<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur man på bästa sätt ger elever med dyslexi, läs- och skrivsvårigheter, en god skolgång. Jag valde att använda den kvalitativa metoden eftersom jag tror att djupgående intervjuer ger bäst resultat. Intervjuerna spelades in på band och sammanställdes sedan. För elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter är det viktigt att hjälp sätts in i god tid. Om en person med läs och skrivsvårigheter får hjälp vid tidig ålder kan dyslexin förebyggas. För att hjälpa dessa elever till en god skolgång krävs att man ser till eleven, till barnet. Det är barnet som ska stå i det främsta rummet. Som lärare och pedagog krävs att man sätter in rätt material, material som är anpassat för individen. Kompenserande material bör användas så mycket som möjligt i elevernas undervisning. Arbetet med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter har förbättrats de senaste åren, eftersom man har blivit mer medveten om handikappet. Forskningen utvecklas och med hjälp av den nya moderna tekniken kan man undersöka sådant man tidigare inte kunnat. Utvecklingen går framåt och det kommer hela tiden nya forskningsrön och förbättrade hjälpmedel för människor med läs- och skrivsvårigheter. Men det finns fortfarande mycket kvar att uppnå. Med erfarenheter och kännedom om begreppet dyslexi kan man förändra den negativa bilden och stärka de drabbades självförtroende.</p>

<p>Arbetet behandlar hur elever, skolledare och speciallärare uppfattar fenomenet stöd på</p><p>Plönninge naturbruksgymnasium. Angreppssättet är av fenomengrafisk karaktär, dvs. det</p><p>viktiga är hur individerna själva uppfattar sin omvärld, inte hur den verkligen är.</p><p>Analysmaterialet består av tolv djupintervjuer som jag har gjort med ovan nämnda</p><p>grupper. Jag har ställt deras uppfattningar mot skolan olika styrdokument. En av</p><p>förgrundsfigurerna inom det fenomenografiska området är Ference Marton vars vikt inte</p><p>nog kan betonas. Även Staffan Larsson har lämnat viktiga bidrag till det</p><p>fenomenografiska forskningsfältet. Dessa två är de viktigaste författarna för detta arbete.</p><p>Huvudfrågeställningen lyder: Klarar Plönninge naturbruksgymnasium att uppfylla</p><p>behovet av stöd till elever med diagnostiserad dyslexi i enlighet med skolans</p><p>styrdokument sett ur ett fenomenografiskt perspektiv? Generellt sett uppfylls</p><p>styrdokumentens krav och de flesta av intervjupersonerna är på det stora hela nöjda med</p><p>hur stödet fungerar.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med vår rapport var att ta reda på hur rektorerna ser på sitt ansvar när det gäller åtgärdsprogram för elever med dyslexi. Därefter ville vi även se hur rektorernas ansvar ser ut kring utvärdering, uppföljning och vid diagnostisering av dyslexi. Vi fick vår information genom kvalitativa intervjuer med sju rektorer vid skolor som var olika till storlek och låg i fyra olika kommuner. Vi fann att rektorerna i vår undersökning följer de allmänna råd som skolverket gett ut när det kommer till deras ansvarsområde. Däremot tog de även på sig annat ansvar beroende på deras intresse och på möjlighet. Alla rektorerna i vår undersökning ser till att åtgärdsprogram upprättas och de flesta ser till att de elever de misstänker har dyslexi får en utredning. De verkar även ha en bra översikt på vad deras ansvar är. Vi fann vidare att arbetet med åtgärdsprogram ser ungefär likadant ut vid de olika skolorna och likaså såg den mall skolorna använde till åtgärdsprogram lika ut i stora drag. De flesta rektorerna i vår undersökning kommenterade att de försöker i första hand se till vad de kan ändra på skolan, men att det fortfarande läggs mycket ansvar på eleven i åtgärdsprogram. När det gällde att utreda dyslexi såg förfarandet ut på olika sätt vid alla skolorna som medverkade i vår undersökning, beroende på vilka resurser som fanns i kommunen och på skolan. Däremot var alla rektorer i undersökningen vi genomförde ense om vad deras ansvar var i denna utredning. Slutligen var det ingen av de rektorer vi intervjuat som såg några större nackdelar med åtgärdsprogram, utan de ansåg att åtgärdsprogram är något positivt för de elever det berör.</p>

