Bakgrund Cancerdrabbade lider ofta av cancerrelaterad fatigue (CRF) och försämrad livskvalitet under och efter behandling. Hälsofrämjande fysisk aktivitet (HFA) kan minska risken för dessa negativa konsekvenser. HFA påverkas bl.a. av träningsrelaterad self-efficacy, dvs tilltron till egen förmåga att vara fysisk aktiv. Syfte Att undersöka HFA hos personer under adjuvant cancerbehandling vid diagnos och efter sex månader samt att undersöka om de med en stabil HFA hade lägre CRF, högre livskvalitet samt högre träningsrelaterad self-efficacy jämfört med dem utan stabil HFA. Metod Kohortstudie med jämförande, prospektiv design. Data insamlades vid baslinje- och sexmånadersmätningar (n = 45) från en historisk kontrollgrupp inom ramen för en större longitudinell studie, med accelerometer (SenseWear Armband mini) samt tre enkäter (FACIT-F, EORTC QLQ C30 och EBSS). Data analyserades med deskriptiv statistik och oberoende t-test (P<0,10). Resultat Av 45 deltagare hade 26 (48%) stabil HFA. Denna grupp skilde sig vid sex månader signifikant från gruppen som inte hade stabil HFA i CRF: (M=41, SD=10.3) mot (M=33, SD=10.6), t(43)=7.3, p=0.027, generell livskvalitet: (M=72, SD=19.7) mot (M=60, SD=19.4), t(43)=11.4, p=0.010, upplevd funktion: (M=87, SD=13.3) mot (M=76, SD=16.5), t(43)=11.0, p=0.014 och upplevda symtom: (M=14, SD=10.0) mot (M=23, SD=18.1), t(43)=-9.4, p=0.031. Ingen statistiskt signifikant skillnad fanns gällande träningsrelaterad self-efficacy mellan grupperna vid diagnos. Slutsats Resultaten tyder på att en stor andel av cancerdrabbade har stabil HFA under adjuvant behandling och dessa rapporterar bättre hälsa med avseende på CRF och livskvalitet jämfört med cancerdrabbade som inte har stabil HFA. Större studier behöver göras för att kunna dra säkra slutsatser. / Background Cancer-related fatigue (CRF) and low quality of life are prevalent among people undergoing adjuvant cancer treatment. Health-enhancing physical activity (HEPA) protects from these negative consequences. HEPA in turn, is influenced by exercise-related self-efficacy. Aim To describe levels of HEPA among people undergoing adjuvant cancer treatment at diagnosis and after six months, and to determine if those with a stable a HEPA had lower CRF, higher quality of life and exercise-related self-efficacy compared to those without a stable HEPA. Method Cohort study with a comparative, prospective design. Baseline and six-months data (n=45) were collected from a larger longitudinal study, by accelerometer (SWA) and three questionnaires (FACIT-F, EORTC QLQ C30, EBSS). Data were analysed using descriptive statistics and independent t-test (P <0.10). Result Among the 45 included, 26 (48%) had a stable HEPA. This group was significantly different at six months compared to the group without a stable HEPA in CRF: (M=41, SD=10.3) to (M=33, SD=10.6), t(43)=7.3, p=0.027, general quality of life (M=72, SD=19.7) to (M=60, SD=19.4), t(43)=11.4, p=0.010, perceived function: (M=87, SD=13.3) to (M=76, SD=16.5), t (43)=11.0, p=0.014 and perceived symptoms: (M=14, SD=10.0) to (M=23, SD=18.1), t(43)= - 9.4, p=0.031. No difference was found between the groups regarding exercise-related self-efficacy. Conclusion The results indicated that a large proportion of people undergoing adjuvant cancer treatment have a stable HEPA and these people report better health such as lower CRF and higher quality of life compared to those without a stable HEPA. Larger studies are needed to allow firm conclusions.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en av de vanligaste folksjukdomarna som drabbar båda könen, men främst äldre människor. Vid hjärtsvikt krävs optimal behandling och bra egenvård i form av patientutbildning för förbättrad livskvalitet. Egenvård kräver patientutbildning i syfte att stärka patientens förmåga att lindra effekten av sin hjärtsvikt. Syfte: Syftet är att beskriva vad som hindrar att genomföra egenvård och vad som påverkar livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Metod: Det här arbetet är en litteraturöversikt. Fjorton vetenskapliga artiklar med olika metoder hämtades i databaserna CINAHL, Pub och PsycINFO. Artiklarna lästes igenom och utmynnade i huvudkategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet visar brist på egenvårdutbildning medför brist på kunskap, ekonomiska begränsningar och brist på förtroende. Ensamboende och brist på förtroende och multisjuklighet. Fysiska förändringar sker på grund av kliniska symtom och dessa komponenter utgör hinder för egenvård, vilket försämrar livskvalitet. Symtomen från hjärtsvikt har negativ inverkan på dagliga och sociala aktiviteter. Kognitiva förändringar i samband med hjärtsvikt leder till försämrad koncentrationsförmåga och dåligt minne. Diskussion: