Knäledsartros som drabbar pensionärer sänker och påverkar deras livskvalitet då de måste anpassa sitt liv utefter sin sjukdom. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa olika studier av både kvalitativ och kvantitativ forskning för att svara på frågan hur patienters livskvalitet påverkas av knäledsartros. Den tillämpade metoden är en litteraturstudie som inspirerats av Goodmans sju steg, översatt av Willman m fl. Studierna granskades med hjälp av modifierade protokoll gjord av Willman m fl och SBU & SSF. Tio artiklar valdes som underlag för resultatet, vilket visade på en påverkan på (I) den emotionella dimensionen: deltagarna visade på en ökad tendens till depression, större katastroftänkande och en mer negativ humör, (II) den andliga dimensionen: deltagarna kunde inte praktisera sin religion, (III) den sociala dimensionen: deltagarna isolerade sig från aktiviteter såsom t ex tennis, (IV) den fysiska dimensionen: deltagarna undvek att röra på sig. Resultatet i denna litteraturstudie möjliggör för sjuksköterskan en ökad insikt i hur knäledsartros berör den drabbade och på vilket sätt livskvaliteten påverkas. / Osteoarthritis of the knee that struck retired people reduces their quality of life by the need to adapt their lives along the illness. The purpose of this literature review is to compile various studies of both qualitative and quantitative research in order to answer the question how patients' quality of life is influenced by the medical diagnosis osteoarthritis of the knee. The method that is used for this purpose is a literature review, inspired by Goodman's seven-step, translated by Willman et al. The studies were examined using modified protocols of Willman et al and SBU & SSF. The basis of the result was ten articles, which concluded that the illness had an impact on (I) the emotional dimension: the participants showed a greater tendency to depression, major catastrophizing and negative mood, (II) the impact on the spiritual dimension: the participants were not able to practice their religion, (III) the impact on the social dimension: the participant isolated themselves from activities, such as tennis, (IV) the impact on the physical dimension: the participant avoided to move. The result of this literature can increase the nurse insight on how osteoarthritis of the knee affects the patient and how the quality of life is affected.

Bakgrund: Personer med kronisk livsbegränsande sjukdom kan ha nytta av att erbjudas ett palliativt förhållningssätt och den palliativa vårdens kunskaper om symtomlindring och närståendestöd. Traditionellt sett har palliativ vård utgått från personer med cancer.  Det är fortsatt ovanligt att alla personer som behöver erbjuds tillgång till palliativ vård, vilket leder till en ojämlik vård och onödigt lidande hos den enskilde. Specialistsjuksköterskan i palliativ vård ska identifiera brister i vården och initiera och leda förbättringsarbete. Livskvalitet är ett utfallsmått som utgår från personen som vårdas och det som beskrivs som målet med palliativ vård. För att undersöka om tidig integrering av palliativt förhållningssätt inom kronisk livsbegränsande vård utanför cancervården har ett värde för de personer som vårdas kan utfallsmått som livskvalitet användas. Att undersöka evidens inom området är därför angeläget. Syfte: Syftet var att beskriva hur tidig integrering av ett palliativt förhållningssätt inom vård av personer med kronisk livsbegränsande sjukdom annan än cancer påverkar personernas hälsorelaterade livskvalitet. Metod: Litteraturöversikt med deduktiv ansats, där vetenskapliga databaser Pubmed, CINAHL och PsykInfo användes. 13 artiklar inkluderades och analyserades utifrån teoretiska ramverket Conceptuel Model for Health-related quality of life (Wilson & Cleary, 1995). Resultat: Domäner av livskvalitet som symtomstatus och övergripande livskvalitet förbättras för personer med kroniskt livsförlängande sjukdom utanför cancervården när palliativt förhållningssätt integreras med sedvanlig vård. Slutsats: Att tidigt integrera palliativt förhållningssätt i vården förbättrar livskvalitet hos personer som vårdas och tar oss närmare målet att fler personer med allvarlig sjukdom får en vård av hög kvalitet där symtom hanteras och situationens komplexitet tas om hand på ett bra sätt.

