Inledning Arbetet tar avstamp i anknytningsteorin och handlar om vad det är som gör att barnen skapar en trygg eller otrygg anknytning till pedagogerna de möter i förskolan. Arbetet handlar också om hur barnen gör för att få kontakt med pedagogerna och hur dessa svarar på barnens anknytningsbeteenden. Syfte Med denna studie vill vi få inblick i hur de minsta barnen, 12-36 månader, söker kontakt med pedagogerna på förskolan och om det går att se olika typer av trygg/otrygg anknytning utifrån barnens anknytningsbeteende samt om/hur de vuxna bemöter deras kontaktsökande. Metod Denna studie har utgått från kvantitativ metod med strukturerade observationer som redskap. Under observationerna har ett i förväg utarbetat schematiskt observationsschema använts. Resultatet redovisas i diagram och tabeller samt i löpande text. Resultat Resultatet av studien visar att den största delen av de observerade barnen visade en trygg anknytning till sina pedagoger. De strategier barnen använde sig mest av för att få sina behov tillgodosedda var genom verbal kontakt. Detta var en framgångsrik strategi att använda då barnen i stor utsträckning fick kontakt med pedagogerna och efter det kunde återgå till lek och utforskande. Pedagogerna använde verbal och fysisk kontakt ungefär lika ofta för att svara på barnens anknytningsbeteenden. Genom att använda dessa strategier lyckades de vid de flesta tillfällen tillgodose barnens behov av kontakt.

Syftet med vårt arbete är få en fördjupad kunskap på hur förskollärare tänker kring ett- och tvååringars samspel och kommunikation samt om och i så fall hur de ser att den fysiska innemiljön har betydelse för samspel och kommunikation. Forskning visar att barn kommunicerar redan från födseln. Forskningen har mest handlat om samspel mellan barn och vuxna. Den litteratur vi bearbetat som handlar om barns samspel visar att det sker främst genom kroppsliga uttryck. Miljön har betydelse för barns möjlighet att samspela. Små leksaker verkar hämma samspel medan stora föremål t.ex. en stor madrass eller en stor kartong gynnar små barns samspel. Vi har valt att kombinera intervju och observation som metod för att få svar på våra frågor. Gemensamt för de förskollärare vi intervjuat är att de alla ser barnens uttryck som viktiga och att deras uppgift är att tolka dem. Synen på små barns samspel varierar bland de förskollärare vi har intervjuat. Från något sällsynt till något som sker hela tiden. Även i vilka situationer de samspelar som mest varierar. Alla delar de en medvetenhet om miljöns betydelse för barns möjlighet att samspela. Varför synen på barns samspel varierar tror vi grundar sig i forskningens tidigare tradition att främst handla om samspel mellan barn och vuxna. Att små barns samspel yttrar sig på ett annorlunda sätt jämfört med äldre barn tänker vi också kan vara en bidragande orsak.

Arbetet behandlar hur förskollärare skapar förutsättningar för och hur de arbetar med läsning och skrivning i förskolan. Frågeställningen är hur förskollärarna tar tillvara på barns visade intresse för läsning och skrivning samt om de använder sig av någon läsinlärningsmetod. Den tidigare forskningen pekar på att förskolans miljö har betydelse, att förskollärare ska synliggöra skriftspråket för barn, pedagogernas förhållningssätt. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna gör mycket för att stimulera barns läsning och skrivning i förskolan i enlighet med tidigare forskning. De har språksamlingar, bokstäver på väggarna, uppmuntrar barnen att skriva och bygger aktiviteterna på barnens visade intresse. Båda förskollärarna var överens om att en tidig stimulering är viktig. Att förskolan ska erbjuda aktiviteter som läsning, lära genom lek, ha barnens intresse som utgångspunkt och en stimulerande miljö. Resultatet visar också att förskollärarna var medvetna om bornholmsmodellen men att de inte hade kunskap om några andra modeller för läs-och skrivinlärning. Använder förskollärarna just bornholmsmodellen för att det är den de känner till eller är metoden lättast att använda?  För att nå ett resultat har jag använt mig av kvalitativa intervjuer som forskningsmetod och metodansatsen har varit hermenuetisk

No description available.

Denna undersökning har som syfte att ta reda på vad barnen i förskolan anser om att delta i kemiexperiment och vad som händer i barngruppen under experimenten. För att studera dessa frågor har jag gjort observationer med hjälp av videokamera och intervjuer av barnen som deltagit i experimenten. Barnen har visat stort intresse, engagemang, glädje och nyfikenhet vilket har genomsyrat experimenttillfällena. Resultaten i denna undersökning visar att kemiexperiment kan vara ett bra verktyg i förskolan. Barnen interagerar med varandra, associerar till tidigare erfarenheter i livet och ger uttryck för att uppleva, med många av sina sinnen.