Minskad egenvård relaterade till fler besök till sjukhuset. Kliniska symtom på hjärtsvikt var det som mest påverkade patienternas livskvalitet och hindrade dem från att fortsätta leva som tidigare. Nedsatt fysisk förmåga försvårade för patienterna att kunna fortsätta jobba som tidigare, vara social eller bibehålla sina tidigare hobbyer. / Background: Heart failure is one of the most common diseases that affect both sexes, but mainly elderly people. In heart failure requires optimal treatment and good self-care in the form of patient education to improve quality of life. Self-care requires patient education in order to enhance the patient's ability to mitigate the effects of its failure. Aim: The purpose is to describe what prevents implement self-care and what affects the quality of life in patients with heart failure Method: This work is a literature review. Fourteen scientific papers with different methods was picked in the databases CINAHL, PsycINFO and Pub. The articles were read through and resulted in major categories and subcategories. Results: The results show a lack of self-care education means lack of knowledge, financial constraints and lack of confidence. Living alone and lack of trust and multimorbidity. Physical changes happen because of clinical symptoms and these components constitute barriers to self-care, which impairs the quality of life. Symptoms of heart failure have a negative impact on daily and social activities. Cognitive changes associated with heart failure leads to impaired concentration and poor memory. Discussion: Reduced self-care related to more visits to the hospital. Clinical symptoms of heart failure was the most affected patients' quality of life and prevented them from continuing to live as before. Reduced physical ability it difficult for patients to be able to continue working as before, be social or maintain their previous hobbies.

Illamående är en av de vanligaste förekommande biverkningarna av cytostatikabehandling. Cytostatika används för att behandla cancer. Varje år drabbas 58 000 människor i Sverige av cancer och i hela världen är den siffran 14 miljoner. Det finns tre olika former av illamående i samband med cytostatikabehandling. Dessa tre former är akut illamående, fördröjt illamående och betingat illamående. Cytostatika-relaterat illamående kan behandlas både farmakologiskt och icke-farmakologiskt. Syftet var att beskriva illamående hos patienter med cancer i samband med cytostatikabehandling. En allmän litteraturstudie utfördes. Sökningar i databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo resulterade i tio resultatartiklar. Artiklarna granskades och teman med underteman identifierades. De teman som identifierades var förekomst av illamående, patienters upplevelser av illamående, strategier vid illamående och livskvalitet. Cytostatika-relaterat illamående ansågs vara ett subjektivt fenomen som var svårt att beskriva. De som drabbades av illamående i samband med cytostatikabehandling upplevde flertalet olika förändringar som påverkade dem negativt. Patienterna fick använda sig av olika strategier för att hantera sitt illamående. Livskvaliteten påverkades negativt av det cytostatika-relaterade illamåendet. Mer forskning kring ämnet skulle vara av betydelse då detta är ett stort omvårdnadsämne som borde få mer fokus då det påverkar hela människan. / Nausea is one of the most common side-effects during chemotherapy. Chemotherapy is used for treating cancer. Every year 58 000 people gets cancer in Sweden and worldwide 14 million people is affected by the disease. There are three different types of nausea during chemotherapy. These types are acute nausea, delayed nausea and anticipatory nausea. Chemotherapy-induced nausea can be treated either with pharmacological treatment or non-pharmacological treatment. The purpose of this study was to describe nausea in patients with cancer receiving chemotherapy. A general literature study was performed. The searches in the databases Cinahl, Medline and Psycinfo resulted in ten articles. The articles were examined and themes and subthemes were identified. The themes that were identified was The incidence of nausea, The patients experiences of nausea, Strategies to cope with nausea and Quality of life. Chemotherapy-induced nausea was considered to be a subjective phenomenon which was difficult to describe. Patients who suffered from chemotherapy-induced nausea experienced multiple changes that had a negative impact on them. Patient used several strategies to cope with their nausea. Chemotherapy-induced nausea had a negative impact on the patients quality of life. More studies are needed in this field with more focus on how chemotherapy-induced nausea affects these patients.

