Syftet med denna studie var att ta reda på föräldrars tankar kring uppdelningen de haft av föräldradagar, samt vilka eventuella faktorer som skulle göra fördelningen mer jämställd mellan föräldrarna. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativ metod i form av strukturerade intervjuer med utrymme för diskussioner. Intervjuerna analyserades med den fenomenografiska analysmetoden. Resultatet visade att ekonomin och kvinnans känsla av att vilja vara hemma var den främsta anledningen till hur uppdelningen fördelades mellan paren. Skillnader sågs hos de som valt att dela jämställt och de som hade kvinnan hemma den större tiden. Hos det jämställda paret fanns ingen större skillnad i inkomst samt att kvinnan ville arbeta och dela på ledigheten med sin sambo. Föräldrarnas psykiska hälsa visades ha blivit påverkad av hur uppdelningen fördelats, både åt det positiva och negativa hållet. Slutsatsen av studien är att de som valt ojämn uppdelning såg sig förlora för mycket pengar om mannen var hemma, både privat och företetagsmässigt. De problem som framkom vad gäller den ojämna uppdelningen sågs på flera nivåer. Dels individnivå där kvinnan helst ville vara hemma den större delen, på samhällsnivå där kvinnans låga lön i jämförelse med mannens bidrar till att mannen inte anses kunna vara hemma, ekonomin faller även in på den politiska nivån där ekonomin blir ett problem för hela familjen när kvinnans lön oftast är lägre än mannens. / The purpose of the study was to investigate the distribution of parental leave and finding out for what reasons the parents in the study had chosen to distribute it that way. Data was collected by structured interviews. The interviews analyzed using the phenomenographic analysis method. Results from the interviews showed that economic reasons and that the woman of the household typically liked being home more than her partner. Parental mental health appeared to have been affected by the division distributed, both in the positive and negative direction. The conclusion of the study are that those who have chosen uneven division saw themselves lose too much money if the man was stay at home, both private and corporate terms. The problems that showed was the unequal division were seen at several levels. Partly individual level where the woman would rather be at home most of the time. At the community level where the woman's low wages in comparison with men's contributes to men is not considered to be at home, the economy will also fall into the political level where the economy is becoming a problem for the whole family when the woman salaries usually are lower than men's.

Introduction The Swedish Work Environment Authority has developed a new guideline that gives employees a great responsibility to promote a good working environment and prevent ill health among their employees. The reason that these guidelines have been developed is that illness among employees at work in Sweden has increased. Background At a workplace in a medium sized city in Sweden a group of employees was offered to participate in a health promotion intervention. The goal of the intervention was to give the employees the best conditions for prosperous health and a chance to improve their lifestyle, if they had a need for it. With the help from a coach, the employees worked in groups and individually in areas such as stress, nutrition, physical activity, ergonomics and mental health, and it was the individual´s needs and interests that guided the entire process. The aim of the study was to examine what the participants experienced when participating in a workplace intervention with focus on health promotion. The method used in the study was a semi-structured interview with four participants, both men and women aged twenty five to sixty three, which were subsequently analyzed through a qualitative content analysis. The result showed that the workplace as an arena was of great importance for the individuals. It was perceived as positive that the intervention took place during work hours, otherwise it would have been doubtful that the participants would have participated. It was important for the individuals to discuss the process they went through with their colleagues. However, all participants experienced a sense of shame and did not want to share their inner thoughts with their colleagues. It turned out to be difficult to formulate their individual goals, their focus was instead on what others expected from them. The conclusion was that fear of failure among the participants was the reason why they did not want to share their individual goals with their colleagues. In order to continue to feel motivated for a change in life style, the support from the coach and colleagues was necessary. / Inledning Arbetsmiljöverket i Sverige har tagit fram nya riktlinjer där arbetsgivaren har fått ett större ansvar att främja en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa hos sina anställda. Anledningen till att dessa riktlinjer utformats är att ohälsa bland anställda på arbetsplatser i Sverige har ökat. Bakgrund På en arbetsplats i en mellanstor stad i Sverige erbjöds en grupp anställda att delta i en hälsofrämjande intervention. Målet med interventionen var att ge personalen de bästa förutsättningar till välmående och en möjlighet att förbättra sin livsstil, om de upplevde ett behov av det. Med hjälp av en coach fick de anställda arbeta i grupp och individuellt inom områden såsom stress, näringslära, fysisk aktivitet, ergonomi och mental hälsa och det var individens behov och intresse som styrde processen. Syftet med studien var att undersöka hur deltagarna upplevde att det var att delta i en arbetsplatsintervention beträffande hälsofrämjande insatser. Metoden för studien var semistrukturerade intervjuer med fyra deltagare, både män och kvinnor i åldrarna tjugofem till sextiotre år gamla, som sedan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att arbetsplatsen som arena var av stor betydelse för individen. Det upplevdes positivt att interventionen pågick under arbetstid annars hade det varit tveksamt om deltagarna skulle ha deltagit. Det var viktigt för deltagarna att diskutera processen som man genomgick tillsammans med sina arbetskamrater. Däremot upplevde samtliga intervjuade en känsla av skam som man inte gärna ville dela med sig av till sina arbetskamrater. Att formulera sina individuella behov var till en början svårt för alla då de fokuserade mer på vad andra förväntade sig att de skulle åstadkomma. Slutsatsen är att rädslan för att misslyckas gjorde att de inte villa dela med sig av sina individuella målformuleringar till sina arbetskamrater. För att deltagarna skulle känna motivation för en livsstilsändring så var stödet från arbetskamrater och coach positivt.

Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem. Forskning visar att barn som har övervikt eller fetma i låg ålder tenderar att ha det även i vuxen ålder. På barnavårdcentralen finns kunskap och förutsättningar att arbeta hälsofrämjande och att uppmärksamma övervikt eller fetma på ett tidigt stadium hos barn. Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att delge föräldrar att övervikt har identifierats hos deras barn. Åtta barnhälsovårdssjuksköterskor intervjuades enskilt. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats genomfördes utifrån intervjumaterialet. Ur resultatet framkom tre kategorier: En situation som utmanar, Att känna sig trygg i en utmanande situation och Att vilja arbeta för barnens bästa. Dessa tre kategorier mynnade i ett gemensamt tema: Att arbeta med barnets bästa i fokus i en känsloladdad situation. Det fastlogs att den studerade vårdsituationen är utmanande och känsloladdad för barnhälsovårdssjuksköterskan. En faktor som försvårar i situationen är exempelvis barnets närvaro i rummet. Det beskrevs även att lång tid mellan besöken medför att barnets övervikt kan komma som en överraskning för barnhälsovårds- sjuksköterskan, som därmed inte känner sig förberedd för sin uppgift i situationen. Deltagarna i studien beskrev därtill faktorer de erfor skapar trygghet i den utmanade situationen, såsom erfarenhet och ett medvetet förhållningssätt. Resultatdiskussionen visar på konsekvenser av övervikt utifrån hållbar utveckling. Vidare belyses tänkbara möjligheter som finns för att underlätta i den studerade situationen. Motiverande samtal, att använda e-hälsa samt att ge tillgång till reflekterande team framhålls av författarna som förslag på tillämpbara arbetsmodeller.