Mitt examensarbete handlar om barns lek på förskolegården ur ett genusperspektiv. En parallellstudie har skett tillsammans med min student kollega. Vi har valt att göra våra studier med likadan frågeställning, men på olika förskolor, och jämfört varandras resultat.   Videoinspelningar har används som observationsmetod för att kategorisera barns lekområden på förskolegården.   Resultatet i studien visar att leken är könsindelad. Skillnader finns även i flickor och pojkars val av barnens lekmaterial, samt vad gäller storleken på det område barnen utnyttjar under sin lek. Andra iakttagelser som har upptäckts, är att det finns skillnader på flickors och pojkars ljudnivå och hur länge de vistats på en plats åtgången.   Två platser på förskolans utegård har lokaliserats där pojkar och flickor leker tillsammans.

Högläsningen håller på att gå ur tiden i vårt samhälle på grund av medias inflytande. Förskolans och pedagogers förhållningssätt har förändrats från barnomsorg till pedagogisk stimulans där även högläsning ingår. Syftet med min undersökning var att undersöka om högläsning har betydelse i förskolan utifrån pedagogers synsätt. Jag ville se på vilka strategier pedagogerna använder för att göra högläsningssituationen meningsfull. De teorier jag har koncentrerat mig på är högläsning ur ett teoretiskt perspektiv och den proximala utvecklingszonen samt användning av strategier i högläsning. Tidigare forskning tyder på att högläsning kan bidra med många positiva egenskaper för barns språkutveckling. Den visar också att barnen behöver ha en språklig grund när de börjar skolan. Därför måste pedagogerna använda ett varierat utbud som passar varje individ. Det empiriska materialet i min studie har insamlats genom att två olika förskolor har observerats och fyra pedagoger som arbetar där har intervjuats angående deras inställning till högläsning. Resultatet visar att samtliga pedagoger är eniga om att högläsningen kan gynna barns språkutveckling. Pedagogerna visade även goda kunskaper om varför de läser högt för barnen. Jag drar därför slutsatsen att högläsning har betydelse där jag utförde min studie. Kravet för att högläsningen ska vara meningsfull för barnen är dock att situationen kring högläsningen är lugn och koncentrerad.

No description available.

No description available.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka lärares uppfattningar om lek och lärande i utemiljö. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört intervjuer med lärare verksamma i förskolor som är anslutna till Friluftsfrämjandets pedagogiska inriktning I Ur och Skur.   Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonar lekens betydelse för lärandet och att barn ska få tillfälle att leka och lära både inomhus och utomhus. Läroplanen och nuvarande svensk pedagogisk forskning inom förskolan tar sin utgångspunkt i ett helhetsperspektiv där lek och lärande inte skiljs åt. Barn ses som kompetenta, det vill säga de har inneboende kunskaper som blir synliga i gemenskapen med andra. I barns livsvärld är lek och lärande inte åtskilda och därför bör vuxna och lärare inte heller göra denna uppdelning. För att komma igång med sin lek behöver barn en lugn och trygg miljö, något som de vuxna kan vara med att skapa. När barn leker tillsammans lär och utvecklar de många olika förmågor, både av varandra och spontant när de leker. Bland annat utvecklar de sin fantasi och kreativitet, sin sociala och kommunikativa kompetens samt sin kroppsuppfattning.   Efter genomförd studie har vi funnit att utemiljön erbjuder många tillfällen till lek och lärande. Utifrån intervjuerna framkom att miljön och dess utformning påverkar vilken typ av lek barnen ägnar sig åt, och därmed får miljön också konsekvenser för vad barn lär när de leker. Alla lärarna betonade att det blir färre konflikter i utemiljö, framför allt i skogen. Lärarna anser att deras uppgift är att ge barnen stöd och hjälp, exempelvis för att komma igång med leken eller utveckla den. De vill skapa miljöer som inbjuder till lek samt ge barnen den tid de behöver för att leken ska kunna komma igång, fortlöpa och avslutas. Lärarna har genomtänkta aktiviteter med barnen där syftet är att det ska vara roligt och lekfullt men samtidigt lärorikt. Vid planeringen av aktiviteter försöker de få in de strävansmål som finns i förskolans läroplan, framför allt är matematik och språkutveckling i fokus.