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur man på bästa sätt ger elever med dyslexi, läs- och skrivsvårigheter, en god skolgång. Jag valde att använda den kvalitativa metoden eftersom jag tror att djupgående intervjuer ger bäst resultat. Intervjuerna spelades in på band och sammanställdes sedan. För elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter är det viktigt att hjälp sätts in i god tid. Om en person med läs och skrivsvårigheter får hjälp vid tidig ålder kan dyslexin förebyggas. För att hjälpa dessa elever till en god skolgång krävs att man ser till eleven, till barnet. Det är barnet som ska stå i det främsta rummet. Som lärare och pedagog krävs att man sätter in rätt material, material som är anpassat för individen. Kompenserande material bör användas så mycket som möjligt i elevernas undervisning. Arbetet med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter har förbättrats de senaste åren, eftersom man har blivit mer medveten om handikappet. Forskningen utvecklas och med hjälp av den nya moderna tekniken kan man undersöka sådant man tidigare inte kunnat. Utvecklingen går framåt och det kommer hela tiden nya forskningsrön och förbättrade hjälpmedel för människor med läs- och skrivsvårigheter. Men det finns fortfarande mycket kvar att uppnå. Med erfarenheter och kännedom om begreppet dyslexi kan man förändra den negativa bilden och stärka de drabbades självförtroende.

No description available.

Abstract The purpose of this study is to illuminate if the preventive practices and the identification of early signals about reading and writing difficulties is different between two Norwegian and two Swedish teachers' work in preschool. Research questions focused on the differences as well as similarities between Swedish and Norwegian educators working preventively current literacy in preschool, and their efforts when they identify signals to reading and writing difficulties. The study has been conducted through interviews with four female teachers, two who work  in Norway and two in Sweden. Swedish and Norwegian teachers work preventively on reading and writing, analysis resulted in three categories; books in text and pictures, words and rhyming chants and songs. No differences between Norwegian and Swedish pedagogues’ prevention methods could be identified, however Norwegian teachers put more focus on rhythm and rhythmic pat exercises than the Swedish educators. The conclusions are that the Norwegian teachers mention more preventative approaches and early intervention for children with suspected dyslexia, than the Swedish teachers in the study makes. The Norwegian teachers also seem to have access to more expertise in connection with suspected dyslexia, compared to the Swedish teachers. These differences cannot be generalized, and may as well be due to individual differences in skills rather than national. Keywords: Reading and writing difficulties . Dyslexia. Literacy. Pre-school.

Har dyslexi någon inverkan på musikens område? Har notläsningsproblematik en koppling till de lässvårigheter som är vanliga hos personer med dyslexi? Jag ville ta reda på hur dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gå igenom litteratur inom området och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom använt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att själv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmän kunskap på området och till resultaten från intervjuerna. Kunskaperna inom området är ännu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten när det gäller att producera eller praktisera kunskaper kring dyslexi och musik. Resultatet av mina intervjuer överensstämde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet påverkas av dyslexi och framför allt utifrån det sätt som vi här i väst oftast valt att närma oss musiken och musikpedagogiken. Det sätt som man med dyslexi fungerar på, som resulterar i dyslektisk problematik runt läsning och skrivning, påverkar även musiken och framför allt användning av notskriften. Förmågan att tillgodogöra sig musik via noter är negativt påverkad, vilket är något som är oerhört viktigt att veta om. Detta särskilt för att man som elev inte skall kunna bli stoppad och utestängd inom musikens område på grund av missförstånd. Det tankesätt som man med dyslexi har, kan också påverka musicerandet positivt. Det snabba tänkande och den närhet till bilder och kreativitet som är typiskt för dyslektiker är ofta till fördel när det gäller musikaliskt uttryck. En frihet inom spel via gehör och improvisation beskrivs utförligt och positivt både i litteraturen och av informanterna i undersökningen. Denna effekt verkar vara primär och naturlig, den verkar inte kunna förklaras av dyslektikers kompensation för svårigheter de har på andra områden inom musiken. / Does dyslexia have any impact on the music field? Do music reading problems have a connection to the reading difficulties that are common among people with dyslexia? I wanted to find out how dyslexia works in connection with music and music performance and highlight the pedagogical implications this entailed. I have done this by literature studies in the field and by interviews with 9 musicians with dyslexia. I have used my own experiences and theories which I developed by myself from being a musician with dyslexia and I have related this to the general knowledge in the field and the results of the interviews. Knowledge in this field is not yet comprehensive and Sweden does not seem to be in the forefront when it comes to producing or practicing skills on dyslexia and music. The result of my interviews corroborated largely with the literature and my own experiences. Music is affected by dyslexia and above everything from the way we in the West most often have chosen to aproach music and music pedagogy. The way you work if you have dyslexia, which results in dyslectic problems with reading and writing, affects even the music and especially the use of notation. The ability to digest music through notes is adversely affected, which is extremely important to know, especially for the student who otherwise can be stopped, or locked out, in the music area by misunderstanding. The way of thinking that people with dyslexia have, can also affect music positivly. The quick thinking and the proximity to images and creativity that is typical of dyslectic people are often beneficial in terms of musical expression. A freedom while playing by ear or improvising is described positivly and in detail, both in the literature and by informants in the investigation. This effect seems to be primary and natural, it does not seem to be explained by the compensation of difficulties that people with dyslexia have in other areas of the music. / <p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