Varje år avlider cirka 15 000 personer av hjärtstopp i Sverige. För att kunna rädda livet på dessa, krävs tidig hjärt-lungräddning. Överlevnaden för de som drabbats av hjärtstopp har tredubblats de senaste 30 åren och tiden för påbörjandet av hjärt-lungräddning har markant sjunkit. Vid avancerad hjärt-lungräddning kan hälso- och sjukvårdspersonal överväga användandet av larynxmask eller utföra endotrakeal intubation. När en person drabbas av hjärtstopp slutar personen att andas vilket leder till syrebrist i kroppen och av hjärnans vävnader, av denna anledning är det av stor vikt att luftvägen hanteras och säkras för att eftersträva gynnsamt neurologiskt resultat. Syftet var att jämföra avancerade luftvägshjälpmedel vid hjärtstopp inträffade utanför sjukhuset för att belysa hur dessa påverkade patientens efterföljande livskvalitet med hänsyn till gynnsamt neurologiskt resultat samt överlevnad till utskrivning från sjukhuset. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturöversikt där 15 artiklar granskats och sammanställts. Resultatet påvisade att endotrakeal intubation vid prehospitalt hjärtstopp utifrån gynnsamt neurologiskt resultat samt överlevnad till utskrivning från sjukhuset resulterade i högre patientnytta jämfört med larynxmasken. Slutsatsen visar att endotrakeal intubation med rätt grundförutsättningar hos den som utför interventionen gynnar patientens neurologiska resultat, överlevnad till utskrivning från sjukhuset och därav fortsatta livskvalitet.

En litteraturstudie om patienters upplevelser av att leva med ulcerös kolit och inverkan på livskvaliteten / A litterature review of patients experiences living with ulcerative colitis and impairment on quality of life.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa män och kvinnors upplevelser av att återvända till det vardagliga livet, efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.Bakgrund: Trots att dödssiffran i hjärtinfarkt halverats med hjälp av dagens avancerade behandlingsåtgärder, är hjärtinfarkt än idag ett folkhälsoproblem och räknas vara en av de vanligaste dödsorsaker i Sverige. Sättet vi väljer att leva kan utgöra en orsak till att insjukna i hjärtinfarkt, där exempelvis tobaksrökning samt hypertoni utgör riskfaktorer. Hjärtinfarkt är påfrestande för den drabbade och det är väsentligt att stöd och hjälp med att bearbeta händelsen kan erbjudas. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie som följde SBU:s tillvägagångssätt och bestod av tio kvalitativa studier. Databaserna som valdes till denna studie var PubMed, CINAHL samt PsycINFOResultat: Resultatet var en syntes av tio kvalitativa studier som utgick ifrån första nivåns teman samt andra nivåns teman med tillhörande tredje nivåns teman. Tredje nivåns tema som uppstod, benämndes: Att blicka framåt trots nedsatt livskvalitet. Resultatet presenterades utifrån andra nivåns teman som var: Begränsningar i det dagliga livet, oro inför framtiden, hopp inför framtiden, känsla av trygghet samt att ta steg mot förändring. Slutsats: Hjärtinfarkten hade medfört till en förändrad livsstil där individerna fick omprioritera sitt vardagliga liv. Resultatet visade att individerna var i behov av stöd för att lyckas med livsstilsförändringarna samt kunna möta rädslan och osäkerheten som hjärtinfarkten medfört. Nyckelord: Hjärtinfarkt, livskvalitet, stöd, systematisk litteraturstudie, upplevelser. / Aim: The purpose of this systematic literature review was to elucidate women and men´s experiences of returning to everyday life, after having suffered a heart attack.Background: Although the mortality of myocardial infarction has decreased by today´s advanced treatment, myocardial infarction is still a public health problem and is considered to be one of the most common causes of death in Sweden. The way we choose to live can be a leading cause to a myocardial infarction, in which for example tobacco smoking and hypertension are risk factors. Myocardial infarction can be demanding for the afflicted individual and it is essential that support and help can be provided. Method: The method was a systematic literature review that followed the SBU approach and consisted of ten qualitative studies. The databases that were selected for this study were PubMed, CINAHL and PsycINFOResult: The result was a synthesis of ten qualitative studies that consisted of first level themes and second level themes with related third level themes. The third level theme that emerged was called: Looking forward despite reduced quality of life. The result was presented from the second level themes which were: Limitations in daily life, concern for the future, hope for the future, a feeling of security and to take steps toward change.Conclusion: Myocardial infarction caused a changed lifestyle where the individuals had to reprioritize their everyday lives. The results showed that individuals were in need of support in order to succeed with lifestyle changes and be able to face the fear and uncertainty that the myocardial infarction caused. Keywords: Experiences, heart attack, support, systematic literature review, quality of life

