Sjuksköterskan bör ha kunskap om begreppet livskvalitet för att kunna bemöta patienter som genomgått en levertransplantation, då den upplevda livskvalitén är betydelsefull för patienterna. Syftet var att beskriva livskvalitet hos patienter som genomgått en levertransplantation. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet visar att den upplevda livskvalitén hos levertransplanterade patienter är relativt god men det finns delar av livskvalitén som påverkas negativt efter levertransplantationen. Livskvalitén påverkas av fysiska, psykiska och sociala aspekter. De delar som påverkade livskvalitén positivt var familjen, att kunna återvända till det yrkesverksamma livet och att få en chans till ett nytt liv. Negativa aspekter som framkom i resultatet var bland annat förlorad autonomi, fysisk inaktivitet och en känsla av utanförskap i samhället. Vidare omvårdnadsforskning inom området livskvalitet relaterat till levertransplantation bör utföras. Sjuksköterskor behöver utbildning i ämnet för att i omvårdnadsarbetet kunna främja och bevara patienters livskvalitet. / The nurse should have knowledge of the concept of quality of life to respond to patients who underwent a liver transplant, when the perceived quality of life is important for patients. The aim was to describe the quality of life in patients undergoing a liver transplant. The study was conducted as a literature review of 12 scientific papers that have been reviewed. The results show that the perceived quality of life in liver transplant patients is relatively good but there are elements of quality of life adversely affected by post-liver transplant. Quality of life is affected by physical, psychological and social aspects. The elements affecting the quality of life positively were the family, ability to return to the working life and to get a chance to start a new life. Negative aspects that emerged from the results included the loss of autonomy, physical inactivity and a sense of alienation in society. In addition, nursing research in the field of quality of life related to liver transplantation should be performed. Nurses need education on the topic of the nursing work to promote and preserve patients' quality of life.

Övervikt och fetma har ökat kraftig de senaste åren och risken för följdsjukdomar har därmed ökat markant. I samband med övervikt och fetma kan den hälsorelaterade livskvaliteten komma att påverkas. En av de metoder som används för att hjälpa dessa  patienter att minska i vikt är kirurgi i viktminskningssyfte. Syftet med studien var att belysa patienters hälsorelaterade livskvalitet efter kirurgi i viktminskningssyfte. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Studiens resultat visade att de variabler som kan påverka den hälsorelaterade livskvalitén var fysisk aktivitet, psykiska funktioner och smärta. De patienter som  genomgått någon form av kirurgi i viktminskningssyfte fick generellt sett en högre hälsorelaterad livskvalitet under flera månader postoperativt, ibland upp till flera år. Vissa skillnader fanns mellan patienterna beroende på om de var  män eller kvinnor, gifta eller ogifta. Vidare forskn behöver göras på skillnader mellan kön, samt hur de hälsorelaterade livskvalitén förändras under lång tid.

Bakgrund: Levercirros är ett sjukdomstillstånd som har hög mortalitet om inte en levertransplantation genomförs. Väntelistan till transplantation är lång samtidigt som organbehovet ökar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser och livskvalitet i väntan på en levertransplantation. Metod: En litteraturöversikt valdes där 9 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs modell (2006). Resultat: Beskedet om att bli uppsatt på väntelista präglades av både positiva och negativa känslor; glädje, lättnad, oro samt tveksamhet. Vid väntan uppstod fysiska och psykiska begränsningar. Olika kategorier framkom som var tydliga i de granskade artiklarna; att bli uppsatt på väntelista, att uppleva begränsad frihet, att ha behov av information och supportsamt att uppleva fysiska och psykiska begränsningar. Slutsats: Genomgående sänkt livskvalitet visas hos leversjuka människor som väntar på en levertransplantation vilket stämmer överens med tidigare forskning. Genom vårdpersonalens djupare förståelse för patienten i dennes väntan och dess fysiska och psykiska påverkan kan livskvaliteten samt upplevelsen av väntan förbättras. / Background: Liver cirrhosis is a condition that has a high mortality unless a livertransplantation is carried out. The waiting list for transplantation is long while the need for organs increases. Purpose: The purpose of this study is to describe patient’s experiences and quality of life while awaiting a liver transplant. Method: A literature review was chosen where 9 scientific articles were reviewed andanalyzed according to Friberg's model (2006). Results: The diagnosis and the registration on the waiting list were marked by both positive and negative emotions; joy, relief, worry and doubt. During the waiting period physical and mental limitations were present. Different categories emerged which were evident in the reviewed articles, to be put on waiting list, to experience limited freedom, to have needs for information and support, to experience physical and mental limitations. Conclusion: Consistently lower quality of life having a liver disease and for people waiting for a liver transplant which agree with earlier studies. By health professionals gaining a deeper understanding of the patient's situation while waiting and its physical and psychological impact, the quality of life and the experience of waiting can be improved.