Syfte med föreliggande arbete är att få en uppfattning om hur specialpedagoger på olika gymnasieskolor tänker kring diagnosen dyslexi. Utifrån detta syfte har jag valt att genomföra intervjuer med tre specialpedagoger från olika gymnasieskolor i tre kommuner i södra Sverige. I intervjuerna ställdes frågor rörande kommunikation mellan grundskolors och gymnasieskolors sätt att upptäcka elever med specifika läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi och vad för slags stöd gymnasieskolor erbjuder dessa studenter. I studien framgår att de skolor som är representerade i undersökningen, erbjöds det flera olika hjälpmedel till elever som behöver ytterligare hjälp för att klara målen som står i kursplanen. I undersökningen framgår också vikten av att kontinuerligt följa upp och utvärdera resultaten av den grundläggande läs- och skrivundervisningen, både på individ- och skolnivå. Det är framför allt viktigt att uppmärksamma läs- och skrivsvårigheter vid så tidig ålder som möjligt. Genom den här undersökningen har jag kunnat visa på olika upplevelser, erfarenheter och reflektioner som specialpedagoger har kring elevers läs- och skrivsvårigheter. Jag har i resultatdelen belyst det mönster som framkommit ur respondenternas berättelser. Det är sannolikt så att resultatet hade sett annorlunda ut om jag valt att intervjua fler respondenter från andra gymnasieskolor och i andra kommuner. Resultatet visar att i de skolor som är representerade i uppsatsen, erbjöds flera olika sorters hjälpmedel till elever som behöver ytterligare hjälp för att klara målen som står i kursplanen, även om de inte hade fått diagnosen dyslexi. Övergången från högstadiet till gymnasiet, för en elev med särskilda svårigheter för läsning och skrivning, sker oftast utan större problem. Kommunikationsproblem förekommer dock när övergången sker från en kommun till en annan.

Det huvudsakliga syftet med vår rapport var att ta reda på hur rektorerna ser på sitt ansvar när det gäller åtgärdsprogram för elever med dyslexi. Därefter ville vi även se hur rektorernas ansvar ser ut kring utvärdering, uppföljning och vid diagnostisering av dyslexi. Vi fick vår information genom kvalitativa intervjuer med sju rektorer vid skolor som var olika till storlek och låg i fyra olika kommuner. Vi fann att rektorerna i vår undersökning följer de allmänna råd som skolverket gett ut när det kommer till deras ansvarsområde. Däremot tog de även på sig annat ansvar beroende på deras intresse och på möjlighet. Alla rektorerna i vår undersökning ser till att åtgärdsprogram upprättas och de flesta ser till att de elever de misstänker har dyslexi får en utredning. De verkar även ha en bra översikt på vad deras ansvar är. Vi fann vidare att arbetet med åtgärdsprogram ser ungefär likadant ut vid de olika skolorna och likaså såg den mall skolorna använde till åtgärdsprogram lika ut i stora drag. De flesta rektorerna i vår undersökning kommenterade att de försöker i första hand se till vad de kan ändra på skolan, men att det fortfarande läggs mycket ansvar på eleven i åtgärdsprogram. När det gällde att utreda dyslexi såg förfarandet ut på olika sätt vid alla skolorna som medverkade i vår undersökning, beroende på vilka resurser som fanns i kommunen och på skolan. Däremot var alla rektorer i undersökningen vi genomförde ense om vad deras ansvar var i denna utredning. Slutligen var det ingen av de rektorer vi intervjuat som såg några större nackdelar med åtgärdsprogram, utan de ansåg att åtgärdsprogram är något positivt för de elever det berör.

Detta examensarbete har som syfte att granska hur några utvalda pedagoger tänker och arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Dessutom kommer det undersökas hur man kan förebygga svårigheterna. För att skapa oss förståelse för vårt syfte användes kvalitativa intervjuer för att få fram empiri. Pedagogerna undervisar elever i årskurs 1-6 och de har gemensamt att de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att det allra svåraste, i arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter, är att få eleverna motiverade. Pedagogerna använder sig av en rad olika metoder och de förnyar sig ständigt. Ljudmetoden, LTG- metoden, Bornholmsmodellen och Wittingmetoden är dock de metoder som pedagogerna har att falla tillbaka på och som de utgår ifrån.