Demens är något som blir allt vanligare i vårt samhälle och detta leder till att kunskapen om sjukdomen måste öka. I min undersökning har jag lagt fokus på vårdpersonal som arbetar med personer som lider av demenssjukdom. Detta beror på att de är en grupp som besitter stor kunskap om hur människor med demenssjukdomar fungerar i vardagen. De frågor jag kommer att utgå från är hur vårdpersonalen upplever det att arbeta med individer som lider av någon form av demenssjukdom samt vad Vårdpersonalen anser viktigt att tänka på i mötet med den som är demenssjuk.För att få svar på dessa frågor, har jag gjort sex kvalitativa intervjuer med vårdpersonal som arbetar både direkt och indirekt med demenssjuka individer. Genom att studera tidigare forskning, har jag dragit slutsatsen att vårdpersonalen upplever både glädje och tillfredsställelse i att hjälpa en utsatt grupp i samhället. Jag har också dragit slutsatsen att vårdpersonal anser sig göra ett viktigt arbete eftersom demenssjuka inte kan ta hand om sig själva i samma utsträckning som innan sjukdomen bröt ut. / Dementia is something that is becoming increasingly common in our society, and this leads to that the understanding of the disease must be increased. In my study I have put a focus on health professionals who is working with individuals suffering from various forms of dementia. This is because they are a group who possess great knowledge of how individuals with these diseases are functioning in everyday life. My fundamental issue is; how does the health professionals experience their work with individuals who suffer from some form of dementia. What do health professionals believe is important when meeting with the person with dementia. To get answers to these questions, I made six qualitative interviews with health professionals, who works both directly and indirectly with dementia individuals. By studying previous research, I've come to the conclusion that the health professionals experience both joy and satisfaction in helping a vulnerable group in society. I have also concluded that health professionals believe they do an important job, since the dementia can not care for themselves to the same extent as before they got the illness.

As a public nurse there is a great probability that you will meet patients that have had a myocardial infarction. We want to contribute to create a greater understanding of how a nurse can support and understand these people. The last 30 years the infarction care has made a big progress. Still many conceptions remain which means that for many people a myocardial infarction leads to a belief that this is the end of the working life, social life, sparetime activities and travelling. Due to this misbelief it is important that the nurse creates good conditions for the patient right from the start. The purpose of this literature study is in part to describe how the nurse can inform and support people that have suffered a myocardial infarction to promote the quality of life from their perspective. Our research questions are: What does life quality mean to patients that have suffered a myocardial infarction? What kind of nursing care can a nurse use to support patients that have suffered a myocardial infarction in order to make it possible for them to achieve quality in their lives? This is a qualitative literature study. The themes that grew emerges during this research are belief, fear, motivation/lack of motivation in lifestyle changes, understanding and coping of the situation of illness, caring, understanding and education. Our result shows the importance that the patient understand what it means to live with a myocardial infarction. It also shows the importance of belief and knowledge for the patients to achieve quality of life. / Som allmän sjuksköterska är sannolikheten stor att man någon gång kommer att träffa på patienter som har genomgått en hjärtinfarkt. Vi vill skapa en större förståelse för hur man som sjuksköterska kan stödja och förstå dessa människor. De senaste 30 åren har infarktvården genomgått stora framsteg. Än idag lever dock gamla föreställningar kvar d.v.s. att för många innebär en hjärtinfarkt en tro på att det är slut med det yrkesverksamma livet, samliv, fritidsaktiviteter och resor. Just därför är det viktigt att sjuksköterskan skapar ett bra förhållningssätt till patienten redan från början. Syftet med vår litteraturstudie är dels att beskriva sjuksköterskans stödjande omvårdnadsåtgärder hos människor som har genomgått en hjärtinfarkt för att befrämja livskvalitet samt beskriva livskvalitet utifrån patientens perspektiv. Våra frågeställningar är: Vad innebär livskvalitet för patienter som genomgått en hjärtinfarkt? Vilka omvårdnadsåtgärder kan man som sjuksköterska vidta för att stödja patienter som genomgått en hjärtinfarkt för att de ska uppnå livskvalitet. Detta är en kvalitativ litteraturstudie. De teman som växte fram under arbetets gång är tro, rädsla, motivation/brist på motivation gällande livsstilsförändringar, förståelse och hanterande av sin sjukdomssituation, omhändertagande, förståelse och undervisning. I resultatet framkommer vikten av att patienten förstår vad det innebär att leva med hjärtinfarkt. För att patienter ska uppnå livskvalitet har det i vår studie visat sig att tro och kunskap har stor betydelse.