Syftet med denna studie har varit att beskriva hur kvinnor med arbetsrelaterat handeksem upplever sin livskvalitet. Studien har en deskriptiv design med induktiv ansats och kvalitativ forskningsintervju som metod. Intervjuerna har genomförts med ett strategiskt urval och tematiserade frågor. Analysen utfördes med innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman, (2004), på manifest och latent nivå och utmynnade i ett övergripande tema med fem underliggande kategorier. Temat är, Handeksem upplevdes som en begränsning och länkar samman det latenta innehållet i de fem kategorierna. Dessa består av; Kvinnornas uppfattning om livskvalitet, Kvinnornas upplevelse av bevarad livskvalitet, Kvinnornas upplevelse av handeksemets fysiska påverkan på livskvaliteten, Kvinnornas upplevelse av handeksemets psykiska påverkan på livskvaliteten och Kvinnornas upplevelse av hantering av påverkan på livskvaliteten. Resultatet visade att handeksem upplevdes som en begränsning hos kvinnor med arbetsrelaterat handeksem. Det som påverkade livskvaliteten negativt var de begränsningar som handeksem medför. De begränsningar som kvinnorna upplevde var påverkan på handfunktionen som medförde begränsningar som att  det är svårt att ta i saker. Kvinnorna upplevde även att det var plågamt att arbeta med handeksem och att arbetsuppgifter förvärrade symtomen. Begränsningarna innefattade även en psykisk påverkan av handeksemet som yttrade sig i inre känslor som irritation, frustration, skamkänsla eller känslor av oro och rädsla samt funderingar på hur andra människor uppfattade handeksemet. Det som påverkade livskvaliteten positivt var de goda relationer, bra arbete och berikande fritid som kvinnorna upplevde att de hade. Kvinnorna hanterade sina besvär genom att kämpa och de upplevda begränsningarna av handeksemet hanterades genom att inte se dessa som något hinder. Slutsats är att den kliniska nyttan med studien är att ökad kunskap och förståelse av begreppet livskvalitet , kan skapa nya strategier för att hjälpa individer med arbetsrelaterade handeksem. / The purpose of this study was to describe how women with work-related hand eczema perceive their quality of life. The study has a descriptive design with an inductive approach and qualitative research interview as a method. The interviews were conducted by a strategic choice and themed issius. The analysis was conducted with content analysis accored Graneheim & Lundman, (2004), on the manifest and latent level and resulted in an overall theme with the five underlying categories. These consist of: Women`s perceptions of quality of life, Women`s experience of maintaining quality of life, Women`s experience of hand eczema physical impact on the quality of life and Women`s experience of managing the impact on quality of life. The results show that living with hand eczema was seen as a restriction in women with occupational hand eczema. It has affected the quality of life negatively was the restriction of hand eczema leads. The limitations that women experienced were the effect on hand function, which led to restrictions that make it difficult to take in things. The women also felt that it was painful to work with hand eczema and the work exacerbated the symtoms. Limitations included a psychological impact of hand eczema, wich spoke of the inner feelings of irritation, frustration, shame or feelings of anxiety and fear, and thougts on how other people perceive hand eczema. It has affected the quality of life positively, they were good relationships, good work and enriching leisure time that the women felt that they had. The women managed their problems by fighting and the perceived limitations of hand eczema were handled by not seeing them as an obstacle. The conclusion is that the clinical be´nefit of this study is that increaséd knowledge and understanding of the concept of quality of life can create new strategies to assist individuals with work-related hand eczema, and through this reduce the risk of long-term psychosocial disability.

Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för de vanligaste folksjukdomarna så som hjärt-kärlsjukdomar, hög blodtryck, osteoporos och depression. Studier visar på ett samband mellan regelbunden fysik aktivitet och ökad livskvalitet bland äldre. Syftet med studien var att beskriva äldres erfarenhet av att genomföra fysisk aktivitet regelbundet och dess påverkan på deras livskvalitet. Kvalitativ metod valdes och 10 intervjuer genomfördes med äldre över 70 år. Data analyserades med innehållsanalys. Resultatet som framkom bildade tre kategorier; höjer välbefinnandet i vardagen, har en funktion i vardagen och påverkan i vardagen. Det latenta innehållet redovisades i temat: skapar möjligheter till meningsfullhet i vardagen. Slutsatsen blev att regelbunden fysisk aktivitet bidrar till höjt välbefinnande och ökad känsla av meningsfullhet i vardagen; vilket tyder på att regelbuden fysisk aktivitet kan förbättra äldres livskvalitet. Med en åldrande befolkning behövs hälsofrämjande insatser för äldre vilket exempelvis kan ske genom att fler kommuner inför gruppträning i gym med närvarande instruktör för äldre. Förslag på fortsatt forskning är att undersöka äldre som är fysiskt inaktiva och deras upplevelse av barriärer och motivationsfaktorer för ökad fysisk aktivitet. / Physical inactivity is a risk factor for the most common public diseases like cardiovascular diseases, high blood pressure, osteoporosis and depression. Studies show a relationship between regular physical activity and increased quality of life among elderly. The purpose of this study was to describe the experience of physical activity regularly and the effect on quality of life among elderly. Qualitative method was chosen and ten interviews were conducted with elderly over 70 years. Data were analyzed with content analysis. The result that were produced found tree categories; increases well-being, have a function in everyday life and effects everyday life. The latent content was shown in the team: creates possibilities for increased meaningfulness in everyday life. The conclusion was that regular physical activity contributes to better well-being and meaningfulness in everyday life; this show that regular physical activity may improve quality of life among elderly. With an aging population there is a need for increased health promotion activities towards elderly for example group exercise for elderly with an instructor present. The suggestion for continues studies is to investigate physical inactivity among elderly and there experience of barriers and motivation factors towards physical activity.

Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med demenssjuka personer uppfattar som viktigt för att den demenssjuke ska få ett gott välbefinnande i det dagliga livet. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med en deskriptiv  design, tio legitimerade sjuksköterskor på demensboenden i en medelstor svensk stad intervjuades. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Av huvudresultatet framkom att sjuksköterskorna ansåg att vården alltid ska utgå från den demenssjukes dagsform, sjukdomsbild, dess tidigare liv och se till den demenssjukes friska sidor. Att miljön är lugn och tydligt utformad beskrevs som viktigt för att öka den boendes välbefinnande och självständighet. Olika faktorer som påverkar välbefinnandet beskrevs och kunde delas in som kognitiv stimulering, sinnesstimulering, fysisk aktivitet och sysselsättning. En lugn och enkel kommunikation beskrevs vara viktig, även sång beskrevs som en väl fungerande kommunikationsväg. Den demenssjuke bör alltid bemötas lugnt, med respekt och med kärlek. Även avledning, det multiprofessionella teamet och handledning över yrkeskunskapsgränserna beskrevs som viktiga delar i demensvården. Det finns gott om kunskap om hur demensvården bör bedrivas både i tidigare forskning och bland de intervjuade sjuksköterskorna. Sjuksköterskan inom verksamheten måste därför se till att den befintliga kunskapen kommer ut till övriga medarbetare och används i den dagliga vården på demensboendet. / The aim of this study was to investigate what nurses, working with dementia patients, consider being important to give their patients a good well-being in their daily life. A qualitative study with descriptive design was used. Ten registered nurses in nursing homes for people with dementia in a medium sized Swedish city were interviewed with semi-structured questions. The main result showed that a good care should begin with the patient’s current status, health condition, former life and abilities. A calm and clearly structured environment in order to increase the patient’s well-being and independence was also described. Different factors that affect the well-being were described to be used. They can be categorised as: cognitive stimulation, sense stimulation, physical activity and pursuit of different occupations. A calm and simple communication was described to be important, even singing was described to be a good way to communicate. The person with dementia should always be met in a calm manner, with respect and love. Even derivation, the multi-professional team and the continuous exchange of information/experience between members of different professional background were described to be important parts in the care. There exists a large amount of knowledge of how dementia care should be organized both in earlier studies and among the interviewed nurses. The nurse in the nursing home should therefore inform other staff and incorporate the current knowledge into the daily work at the nursing home.

Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av smärtlindring och livskvalitet efter botoxbehandling i smärtlindrande syfte samt patienternas inställning till Botox. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en deskriptiv och explorativ design. Urvalet bestod av sju patienter, sex kvinnor och en man, vilka behandlas men botoxbehandling vid Smärtcentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Resultat: Materialet analyserades enligt syftet under tre kategorier: smärtlindring, oro/nedstämdhet samt inställning till Botox. Samtliga informanter har fått en minskad smärta till följd av botoxbehandlingen och upplever att livskvaliteten förbättrats. Trots biverkningar känner sig patienterna nöjda med behandlingen så länge fördelarna är fler än nackdelarna. Ingen av informanterna förutom en kände någon oro/nedstämdhet. Några informanter upplevde en viss oro inför eventuella biverkningar i framtiden. Slutsats: Botox kan vara ett bra behandlingsalternativ för patienter som lider av långvarig smärta. Samtliga studiedeltagare upplever smärtlindring även om inte smärtan försvinner helt. Behandlingen förbättrar patienternas livskvalitet vilken mäts genom upplevelse av rörlighet, hygien, aktivitet, oro/nedstämdhet och smärta. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i att behandla sjukdom och främja hälsa och ge patienterna förutsättningar får att nå hälsorelaterad livskvalitet. / The aim of this study is to explore patients'experience of pain relief and quality of life after Botox treatment of pain-relieving purposes and patients' attitudes to Botox. Method: A qualitative interview study with a descriptive and explorative design. The sample consisted of seven patients, six women and one man, which is treated with the treatment of Botox at Center of pain at the University hospital in Uppsala. Results: The material was analyzed in three categories: pain, anxiety/depression, and attitude to Botox. All informants have experienced a reduction in pain as a result of Botox treatment and feel a higher quality of life. Despite the side effects patients feel satisfied with the treatment so long as the advantages outnumber the disadvantages. None of the respondents except one felt no anxiety/depression. Some respondents felt some concern for possible adverse events in the future. Conclusion: Botox may be a good treatment option for patients suffering from chronic pain. All study participants experienced pain relief even if the pain does not disappear completely. The treatment improves patients' quality of life which is measured by the experience of mobility, hygiene, activity, anxiety/depression and pain. The health service has an important role in treating disease and promoting health and providing patients with conditions, to achieve health-related quality of life.