Trafikolyckor är ett globalt folkhälsoproblem som leder till svåra ekonomiska konsekvenser och psykiskt lidande. Ungdomar mellan 15-24 år och framförallt män är en särskilt utsatt grupp av olika anledningar. De har ofta en övertro på sin egen körförmåga, kör ofta över hastighetsgränserna och är överrepresenterade i alkoholrelaterade trafikolyckor. Vissa socioekonomiska skillnader finns i risken att råka ut för trafikolyckor. Ungdomar med låg utbildning samt barn från lägre socioekonomiska grupper, framförallt barn till lantbrukare, är överrepresenterade i motorfordonsolyckor. Syftet med denna uppsats är att beskriva uppfattningar av trafiksäkerhet, risker i trafiken samt den egna omgivningen bland unga, nya eller blivande manliga körkortstagare. Frågeställningarna lyder: Hur uppfattar unga män sig själva som bilförare? Vad har unga män för uppfattning av risker i trafiken? Vad har unga män för uppfattning av sin omgivning? Åtta enskilda djupgående intervjuer med gymnasieelever mellan 17-18 år, samtliga män, har gjorts. Flertalet av dessa är uppväxta i lantbrukarfamilj. Intervjuerna har behandlat frågor om den egna körerfarenheten, trafiksäkerhet, risker samt uppfattning av samhället och tillit tillandra människor. Resultaten visar att intervjupersonerna uppfattar sig som bättre förare jämfört med jämnåriga men något sämre än äldre. Det förekommer skilda uppfattningar om vadrisker i trafiken innebär och hur risker skall kunna förebyggas. Vidare finns en generell tillit till trafikregler och myndigheter som upprätthåller dessa. Uppfattningar av dagens samhälle och känslan av att vara delaktig speglas till viss del av intervjupersonernas egen bakgrund som lantbrukarbarn. Generellt har de även en när relation till familj och släkt. / <p>ISBN: 91-89556-62-3</p>

Hälsosam planering och hälsokonsekvensbeskrivning är två arbetsmetoder i planerings- och beslutsprocesser som har uppmärksammats inom folkhälsopolitiken. Skåne har anammat diskussionerna kring detta och utvecklat en välarbetad regional strategi inom ramen för de elva nationella folkhälsomålen. Ett projekt pågår nu med att undersöka hur hälsokonsekvensbeskrivningen ska implementeras i beslutsprocesser på kommunal- och regionalnivå. Metoden har svårigheter i form av otillräckliga kunskaper och bristfälliga datainsamlingar. Risken finns att intresset för hälsokonsekvensbeskrivning faller på grund av det. Fortsatt forskning och utbildning kring metoden är därför en nödvändighet. Framtiden får utvisa om Skånes implementering av folkhälsoperspektivet i deras regionala utvecklingsarbete blir det resultat som de hoppas på eller bara ett av de många perspektiv som läggs på samhället utan någon större tvärsektoriellt genomslagskraft. Skånes satsning sker i en led då folkhälsofrågor kliver allt högre upp på den politiska agendan i Sverige med intentionen att skapa en jämlik hälsa på samma villkor för hela befolkningen.

Skolan är en betydelsefull del av barn och ungdomars vardag. Elevhälsans insatser saknar ett större förebyggande aktivitetsperspektiv då det mesta idag är individrelaterat gällande funktionshinder och ohälsa. Både den somatiska och den psykiska ohälsan ökar bland Sveriges barn och ungdomar. Skolan är en ny arena för Arbetsterapi i Sverige, det finns inte så många som har studerat den ”vanliga” grundskolan utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Syftet med studien är att beskriva den fysiska och psykosociala skolmiljön på två olika högstadieskolor utifrån ett arbetsterapeutiskt aktivitetsperspektiv på gruppnivå. Metoden är en strukturerad observations studie utifrån en egen utformad checklista. Där de på grupp nivå studeras hur skolmiljön är utformad i förhållande till de aktiviteter som ska utföras. Resultatet är en beskrivning av skolmiljön på två kommunala högstadieskolor. Resultatet visar att arbetsterapeutens kompetens behövs för att se över skolans lärandemiljöer och arbetsmiljöförhållanden utifrån hur miljön påverkar eleverna. Anpassningar av miljön, schemats utformning, ljudnivån, ergonomi, rastmiljön och möjligheter till daglig fysisk aktivitet är viktiga moment i arbetsterapeutens roll i skolan. Arbetsterapeuter kan använda sina kunskaper tillsammans med andra professioner för att förebygga ohälsa hos barnen både i och utanför hälso- och sjukvården. Sökord; Arbetsterapi, aktiviteter, skolor, skolhälsovård, folkhälsa.