Övervikt och fetma är ett snabbt växande folkhälsoproblem i Sverige, liksom i övriga världen, som ger upphov till bland annat hjärt-kärlsjukdomar och andra negativa fysiska och mentala tillstånd. Enligt den senaste forskningen har magsäcksoperation fastslagits som den mest effektiva metoden för viktminskning vid svår fetma. Syftet med denna studie, som bygger på nio vetenskapliga artiklar, är att belysa på vilket sätt livskvaliteten påverkas hos vuxna individer som genomgått en sådan operation. Resultatet visar att livskvaliteten förbättras, dock inte för alla. Tidigare depression eller ätstörningsbeteende kan i flera fall finnas kvar postoperativt och tenderar då att ge sämre utfall eller inverka negativt på det sammantagna förloppet för individen. / Overweight and obesity is a fast growing public health problem in Sweden, as well as all over the world, and is a source to cardiovascular diseases and other negative physical and mental conditions. According to the latest research bariatric surgery has considered to be the most effective method for people with severe obesity to achieve weight loss. The aim of this study, which is based upon nine scientific articles, is to highlight in which way bariatric surgery affect the quality of life in adults who receive such treatment. The result shows an improvement in quality of life, but not for everyone. Earlier depression or eating disorders can still appear postoperatively and then tend to give a worsened fall-out and have a negative influence on the overall course to the individual.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet hos patienter i dialys samt om det finns några skillnader i hur män och kvinnor i dialys upplever de faktorer som påverkar livskvaliteten. Metoden var en litteraturstudie, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på följande sex teman: trötthet, anpassning till ett liv med dialys, upplevelser och känslor i samband med lidande, förlust av frihet, begränsningar samt förändrade relationer. Det gick inte att urskilja några skillnader i mäns och kvinnors upplevelse av de faktorer som påverkar livskvaliteten. Resultatet kan användas till att möta dessa patienter med en ökad förståelse och kunskap om deras situation. / The aim of this study was to describe the contributing factors that affect the experience of quality of life in dialysis dependent patients and if there were any differences in how men and women experience the contributing factors that affect their quality of life. The method was a literature study based on ten scientific articles. The result revealed six different themes; fatigue, adjustment to a life in dialysis, experiences and emotions in relation to suffering, loss of freedom, limitations and transformed relationships. Differences between men and women in their experience of the contributing factors that affect their quality of life were indiscernible. The result of this study can be used to meet these patients with an increased understanding and knowledge of their situation.

Bakgrund: Att drabbas av samt leva med multipel skleros innebär en förändring i människors liv och kan tänkas påverka de drabbades livskvalitet. Sjuksköterskor behöver en ökad förståelse för de individuella upplevelserna för att kunna forma en personcentrerad omvårdnad. Detta blir extra viktigt vid en oberäknelig och varierad sjukdom som multipel skleros.Syfte: Att sammanställa vetenskaplig litteratur som beskriver upplevelser av livskvalitet hos personer med multipel skleros.Metod: Studien är en litteraturstudie som har följt SBU:s (2014) metodbok. Resultatet har baserats på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys.Resultat: Två huvudteman kunde identifieras. Upplevelser som påverkar livskvaliteten innefattade upplevelser gällande den fysiska symtombilden, de sociala relationerna, mötet med vården samt emotionella upplevelser av att leva med multipel skleros och dess påverkan på livskvaliteten. Strategier för att uppleva livskvalitet skildrar de upplevelser som handlar om hur sjukdomen hanterades i relation till livskvaliteten.Konklusion: Livskvalitet var en individuell upplevelse och det förekom både positiva och negativa upplevelser av livskvalitet. Genom att skaffa sig kunskap om multipel skleros, tänka positivt och kämpa för att bevara hälsan, använda hjälpmedel samt anpassa sin planering efter sjukdomsbilden hanterade personerna med multipel skleros de förluster som hade en negativ påverkan på livskvaliteten. / Background: Being diagnosed with and living with multiple sclerosis involves a change in people's lives and could possibly affect their quality of life. Nurses need a better understanding of the individual experiences to plan a person-centered care. This becomes particularly important when dealing with an unpredictable and varied disease like multiple sclerosis.Aim: To compile scientific literature in order to describe experiences of quality of life among people with multiple sclerosis.Method: A literature review following the steps provided by SBU (2014). The result is based on ten scientific articles with a qualitative approach which have been analysed using a thematic content analysis.Results: Two main themes were identified. Experiences that affect the quality of life included experiences regarding the physical symptoms, social relations, encounter with the health care and emotional experiences of living with multiple sclerosis. Strategies to achieve quality of life describes the experiences regarding how the disease was managed in relation to the quality of life.Conclusion: Quality of life was an individual experience, and there were both positive and negative experiences of quality of life. Patients with multiple sclerosis handled losses that had a negative impact on quality of life by gaining knowledge about multiple sclerosis, thinking positively and fighting to maintain their health, using assistive devices and adapting their planning according to the severity of their symptoms.