Introduction: Pain is a subjective experience. People subjected to pain often experience a reducedquality of life. Chronic pain is pain that has been going on for at least three months. Problem area: People with chronic pain are subjected to unnecessary suffering and disability. Therefore it is crucial that the nursing staff takes their situation seriously. Purpose: The purpose of the study was to describe the patient's’ experiences and apprehension of living with chronic non-malignant pain, and how this affected their everydaylife. Method: Systematic analysis of 23 depicting articles. The databases used were Medline via PubMed and Sience Direct. The text in the chosen articles was categorized on the basis of content. Result: The study showed that people subjected to chronic pain feel that their everyday life is very limited. They dealt with pain differently, according to their life situation. Many of them had a feeling of loss and they thought had lost something in their life. Discussion/conclusion: Living with chronic pain brings significant changes to the sufferers everyday life. It is crucial that they receive sufficient support by people around them and their nursing staff to function in everyday life.

The aim of the study was to describe how women and men with diagnosed heart disease experience their health-related quality of life and what differences there is between genders in their quality of life and also describe problems after receiving the diagnosis. The study also aimed to describe rehabilitation of patients with heart disease. The study was a descriptive literature study based on scientific articles. It emerged that both women and men with heart disease experienced lower quality of life compared to normative data. There was a significant difference between women and men both one year and three years after receiving the diagnosis heart disease, which showed that women experienced lower quality of life than men. The most common psychological reaction to heart disease was anxiety. Women were more anxious than men. Women were also, generally, more depressed than men after diagnosis. To suffer from heart disease resulted in great changes in lifestyle. How the patient was affected seems to depend on the social roll of the patient prior the heart disease and how the disease affected it. / Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor och män med diagnostiserad hjärtsjukdom upplever sin hälsorelaterade livskvalitet och vad som skiljer i livskvaliteten mellan könen samt att beskriva efterföljande problem. Studien syftade också till att beskriva rehabilitering av patienter med hjärtsjukdom. Studien gjordes som en deskriptiv litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. I studien framkom att både män och kvinnor med hjärtsjukdom upplever lägre livskvalitet än normativ data. Det fanns en signifikant skillnad mellan män och kvinnor både 1 och 3 år efter hjärtsjukdom, som visade att kvinnor upplever lägre livskvalitet än män. Den vanligaste psykologiska reaktionen till hjärtsjukdom var oro. Kvinnor upplevde oro i större utsträckning än män. Kvinnor var även generellt mer deprimerade än män efter hjärtsjukdom. Att drabbas av hjärtsjukdom medförde stora livsstilsförändringar och hur patienten påverkades tycktes bero på den samhällsroll som patienten tidigare haft och hur mycket den förändrats.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det finns ett samband mellanolika aspekter av skolans psykosociala arbetsmiljö och 15-åriga ungdomars subjektivtskattade livskvalitet. I fokus står skolarbetets organisering med svenska niondeklassaresupplevelse av krav i skolarbetet, kontroll över dess planering och innehåll samt tillgång tillstöd och praktisk hjälp från sina lärare. Bakgrunden är den ökade rapporteringen av psykiskohälsa för denna åldersgrupp och de senaste årens relativt omfattande hälsoforskning omskolans psykosociala miljö och förekomsten av psykiska och psykosomatiska hälsobesvär.Som ett komplement till detta har här istället elevers subjektivt skattade livskvalitetanalyserats, vilket kan betraktas som en relativt bred hälsoindikator som delvis är kopplattill psykiska och psykosomatiska hälsobesvär men som också kan spegla välbefinnande iett vidare perspektiv. Den centrala frågan är om dessa aspekter av skolan har en så vidinverkan att de även påverkar hur eleverna betraktar sin livskvalitet i stort?Studien bygger på data från Folkhälsoinstitutets enkätundersökning ” Skolbarnshälsovanor” som utgör en del av ett internationellt samarbete samordnat av WHO. Dennaundersökning genomförs vart fjärde år och behandlar olika aspekter av barns ochungdomars hälsa, levnadsvanor, skolmiljö och sociala relationer. Deskriptiv statistik samtkönsspecifika logistiska regressionsanalyser har genomförts i bearbetning av data.Resultaten från studien tyder på att det för pojkar endast är höga krav i skolan som ärsignifikant kopplade till ökad risk för försämrad livskvalitet medan samtliga av de tredimensioner som undersökts - krav, kontroll och lärarstöd - har en signifikant inverkan påflickors livskvalitet. Resultaten tyder också på att lärarstöd har en mer buffrande effekt änkontroll mot de negativa hälsoeffekter som höga krav i skolan kan leda till för eleverna.

