Sammanfattning: Bröstcancer är en allvarlig sjukdom och den vanligaste bland kvinnor. Omkring 7000 nya fall upptäcks varje år och mortaliteten uppgår till runt 1500 årligen. En kvinna av tio under 75 års ålder kan räkna med att drabbas och livskvaliteten kan förändras i samband med diagnosen och behandlingen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livskvaliteten hos kvinnor efter genomgången behandling för bröstcancer. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt och resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar. Studierna framkom efter sökning i databaserna PubMed och CINAHL och har både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att livskvaliteten kan ändras i samband med sjukdomen och dess olika behandlingar. Att ha stöd från sjukvården eller en nära anhörig var relaterat till en bättre livskvalitet, med undantag av de kvinnor som var gifta. Att vara yngre, arbetslös eller ha en mer avancerad grad av sjukdomen hade samband med en lägre livskvalitet. Likaså kunde typ av behandling, oro, ångest och cancer och-/eller behandlingsrelaterade symtom såsom smärta, fatigue och kognitiva funktionsnedsättningar förknippas med lägre livskvalitet. Kvinnor upplevde också att brist på information påverkade deras förmåga att hantera sin situation. Slutsatser: Livskvaliteten hos en kvinna som genomgått behandling för bröstcancer påverkas av fysiska, psykologiska, ekonomiska och sociala aspekter. / Abstract: Breast cancer is a severe disease and the most common among women. Approximately 7,000 new cases are detected each year and the mortality reaches about 1500 annually. One woman in ten under 75 years of age can expect to suffer and the quality of life can change in the time of diagnosis and treatment. Aim: The aim of this study was to evaluate women´s experiences of quality of life after completing treatment for breast cancer. Methods: The method used was a systematic literature review and the results are based on ten scholarly articles. The articles were found after searching the PubMed and CINAHL databases, and have both qualitative and quantitative approach. Results: The results indicate that the quality of life can change with the disease and its treatments. To have support from professionals or a family member was related to an increased quality of life, with the exception of married women. Younger age, unemployment or suffering from a more advanced stage of cancer was associated with a lower experienced quality of life. The type of treatment, anxiety and cancer and-/or treatment-related symptoms such as pain, fatigue and cognitive impairments was also associated with lower quality of life. Women also felt that the lack of information affected their ability to cope with their situation. Conclusions: The quality of life in a woman undergoing treatment for breast cancer is influenced by physical, psychological, economic and social aspects.Keywords: breast cancer, experience, quality of life, treatment

Patienter med förmaksflimmer finns inom alla områden i hälso- och sjukvården och allmänsjuksköterskan kommer troligen att träffa på dessa i sitt yrke. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med förmaksflimmer samt vilket kunskapsbehov de har angående sin sjukdom. Metoden är en litteraturstudie enligt Goodmans (1993) sju steg. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Carnevalis omvårdnadsmodell rörande dagligt liv – funktionellt hälsotillstånd används som teoretisk referensram. Resultatet visade att optimism, hög fysisk aktivitet samt lättare och mindre frekvent förekommande symtom gav bättre livskvalitet. Ångest, depression och somatisering gav sämre livskvalitet. Bristande kunskap sågs gällande sjukdom, symtom, behandling och risker. Information sågs öka kunskapen hos dessa patienter. Resultatet indikerar vikten av förståelse för dessa patienters livssituation samt betydelsen av allmänsjuksköterskans undervisande roll. / Patients with atrial fibrillation exist within all areas of the health care system and general practice nurses are likely there for likely meet these patients in their daily work. The purpose of this literature review was to study which factors affect the quality of life in patients with atrial fibrillation and what need of knowledge these patients have. The method is a literature review in accordance with Goodman´s (1993) seven steps. The result is based on eleven scientific articles. Carnevali’s model of diagnostic nursing for daily living-functional health status is used as theoretical frame of reference. Results showed that optimism, high levels of physical activity and gentler and less frequent symptoms gave a higher quality of life. Anxiety, depression and somatization resulted in a lower quality of life. Results also indicated a lack of knowledge concerning disease, symptoms, treatment and risks. Information increased these patients´ knowledge. The result indicates the meaning of understanding these patients´ daily life circumstances alongside the importance of general practice nurses´ educational role.