Bakgrund: Tarmstomi är en kirurgisk förbindelse mellan tarmen och huden där avföringen ska komma ut i en stomipåse. Det finns olika typer av tarmstomi beroende på vilken tarmdel som är påverkad. Att få en tarmstomi innebär en stor händelse för patienten och kan ge både fysiska och psykiska komplikationer. Genom att öka förståelsen och kunskapen hos sjuksköterskan för denna händelse och hur den inverkar på patientens liv skapas förutsättningar att på bästa sätt ge god omvårdnad och stärka patientens livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter beskriver sin livskvalitet efter en tarmstomioperation, samt beskriva hur undersökningsgruppen sett ut i de inkluderade artiklarna. Metod: En beskrivande design har använts i denna litteraturstudie. De inkluderade artiklarna i studien söktes fram genom databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna har kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: Patienter upplevde svårigheter med att leva med en tarmstomi, dessa innefattar det fysiska-, psykiska- och sociala livet samt svårigheter med kroppsuppfattningen. Dessa svårigheter påverkade livskvaliteten negativt. För att kunna handskas med det nya livet utvecklade patienterna inre- och yttre copingstrategier. Slutsats: Livskvaliteten hos patienter med tarmstomi påverkas negativt på grund av fysiska, psykiska och sociala begränsningar. Patienterna använder inre och yttre strategier för att förbättra sin livskvalitet. Stöd från omgivningen är den viktigaste bidragande faktorn till förbättrad livskvalitet. / Background: Intestinal stoma is a surgical connection between the intestine and the skin where the stool will come out to a ostomy bag. There are different types of intestinal stomas depending on which intestine that is affected. Getting an intestinal stoma is a major event for the patient and can cause both physical and psychological complications. By increasing the understanding and knowledge of the nurse for this event and how it affects the patient's life, conditions are created to best provide quality care and strengthen the patients quality of life. Aim: The aim of this study was to investigate how patients describe their quality of life after a intestinal stoma surgery, and describe how the test group appeared in the included articles. Method: A descriptive design was used in this study. The articles included in the study were searched through databases Cinahl and Pubmed. Articles have qualitative and quantitative approach. Results: Patients experienced difficulties in living with an intestinal stoma, these include the physical-, psychological and social life as well as difficulties with body image. These difficulties affected the quality of life negatively. To cope with the new life the patients developed internal and external copingstrategies. Conclusion: The quality of life of patients with intestinal stomas is adversely affected due to physical, psychological and social difficulties. Patients use internal and external strategies to improve their quality of life. Support from the environment is the most important factor contributing to the improved quality of life.

Bakgrund: Sjukdomen Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) går inte att bota vilket skapar mycket ångest och lidande. Att finna mening med livet lutar sig åt att få stöd i familjen, sin livskamrat, vänner och fritidsintressen. När tal- sväljsvårigheter samt andningssvikt ger sig till kända finner dessa personer hjälp genom teknisk utrustning för att uppnå en bättre livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers erfarenhet och livskvalitet av att leva med ALS, samt att granska datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna. Metod: Denna beskrivande litteraturstudie är resultatet av 16 granskade artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Huvudresultat: Det finns mycket symtom som behöver lindras i olika skeden av sjukdomen. Anhöriga och fritidsintressen ger ett viktigt stöd då sjukdomen präglas av ett enormt lidande. Senare i sjukdomsprocessen då kroppens funktioner avtar finns det teknisk utrustning att tillgå för att förbättra livskvaliteten. Slutsats: För att finna livskvalitet i denna förödande sjukdom vänder sig dessa personer till sina anhöriga och fritidsintressen. Idag finns det teknisk utrustning som dessa personer kan tillgå för att bland annat kunna fortsätta kommunicera och få hjälp med sin andningssvikt som förbättrar deras livskvalitet. Mera forskning behövs för att finna botemedel samt bättre behandlings metoder så att symtomen i denna sjukdom kan lindras så att bättre livskvalitet kan skapas. / Background: The disease Amyotrophic Lateral Sclerosis (ALS) cannot cure which creates a lot of anxiety and suffering. Finding meaning in life leans to get support in family, life partners, friends and hobbies. When the speech and swallowing gets difficulty and respiratory failure makes itself known these people finds help through technical equipment to achieve a better quality of life. Aim: The aim of this study is to describe people´s experience and quality of life of living with ALS and to review data collection methods in the included articles. Method: This descriptive study is the result of 16 articles of both quantitative and qualitative approach. Main results: There are many symptoms that need to be mitigated in various stages of the disease. Relatives and leisure activities provide important support as the disease is characterized by enormous suffering. Later in the disease process when the body’s functions slow down, there is technical equipment available to improve quality of life. Conclusion: In order to find the quality of life in this devastating disease turns these people into their families and hobbies. Today, there are technical equipment that these individuals may have access to, inter alia, to continue to communicate and get help with their breathing failure that improves their quality of life. More research is needed to find cures and better treatment methods so that the symptoms of this disease can be alleviated so that quality of life can be created.