Syfte: Att utifrån litteratur beskriva hur äldre personer upplevde sin munhälsa, samt att granska kvaliteten i de inkluderade studierna gällande den metodologiska aspekten datainsamlingsmetod. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 16 artiklar sökta i databaserna PubMed,Cinahl samt via manuell sökning. Litteraturstudiens resultat redovisades i en huvudkategori och fem underkategorier. Artiklarna kvalitetsgranskades avseende datainsamlingsmetod. Flertalet artiklar var av kvantitativ karaktär. Huvudresultat: Munhälsan och utseendet på tänderna var viktig för äldres livskvalitet. Gamla människor med smärtproblem upplevde låg munhälsorelaterad livskvalitet. Äldre personermed proteser eller ett lågt antal tuggtänder hade en sämre självskattad munhälsa. Negativ självuppfattning av munhälsa var förknippad med näringsunderskott hos äldre. Likaså observerades en sämre självskattad munhälsa hos patienter med depression, äldre med ett större hjälpbehov, äldre personer som drabbats av stroke samt patienter med Alzheimers sjukdom. Sämre socioekonomiska omständigheter associerades med en sämre självskattad munhälsa. Det fanns vissa könsskillnader i självskattad munhälsa. Slutsats: Flera faktorer hade betydelse för den självupplevda munhälsan hos äldre personer.Kännedom om dessa faktorer är viktigt för att kunna förebygga en dålig munhälsa hos äldre personer. Fler kvalitativa studier inom området skulle kunna leda till en bättre förståelse av äldre personers upplevelse av sin munhälsa. / Aim: First, on the basis of literature describe how older people perceived their oral health, and second to review the quality of the studies regarding the methodological aspect data collection method. Methods: Descriptive literature study based on 16 articles searched in PubMed, Cinahl and by manual search. Literature study results were presented in a main category and five subcategories.Articles were reviewed for quality regarding data collection method. Most of thearticles were of the quantitative approach. Strengths and weaknesses of each article datacollection method were reviewed. Main Results: Oral health and appearance of their teeth was important to older people'squality of life. Old people with painful conditions experienced low oral health related quality of life. Older people with dentures or a low number of chewing teeth had poorer self-rated oral health. Negative self-perception of oral health was associated with nutritional deficits in the elderly. Similarly, there was a poorer self-rated oral health in patients with depression,older people with a greater need for help, older people who had suffered a stroke and patients with Alzheimer's disease. Worse socioeconomic factors were associated with a poorer selfrated oral health. There were some gender differences in self-rated oral health. Conclusion: Several factors had an impact on the self-perceived oral health in older people. It is of importance to possess knowledge of these factors in order to prevent poor oral health inolder people. More qualitative studies in this area could lead to a better understanding of older people's perception of their oral health.

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever att sjukdomen påverkar deras liv och livskvalitet. Metoden var en litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökningen skedde i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO samt genom manuell sökning vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar som uppfyllde studiens inklusionskriterier. Resultatet visar att endometrios kan ha negativ påverkan på många delar av livet och därmed också kvinnans livskvalitet. Smärta till följd av endometrios har visat sig vara en stor del av problematiken som påverkar både vardag, arbetsliv och socialt liv på ett negativt sätt. Kvinnorna känner ett behov att av kontrollera sjukdomen för att kunna få ett så normalt liv som möjligt och lägger därför ofta mycket tid och energi på att söka ny information och alternativa behandlingsformer. Sjukdomen verkar inte särskilt uppmärksammad, varken i samhället eller i sjukvården, trots att man uppskattar att många kvinnor är drabbade i någon grad, och det tar ofta många år att få diagnosen endometrios.Slutsatsen är att kvinnor med endometrios upplever att sjukdomen har negativ påverkan på livskvaliteten. Då många kvinnor är drabbade av sjukdomen är det av stor vikt att allmänsjuksköterskan har kunskap om denna sjukdom för att kunna ge bästa stöd och omvårdnad samt hjälp till en diagnos. / The purpose with this study was to describe how women diagnosed with endometriosis experience that the disease affects their life and quality of life. The method was a literature review with a descriptive design. Articles were searched in the databases Cinahl, PubMed, PsycINFO and manual search. 13 scientific articles that met the inclusion criterias were used for this study. The result shows that endometriosis affects many aspects of life in a negative way and it therefore also affects the quality of life. Endometriosis-related pain has shown to be one of the most severe symptoms that affects both daily life, work and social life. These women often feel a need to control their illness to enable a life as normal as possible and often spend a lot of time and energy in the search for new information and alternative treatments. Despite its high prevalence, the general knowledge of endometriosis is poor and it often takes many years of symptoms before a correct diagnosis is made. The conclusion is that women with endometriosis experience that the disease has a negative impact on their quality of life. Because of the high prevalence of endometriosis, it is important for the nurse to have knowledge about the illness in order to be able to aid in the diagnosis and give optimal support and care to this patient category.

No description available.