Fetma är ett aktuellt folkhälsoproblem som ökar kraftigt. Omkring 500 000 människor i Sverige är drabbade av fetma och 2,5 miljoner anses vara överviktiga. Fetma leder till ökad risk för ett flertal hälsoproblem t.ex. diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och cancer, som i sin tur leder till förtida död. Fetma kan också leda till psykisk lidande. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva hur fetma påverkar människors livskvalitet. Dessutom vill vi beskriva hur människor med fetma upplever bemötande inom vården. Materialet till litteraturstudien återfanns i tre olika databaser över medicinsk forskning samt manuell sökning. Resultatet är baserad på tio vetenskapliga artiklar som är kritiskt granskade enligt Polit et al (2001). Resultatet visar sambandet mellan obesitas och lägre livskvalitet, samt obesitas och dåligt bemötande inom sjukvården.

Epilepsi är en sjukdom som medför en rad olika konsekvenser i det dagliga livet.Det är viktigt att allmänsjuksköterskan inte enbart har kunskap om sjukdomen i sig, utan även känner till de konsekvenser som sjukdomen kan innebära för den enskilda individen. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka svårigheter personer med epilepsi kan uppleva i sitt dagliga liv samt belysa hur allmänsjuksköterskan på ett bra och professionellt sätt skall kunna bemöta personer med epilepsi och ta fram de individuella resurser individen besitter. Metoden som använts är evidensbaserad metod. Litteraturstudien bygger på fjorton vetenskapliga artiklar som granskats enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall. Som teoretisk referensram har Carnevali (1999) använts. Resultatet redogör för en mängd psykosociala problem som epilepsi leder till. Bl a framkommer det att personer med epilepsi har svårare för att få arbete och är arbetslösa i högre grad än personer utan epilepsi, att sjukdomen hindrar dem i många av deras dagliga sociala och fysiska aktiviteter, att depression och oro är vanligare hos personer med epilepsi samt att endast en liten del anser att de har tillräckligt med kunskap om sin sjukdom. Slutsatsen som kan dras utifrån resultatet är att de områden i det dagliga livet som berörs av sjukdomen är av sådan vikt att de i hög grad påverkar individens livskvalitet. / Epilepsy is a disease that carries with it a number of different consequences in daily life. It is important that the nurse doesn’t only have knowledge of the disease itself, but is also aware of the consequences the individual can experience. The aim of this literature review is to examine the difficulties people with epilepsy experience in daily life and illustrate how the nurse in a skilled and professional way, can treat people with epilepsy and extract the resources the individual possess. The method that has been used is an evidence based method. This literature review is based on fourteen scientific articles that have been quality rated using Carlsson & Eimans (2003) ratingscale. As a theoretic frame of reference Carnevali (1999) has been used. The result describes a number of psychosocial problems that epilepsy leads to. Among other things the result shows that people with epilepsy have more difficulty getting employment and are unemployed in a higher degree than people without epilepsy. It shows too that the disease restrains them in many of their daily social and physical activities and that depression and anxiety is more common in people with epilepsy. Also that only a few of those with epilepsy consider that they have enough knowledge about their disease. Conclusions that can be made based upon the result are that spheres in daily life that are affected by the disease, are of such importance that they in a high degree af-fect the individuals’ quality of life.

Beckman, J & Nilsson, M. Symtom och hälsorelaterad livskvalitet med anginapectoris kopplat till kropp-själ, ur ett genusperspektiv. En litteraturstudie.Examensarbete i Omvårdnad. 15 högskolepoäng .Malmö högskola: Hälsa ochSamhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva symtom och hälsorelateradlivskvalitet med angina pectoris ur ett genusperspektiv kopplat tillmänniskodimensionerna, kropp-själ. Metoden som används är sökning av relevantlitteratur databas Pubmed och Cinahl, vilket resuterar i ett urval av kvantitativaartiklar som granskas enligt Polit & Beck (2001). Resultatet i litteraturstudienvisar att män och kvinnor lokaliserar smärta vid angina pectoris oftast på centraltbröstparti men också att det finns skillnader i beskrivningarna av smärtan.Kvinnor beskriver smärtan med känslor så som varm-brännande, orolig mage elleråtstramning i hals nacke. Män beskriver sin smärta som värk ellergenomträngande. Kvinnor upplever att de har mer smärta än männen. När kvinnoroch män får självskatta sin livskvalitet så visar det sig att kvinnor har sämrelivskvalitet jämfört med männen. Resultatet tas upp för diskussion och jämförelsemed sjuksköterskans omvårdnadsarbete, omvårdnadsteorier om lidande ochgenus. / Beckman, J & Nilsson, M. Symtom and health related quality of life with anginapectoris related to body-spirit, from a gender perspective. A litteratur review.Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Healthand Society, Department of Nursing, 2009.The aim of this study is to describe symptoms and health related quality of life ofangina pectoris from a gender perspective - related to the dimensions of human,body-spirit. The applied methodology is search for relevant articles in databasesPubmed and Cinahl. The search gives a selection of quantitative articles that arereviewed according to Polit & Beck (2001). The result of this study shows thatmen and women locate pain from angina often in the central abdominal but alsothat there is a gender oriented difference. Women describe pain with feelings suchas hot-burning, upset stomach or tightness in neck/throat. Men describe their painas ache or throbbing. Women experience that they have more pain than men.When women and men have to estimate their quality of life the study shows thatwomen had lower quality of life compared to men. The results are finallycompared and discussed with nurse caring, theories of care and suffering andgender differences.