Bakgrund: Endometrios är en av de vanligaste gynekologiska sjukdomarna som drabbar cirka tio procent av den kvinnliga befolkningen i fertil ålder. Sjukdomen är kronisk och associerad med ohälsa samt försämrad livskvalitet hos kvinnor. Hormonell behandling är idag en vanlig behandlingsmetod som även den kan ha en inverkan på kvinnors livskvalitet. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevda livskvalitet med hormonell behandling vid endometrios. Metod: En litteraturstudie där 12 kvantitativa originalartiklar granskades och där resultatet sammanställdes och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Majoriteten av de artiklar som ingick i litteraturstudien visade en förbättrad upplevd livskvalitet med hormonell behandling för kvinnor med endometrios. Den upplevda livskvaliteten förbättrades fysisk, psykisk, socialt och sexuellt oberoende av de biverkningar som redovisades. Endast två artiklar visade antingen försämrad eller oförändrad livskvalitet. Slutsats: Endometrios leder till en minskad livskvalitet hos kvinnor som lider av sjukdomen och hormonell behandling kan förbättra livskvaliteten fysisk, psykisk, socialt och sexuellt hos dessa kvinnor oberoende av de biverkningar som förekom. / Background: Endometriosis is one of the most common gynecological diseases affecting approximately ten percent of the female population of reproductive age. It is a chronic disease associated with illness and impaired quality of life among women. A common method of treatment today is hormonal treatment which also has an impact in women's quality of life. Aim: To examine perceived quality of life among women with endometriosis receiving hormonal treatment. Method: A literature review where 12 original articles with quantitative method where reviewed and the results analysed with content analysis. Results: The majority of the included articles showed an improved quality of life among women with endometriosis receiving hormonal treatment. Regardless of the side effects from the hormonal treatment the quality of life was improved in the physical, psychological, social and sexual areas. Only two articles showed either impaired or unchanged quality of life. Conclusion: Endometriosis leads to impaired quality of life in women with the disease and hormonal treatment may improve the quality of life physical, psychological, social and sexual among these women regardless of the side effects that occurred.

Introduction: Enuresis involves involuntary emptying of the bladder at night, completely orpartially, from five years of age. If it occurs twice or more/week for at least three months and it causes suffering, the diagnosis is enuresis. Enuresis is divided into primary and secondary enuresis.In the past, enuresis was interpreted as a psychiatric symptom. Today, psychological disorders are seen as secondary to enuresis. Aim: The purpose of this literature study was to describe the quality of life of children and adolescents with enuresis. Method: A literature study was performed to compile the current state of knowledge regarding quality of life in connection with enuresis. Scientific articles for the study has been searched via PubMed and Cinahl. Results: The results were put together under four of WHO’s six themes, physical health/ psychological health/independence/ social relationships. These are linked to quality of life. As well as a fifth theme emerged from the analysis of the scientific articles, cultural aspects. Children and adolescents with enuresis experienced their life situation mainly as having poor self-esteem, after that it affected mental health, body image, independence, family and social interaction. Conclusion: This literaturestudy demonstrated that children and adolescents were influenced by the quality of life of their enuresis. Among other things, related to social relations, where the boys experienced a greater impact on the quality of life than the girls. In particular, adolescents experienced a worse quality oflife than the younger children, affecting self-esteem. In the clinical activity, it is necessary as apediatric nurse to take into account the experiences and feelings of children and adolescents regarding the daily life of enuresis, in order to achieve optimal enuresis treatment and thus increase their quality of life.