Background: In Sweden, heart transplantation increases as a method of treatment. Patients undergoing heart transplantation require special needs of care. Nurses have to increase knowledge about experiences that these patients percieve to conform the health care in the future. In this study, health science has been used as a theoretical frame of reference which includes a patient perspective. Aim: The aim of this study was to describe experiences among patients, elder than 18 years old, undergoing heart transplantation. Method: The method was a qualitative descriptive study with a context analysis based on ten scientific articles and an autobiography corresponding with the aim of the study. Results: The results of this study showed six themes about experiences that emerged among patients undergoing heart transplantation: feeling of vitality, existential crisis, importance of social support, destructive feelings, capacity of going on and the experience of quality of life. Conclusion: It’s not a guarantee that the quality of life will increase among patients undergoing heart transplantation and they need a specialist trained nurse available to support at all hours.

Fallskador är ett stort hälsoproblemen hos äldre. Ca 70 000 frakturer inträffar i Sverige årligen som kan härledas till benskörhet och av dessa är 1800 höftfrakturer. Att förebygga fallskador är av stor betydelse både för individen och för samhället. Frakturer kostade 2008-2009 ca. 200 000 kr per patient. Syftet med studien är att belysa de livsförändringar som kan uppkomma i det dagliga livet hos äldre i samband med akuta höftfrakturer. Metoden var en litteraturstudie på 16 artiklar publicerade mellan 1998-2008. Sökningen utfördes i PubMed och Cinahl. Resultatet visade att vanliga följdsjukdomar efter höftfrakturer var depressioner, undernäring, minnesnedsättningar och rädsla för att åter falla. Socialt kunde man bli isolerad och få ge upp tidigare intressen. Livet förändrades hemma. Den känslomässiga upplevelsen av en akut höftfraktur var av stor betydelse för läkningsprocessen. Depressioner eller sänkt sinnesstämning verkar prägla många gamla efter ett akut höftfraktur. För att komma igen efter en akut höft fraktur spelar en mängd olika faktorer in. Vem man är, hur man bor och vilket socialt liv man för, hur man blir bemött och i vilken mån man har tillgång till hälsovård. Fallpreventiva program fungerar om man känner till hur människor tänker vid förändringar i livet.

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror på en elektrisk överstimulering av hjärnans neuron. Att leva med epilepsi påverkar många områden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter är bara några av de som berörs. Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet påverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie där resultatet bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Två aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi är rädda att berätta om sin sjukdom för omgivningen av rädsla att bli behandlade an-norlunda. Anfallsfrekvensen påverkar familjebildning negativt och de personer som står på medicinering med antiepileptika har löper risk att vara arbetslösa. Känslor som upplevs i samband med sjuk-domen är bland annat skuld, skam, sorg, oro. De som har epilepsi kan se på sin sjukdom på olika sätt, några av dessa är; en fysisk sjukdom, ett handikapp, ett straff, en mental sjukdom med mera. För att öka samhällets kunskap om epilepsi är information av nö-den. Sjuksköterskan kan fungera som ett stöd för patienter med epilepsi och höja livskvaliteten genom att se hela patienten, inte bara de fysiska problemen. / Epilepsy is one of the most common neurological disorders, and is due to an electrical overstimulation of neurons in the brain. Living with epilepsy effects many areas of life; physical, psychological, social and emotional aspects are only some of them. The purpose of this study was to describe how quality of life in everyday life is affected by the epilepsy. The study was carried out as a literature review and the result is based on 14 research articles. Two aspects came from the result, social and emotional. They show that people hide their epilepsy from others in fright of being treated different-ly. Seizure frequency is affecting family formation in a negative way and persons under medication of antiepileptic drugs are more likely to be unemployed. Emotions connected to the epilepsy are among other things guilt, shame, sorrow, worry. People with epi-lepsy can view their condition in a number of different ways, some of these are; a physical illness, a punishment, a mental disturbance etcetera. To increase society’s knowledge of epilepsy, information is of the essence. The nurse can act as a support for the patient and increase the quality of life by seeing the whole patient, not just the physical concerns.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige som kan behandlas med en prostatektomi där prostatan opereras bort. Denna operation medför risker för sidoeffekter vilket kan påverka mannens livskvalitet. Det förekommer flera olika mätinstrument för att mäta livskvalitet. Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka livskvalitet hos män med prostatacancer som genomgått en prostatektomi. Metoden var en litteraturöversikt baserad på kvantitativ inriktning. Fjorton artiklar togs fram till studien med hjälp av databasen Cinahl. Alla inkluderade artiklar hade någon form av etiskt ställningstagande. Kategorier som skapades var: fysiska faktorer, psykologiska faktorer och sociala faktorer. Resultatet visar att fysiska, psykologiska och sociala faktorer kan försämras efter en prostatektomi och kan påverka männens livskvalitet. Slutsatserna var att främst urinfunktionen och den sexuella förmågan försämras vid en prostatektomi. Studien ger kunskaper till omvårdnadspersonal om hur en prostatektomi kan påverka patientens livskvalitet för att de på så vis ska kunna ge ett bättre bemötande till denna patientgrupp. Omvårdnadspersonal bör undervisa och informera patienten om troliga sidoeffekter en prostatektomi kan medföra innan behandlingen påbörjats. / Prostate cancer is the most common cancer in Sweden and can be treated with a prostatectomy where the prostate is surgically removed. This operation entails risks for side effects which may affect the man's quality of life. There are several different instruments to measure quality of life. The aim was to describe the factors that can affect quality of life in men with prostate cancer who have undergone prostatectomy. The method was a literature study based on a quantitative approach. Fourteen articles for the study were found using the Cinahl database. All included articles had some sort of ethical stance. Categories that were created were: physical factors, psychological factors and social factors. The results indicate that the physical, psychological and social factors diminish after a prostatectomy, and thus affect the quality of life. The conclusions were that mainly the urinary function and the sexual ability declines at a prostatectomy. The study provides knowledge to nursing staff about how a prostatectomy may affect the patient's quality of life to be able to give a better treatment to this population. Nursing staff should educate and inform the patient of likely side-impact a prostatectomy can cause before beginning treatment.

Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan äldres socioekonomiska position och det goda åldrandet i form av livstillfredsställelse, välbefinnande, livskvalitet samt känsla av sammanhang. Jag studerade även hur ovanstående samband såg ut när män och kvinnor analyserades separat, respektive när man använde olika mått på socioekonomisk position. De mått på socioekonomisk position som användes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod användes och materialet var SWEOLD från 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmässigt urval, och antal medverkande var 537 personer i åldern 77-99 år. Som teoretisk utgångspunkt användes Antonovskys salutogenetiska synsätt med begreppet ”känsla av sammanhang”. Av resultaten framkom att det finns ett mycket starkare samband mellan socioekonomisk position och det goda åldrandet för män än för kvinnor. Kontantmarginal hade störst samband med det goda åldrandet och utbildning minst, socialklass och inkomst däremellan. Störst samband finns mellan socioekonomisk position och känsla av sammanhang, därefter kom livskvalitet och livstillfredsställelse, medan det inte alls finns signifikanta samband mellan socioekonomisk position och välbefinnande.

Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med Amyotrofisk lateralskleros (ALS) upplever sin livskvalitet. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Olika kombinationer av sökorden ”ALS”, ”amyotrophic lateral sclerosis” ”quality of life”, och ”människor” användes vid sökning i databaserna Medline (PubMed) och Science Direct. Totalt analyserades tretton vetenskapliga artiklar som sedan kvalitetsbedömdes och kategoriserades i fyra kategorier: fysisk, psykisk, social och existentiell livskvalitet. Forskning kring de fysiska aspekterna av livskvalitet visade att det främst är den nedsättande funktionsförmågan och begränsningarna relaterade till sjukdomen som bidrar till det fysiska lidandet. Med tiden ändrades patienternas intressen från mer aktiva till passiva. Till skillnad från detta var upplevelsen av det psykiska lidandet mycket låg. Resultat tillhörande den sociala aspekten visade att patienternas förhållande med familj och vänner var av störst värde för att uppleva livskvalitet samt det främsta stödet för att bemästra de svårigheter som sjukdomen medför. Patienternas religiösa tro och tillgång till präst var av betydande roll vad gällande bemästringen av existentiella frågor och funderingar. / The purpose of this study was to describe how people with Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) experience their quality of life. The method used was a study of literature with design description. A various combination of search words, such as “amyotrophic lateral sclerosis”, “ALS”, “quality of life” and “people” were used in searching the computer bases Medline (Pubmed) and Science Direct. In total, thirteen scientific articles were analysed and quality tested, subsequently they were categorized into four categories: physical, mental, social and existential quality of life. Research into the physical aspects surrounding the quality of life showed that it is, above all, the disparaging functional capabilities and restrictions related to the illness which causes the mental suffering. In time, the patients interests changed from active to passive. In contrast to this, the experience of mental suffering was very low. Results of the studies into the social aspects showed that the patients relationship with family and friends was of the greatest value to quality of life, as well as the foremost support towards conquering the difficulties which the illness causes. The patients religious beliefs and access to a priest, play a significant part regarding the conquering of existential questions and thoughts.

No description available.