Bakgrund: Bensår definieras som ett öppet sår beläget nedanför knät där venös etiologi är vanligast. Patienter med smärtsamma venösa bensår upplever smärta i samband med omläggning samt en ständigt närvarande bakgrundssmärta som är en stor del av deras lidande. Enligt Katie Erikssons teori har lidandet tre dimensioner; erfarenheten av lidandet i samband med sjukdom, lidandet i samband med vårdsituationen och upplevelsen av lidandet i relation till det egna livet. Syfte: Beskriva patienters erfarenheter av lidandet i samband med smärtsamma venösa bensår. Metod: En integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafl inkluderande studier av kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Inklusionskriterierna var studier som handlar om vuxna patienter med venösa bensår. Samtliga studier hade godkännande av etisk kommitté, vilket var ett krav för att få vara med i denna litteraturstudie.Resultat: Smärtsamma venösa bensår orsakar lidande. De venösa bensåren begränsar livetfysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt samt har negativ inverkan på individernas upplevda hälsorelaterade livskvalitet. De upplever förlust av autonomi vilket föder ett behov att återskapa självständighet och det sker genom tilltro till sin egen förmåga (self-efficacy). Patienter utvecklar strategier för att undvika nya sår, förnyad smärta och nytt lidande. Slutsats: Lidandet i samband med venösa bensår är unikt för varje individ. Distriktssköterskor vårdar inte bara såret utan en person utifrån fysisk, psykisk, social och ekonomisk existens. Individer med venösa bensår klarar sig bättre om de har tilltro till sin egen förmåga.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur grundskoleutbildning främjar ett barns livskvalitet. Det uppnås genom att dels besvara en frågeställning gällande hur grundskolelärare tolkar att grundskoleutbildning främjar ett barns livskvalitet och dels en frågeställning gällande hur dessa tolkningar kan ses stå i relation till Martha Nussbaums teori om Förmågemodellen och till barnets rätt till utbildning. Arbetets metodologi bygger på en samhällsvetenskaplig metod, vilken består av en teoretisk grund i Martha Nussbaums utvecklingsteori om mänskliga förmågor, Förmågemodellen, och en kvalitativ forskningsprocess bestående av semistrukturerade intervjuer med lärare vid en grundskola. I och med intervjustudien kan teori kompletteras med en inblick i praktiken och därmed får såväl forskare som läsare möjlighet att inhämta och skapa sig en bred helhetsbild av forskningsämnet. I studien framkommer att de i intervjustudien medverkande grundskolelärarna är av den gemensamma uppfattningen att grundskoleutbildning är av väsentligt värde och främjar ett barns livskvalitet. Utsagorna kan många gånger relateras till Nussbaums teori om Förmågemodellen, vilken även den påvisar att utbildning i stor utsträckning påverkar och har en positiv inverkan på ett barns möjlighet att nå livskvalitet. Sett till barnets rätt till utbildning verkar denna ur ett rättighetsperspektiv för att varje barn ska åtnjuta utbildningsmöjligheter och kan även sägas understödja både grundskolelärarnas tolkning och Förmågemodellens uppmärksammande av utbildningens främjande av ett barns livskvalitet.