Bakgrund: Varje år genomförs mer är 50 000 stamcellstransplantationer världen över och antalet ökar. Stamcellstransplantation, är en potentiell terapeutisk behandling för ett flertal olika livshotande blodsjukdomar. Återhämtningen efter behandlingen är lång, genomsnittstiden är ett år innan patienterna är tillbaka till samma livskvalitet de hade innan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att genomgå en stamcellstransplantation Metod: En litteraturstudie baserad på 1o kvalitativa studier. Resultat: Resultatet presenterades i fyra kategorier och sammanlagt tolv subkategorier. Att livet hotas innebar osäkerheter och rädslor. Alternativa hanteringsstrategier som användes var optimism, att skjuta ifrån sig, tro på något större, förlita sig på andra och att bli expert på sin sjukdom. Konsekvenser av behandlingen var kroppsligt lidande och att vara nära döden. Nystart innebar en ny tillvaro, förändrad syn på livet och förändrade relationer. Konklusion: Upplevelsen av behandlingen varierar mellan varje patient och osäkerhet och rädslor inför vad som kommer att hända fanns. Hopp gavs av anhöriga och vårdpersonal. För att hantera situationen använde de sig av olika strategier. Bristfällig information bidrog till patienternas osäkerhet och behov av bättre individuellt anpassad information finns. Nyckelord: Livskvalitet, patienters upplevelse, stamcellstransplantation / Title: Patients' experience of undergoing stem cell transplantation. Background: Every year more than 50 000 stem cell transplantations are performed worldwide. Stem cell transplantation is a potential therapeutic treatment for several life-threatening blood diseases. The recovery after treatment is long, the average time is one year before the patients are back to the same quality of life as they had before treatment started. Aim: The aim of this study was to describe patients' experience of undergoing stem cell transplantation. Methods: A literature study based on 10 qualitative articles. Results: The results were presented in four categories and twelve subcategories. Threat on life included both insecurity and fears. Alternative coping strategies used were optimism, distance yourself, believe in something bigger, relying on others and becoming expert on your disease. Consequences of the treatment included bodily suffering and being close to death. The new beginning included a new existence, a changed outlook on life and changed relationships. Conclusion: The experience of the treatment differed between patients and there was uncertainty and fears about what was going to happen. Relatives and health professionals gave hope to the patients. Different coping strategies were used to cope with the situation. Inadequate information contributed to the uncertainty among the patients and there is a need for better individualized information. Keywords: Quality of life, patients experience, stem cell transplantation

Background: Endometriosis is a common disease which affects every tenth woman. The disease affects women's quality of life with pain and other unpleasant symptoms. There is a lack of knowledge about the disease and a correct diagnosis may take several years to receive. Aim: The aim of this study was to highlight women's experiences of living with endometriosis. Method: A literature-based study based on an analysis of eight scientific articles of qualitative research. Results: Two main themes emerged the influence on everyday life and the contact with healthcare. The results showed that endometriosis limits women's lives in several aspects. Pain was the most described symptom affecting everyday life and being mistrusted by the healthcare was often described when in contact with the healthcare. The lack of knowledge of the disease is highlighted in the articles. Conclusion: To prevent a delayed diagnosis the caregivers need a deeper knowledge and understanding of endometriosis. It is important to understand how it affects women's life and to prevent normalizing and neglecting women's symptoms.

Bakgrund: Globalt drabbas 30 miljoner människor varje år av sepsis varav ca 5 miljoner människor dör. Forskning har fokuserat på överlevnad och den kunskapen har gjort att fler överlever. En tredjedel av de personer som överlevt sepsis drabbas av restsymtom och en sjättedel får kvarstående men för livet. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse av välbefinnande och är beroende av flera faktorer. Hälso- och sjukvården ska bedriva personcentrerad omvårdnad och se patienten i sin helhet. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet hos patienter som överlevt sepsis. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och rymmer 18 artiklar. Datainsamling har skett i databaserna Cinahl Complete, PubMed samt PsycINFO. Resultat: Totalt 17 kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel inkluderades i litteraturöversikten. Resultatet visar att personer som överlevt sepsis blir påverkade inom fyra domäner; fysisk-, kognitiv-, psykisk- och social livskvalitet. Diskussion: Personer som överlever sepsis har ökad risk för fysisk, kognitiv, psykisk och social påverkan på livskvaliteten och söker i stor utsträckning vård. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap kring de restsymtom som personerna kan drabbas av, en förståelse för det den gått igenom och en uppfattning om hur detta kan påverka deras livskvalitet.