sjuksköterskan bör avsätta tid och engagemang i undervisningen till patienten samt familjen då de utgör ett centralt stöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Föreliggande uppsats är en begreppsanalys med syfte att beskriva och klargöra innebörder i begreppet förlust och dess innebörder i relation till kontexten att ”förlora talförmågan genom sjukdom”.Patienter som drabbats av en förlust i samband med ohälsa orsakas ofta lidande i form av förlorad livskvalitet. Det är sjuksköterskans ansvar att minska sådant lidande och vägleda patienten mot ett ökat välbefinnande.I bakgrunden och problemformuleringen beskrivs den vårdvetenskapliga förankring som begreppet förlust har. Vår åsikt är att det saknas forskning som synliggör innebörder av begreppet förlust i form av begreppsanalys och att det finns ett behov av yrkesmässig kunskap om begreppets innebörder för att få en djupare förståelse för fenomenet förlust. Som metod granskades ordböcker, synonymordböcker, motsatsordböcker samt nätlexikon för att finna den språkliga innebörden av begreppet. Därefter identifierades de innebörder som beskriver begreppet utifrån karaktäristika, förutsättningar och konsekvenser av begreppet. Den kontextmässiga innebörden beskrevs utifrån vårdvetenskapliga artiklar för att skildra vad begreppet är och inte är utformades typexempel, gränsfall och antiexempel där innebörden belyses utifrån fiktiva livssituationer. Resultatet och diskussionen visar att begreppet förlust är av flerbottnad karaktär och innebär att man ofrivilligt berövas något. Det framgår även att en förlust innebär att man förlorar något värdefullt och att man därmed drabbas av lidande. Vid en förlust i samband med ohälsa är hälsan det värde som går förlorat. Lidandet berör på så vis hela människan, då hälsa betraktas som ett existentiellt värde. Vidare framgår att förlust i samband med ohälsa innebär att man tvingas utstå lidandets kamp. Diskussionen tar även upp hur man som sjuksköterska kan lindra lidande i samband med en förlust. / Program: Fristående kurs

Fetma är allt vanligare idag, och de senaste åren har förekomsten av fetma ökat och bara i Sverige kan en halv miljon vuxna anses lida av fetma och 2.5 miljoner vara överviktiga. Gastric bypass är en kirurgisk behandling mot övervikt som har fyrdubblats inom en femårs period. En bättre livskvalitet har i olika kvantitativa studier kunnat påvisas efter viktminskning, men osäkert hur livskvaliteten ökar efter kirurgi då det ofta speglas negativt i media. I de kvantitativa studierna kan inga nyanser av upplevelser urskiljas. Syftet med denna undersökning var därför att beskriva den subjektiva upplevelsen hos personer som genomgått en gastric bypass. En empirisk studie gjordes med öppna frågor och en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet av studien styrker den tidigare forskning som gjorts, då informanterna beskriver en ökad livskvalitet och förbättrad hälsa såväl fysiskt som psykiskt. Operationen har förbättrat informanternas självbild och bidragit till en ökad frihetskänsla. Det tydliggörs hur informanterna upplevt sig vara stigmatiserade och de har skämts för sin fetma. De negativa erfarenheter som framkommit, såsom dumping, har inte haft setts som ett stort problem, utan viktnedgången och de positiva hälsoeffekterna har dominerat. I diskussionen framkommer hur viktigt det är att öka förståelsen för individens problematik samt hur viktig sjuksköterskans roll är att hjälpa individen att tillgodogöra sig aktuell information. Vidare diskuteras att om förväntningarna är orealistiska skapas en större besvikelse vilket eventuellt kan leda till ett missnöje. Det är viktigt att en operation inte ses som en helhetslösning utan som ett verktyg. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Förekomsten av diabetes typ 2 ökar i Europa och världen. Under de nästkommande 20 åren beräknas antalet personer med diabetes typ 2 stiga från 285 till 438 miljoner. Detta anses bero på den sedimenterade livsstilen, som bland annat innefattar fysisk inaktivitet och dålig kost, som blir allt mer utbredd i samhällen världen över. När en människa har ådragit sig diabetes typ 2 så är diagnosen permanent. Sjukdomen kan uppenbara sig i olika allvarlighetsgrader vilka kan behandlas på olika sätt. Gemensamt för dessa behandlingar, som ger ett bra resultat och som med fördel kan användas på samtliga grader av sjukdomen, är fysisk aktivitet. Syftet med den här studien är att beskriva olika effekter av fysisk aktivitet hos patienter med diabetes typ 2. Studien är en litteraturöversikt bestående av 10 artiklar som analyserats enligt Fribergs (2006) analysmodell. Studien belyser olika effekter av fysisk aktivitet hos individer med diabetes typ 2 och hur patienterna upplever dessa. Regelbunden och kontinuerlig fysisk aktivitet påverkar diabetes typ 2 patienter positivt. Den aktivitet som har gett bäst resultat är regelbundna raska promenader där ökad livskvalitet, förhöjd lustkänsla, upprymdhet och ökat välbefinnande är resultat som framkommit. Resultatet i alla artiklar pekar åt samma håll där det belyser att kontinuitet och fysisk aktivitet över lång tid har en positiv inverkan på patienter med typ 2 diabetes. Sjuksköterskans kompetens inom området är viktig för att kunna motivera och leda patienter till en bättre hälsa. / Program: Sjuksköterskeutbildning