Bakgrund: I Sverige ses en ökning av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar vilket leder till ökade vårdköer inom barn- och ungdomspsykiatrisk vård. De vanligaste diagnoserna inom specialistpsykiatrin är idag uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning (ADHD), autismspektrumtillstånd (AST), ångest samt depression. Specialistsjuksköterskans funktion blir att alltmer följa upp läkemedelsbehandlingar i stället för att fokusera på omvårdnadsåtgärder. Yoga som komplementär behandlingsmetod visar enligt forskning ge lindring av psykiska symtom och har börjat användas på vuxna patienter inom sjukvården. Syfte: Att sammanfatta tidigare forskning om yoga som metod och komplementär behandling vid psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Metod: Integrativ litteraturstudie, med kvantitativ och kvalitativ ansats, av 15 artiklar. Litteratursökningar genomfördes under februari 2023 i tre utvalda databaser. Resultat: Yogainterventioner resulterade i minskad ångest och depressiva symtom, ökad känslohantering, förbättrad sömn, minskad stress och ökat lugn, förbättrad uppmärksamhet, minskad impulsivitet, förbättrad självkänsla och ökad livskvalité. Resultatet presenteras i fyra teman (hanterbarhet av känslor och symtom, avspänning, fokusering och impulskontroll samt välbefinnande) och tillhörande elva subteman. Slutsats: Evidens om positiva fördelar med yoga som komplementär behandlingsmetod för olika psykiska symtom hos barn och ungdomar sammanställdes och bekräftades.

Urininkontinens är en folkhälsosjukdom som förekommer i hela världen och definieras som ofrivilligt urinläckage. Samhällskostnaderna är stora. Urininkontinens påverkar kvinnors liv och skapar känslor av skam vilket orsakar lidande. Det finns flera olika typer av urininkontinens. De vanligaste typerna är ansträngningsinkontinens, träningsinkontinens och blandinkontinens. Det är viktigt med adekvat anamnes och utredning för god vård och det finns många behandlingsstrategier. Distriktssköterskan har en bred kompetens och har en viktig roll i vården av patienter med urininkontinens. Syftet med studien var att undersöka hur kvinnors livskvalitet påverkades av urininkontinens, för att tydliggöra kvinnors tillvaro och belysa främjande faktorer för god vård. En integrativ litteraturstudie med systematisk ansats har tillämpats. Det framkom att livskvaliteten påverkades negativt av att leva med urininkontinens och bidragande faktorer var känslor av skuld och skam. Intensiteten av urinläckage och hur länge kvinnan levt med urininkontinens var betydande faktorer till hur livskvaliteten skattades. Sambandet mellan undvikande beteende, psykologiska och sociala faktorer var utmärkande för att kvinnor inte valde att söka vård. Även okunskap var en stark bidragande faktor till att kvinnor inte sökte vård. Därför är det viktigt att motivera kvinnor till att söka vård och prata om urininkontinens för att minska stigma och skam kring ämnet.

Bakgrund Endometrios är en östrogenberoende sjukdom som drabbar 2-15% av alla fertila kvinnor. Sjukdomen karaktäriseras av svår menstruationssmärta, samlagssmärtor och infertilitet. Det är av vikt för sjuksköterskan att bemöta dess kvinnor med förståelse, ha kompetens om endometrios samt att arbeta utifrån ett tvärvetenskapligt förhållningssätt som kan bidra till individualiserad omvårdnad. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metod En allmän litteraturöversikt. Databaser som användes var CINAHL complete och PubMed. Nio kvalitativa artiklar och en mixad-metod ingick i resultatet. Resultat Resultatet medförde tre huvudteman som visade att kvinnors upplevelse av att leva med endometrios påverkade dem ur både en fysisk-, social- och psykisk aspekt. Brist på kunskap om sjukdomen resulterade i fördröjd diagnos och feldiagnostisering. Kvinnorna upplevde sig misstrodda av omgivningen och att deras symtom normaliserades. Slutsats Kvinnorna som lever med endometrios liv är präglat av smärta och psykisk ohälsa. De ansåg att bli tagen på allvar och få en diagnos var betydelsefullt. Sjuksköterskan behöver ha ett personcentrerat förhållningsätt för att hjälpa kvinnorna hantera sin sjukdom. / Background Endometriosis is an estrogen-dependent disease that affects 2-15% of all fertile women. The disease is characterized by severe menstrual pain, intercourse pain and infertility. It is important for the nurse to treat its women with understanding, to have competence in endometriosis and to work based on an interdisciplinary approach that can contribute to individualized care. Aim The aim is to describe women's experiences of living with endometriosis. Method A general literature review. Databases used were CINAHL complete and PubMed. Nine qualitative studies and one mixed method were included in the results. Results The results resulted in three main themes that showed that women's experience of living with endometriosis affected them from both a physical, social and psychological aspect. Lack of knowledge about the disease resulted in delayed diagnosis and misdiagnosis. The women felt distrusted by those around them and that their symptoms were normalised. Conclusions The lives of women living with endometriosis are characterized by pain and mental illness. They felt that being taken seriously and receiving a diagnosis was significant. The nurse needs to have a person-centred approach to help the women manage their illness.