Bakgrund Köttkonsumtionen i Sverige är idag rekordhög. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att minska köttkonsumtionen och med fördel äta mer vegetariskt. Detta för att rött kött och särskilt processat rött kött har visats öka risken att drabbas av olika typer av sjukdomar. Syfte Syftet var att undersöka attityder till köttintag och vegetarisk kost hos vuxna konsumenter samt i vilken utsträckning olika faktorer påverkade matvalet. Metod En webbaserad frekvensenkät användes och deltagarna rekryterades via”facebook.com”. Data analyserades i SPSS 20.0. För deskriptiv statistik användes median och 25:e respektive 75:e percentilen. Chi 2 test användes för test av signifikans. Signifikansnivå sattes till p&lt;0,05. Resultat 128 deltagare inkluderades i studien, varav 60 % kvinnor och 40 % män, medianåldern var 25 år. De flesta åt blandkost (84 %), 16 % åt någon form av vegetarisk kost. Signifikant fler kvinnor ville öka sitt intag av vegetarisk kost och fler kunde också tänka sig minska köttintaget jämfört med männen. Hög konsumtionsfrekvens av rött kött var associerat med minskad vilja att reducera köttintaget samt ovilja att äta vegetariskt. Etiska och miljömässiga aspekter var av liten betydelse för blandkostare gällde matvalet. Slutsats Intresse finns att äta mer vegetariskt och att minska köttintaget. Oklart är dock om intaget av vegetarisk mat kommer öka eftersom de flesta deltagarna angav att de mestadels påverkades av vanor och de flesta hade som vana att äta kött. För att välja vegetarisk mat krävs ett aktivt val och kanske ökad medvetenhet om den vegetariska kostens hälsomässiga-, miljömässiga- och etiska fördelar. / Background Meat consumption in Sweden is higher today than ever before. From a public health perspective, it’s important to reduce meat consumption and increase the intake of vegetarian food. This is based on studies showing that red meat and especially processed red meat increases the risk of disease.    Objective The aim of this study was to investigate attitudes towards meat intake and vegetarian food in adult consumers and the extent to which various factors affected food choices. Method A web-based questionnaire study was used and participants were recruited via “facebook.com”. Data were analyzed in SPSS 20.0. Median and 25th and 75th percentiles were used for descriptive statistics. Chi 2 test was used to test for significance. Significance level was set at p&lt;0,05.   Results Participants were 128, of whom 60 % were women and 40 % men. Most ate a mixed diet (83 %), 16 % some form of vegetarian diet. Significantly more women than men wanted to increase their intake of vegetarian foods and more could also consider reducing meat intake compared with men. High frequency of red meat intake was associated with reduced will to reduce meat intake and unwillingness to eat vegetarian food. Ethical and environmental aspects were of little importance for the mixed diet group regarding food choices. Conclusion There is an interest in eating more vegetarian foods and reduce meat intake. Though it is unclear whether the intake of vegetarian food will increase because most participants indicated that they mostly influenced by habits and most had the habit of eating meat. Choosing vegetarian food requires an active choice and perhaps increased awareness of the health-, environmental- and ethical benefits of a vegetarian diet.

Denna uppsats syfte var att ta reda på vilken kännedom som finns om de svenska näringsrekommendationerna hos människor på ett antal svenska arbetsplatser. Syftet har även inne-fattat att ta reda på huruvida man använder sig av denna kännedom eller inte. Metod: En kvantitativ ansats i en tvärsnittsstudie har använts i denna undersökning och hundratio enkäter har blivit besvarade. Dessa enkäter har analyserats både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna inte kände till de svenska näringsrekom-mendationerna. Majoriteten var också omedvetna om hur den procentuella energifördelningen såg ut. Jämförbart med tidigare studier så underskattade männen rekommendationerna för grönsaker medan kvinnorna hade mer kännedom om rekommendationerna som helhet. Båda könen överskattade rekommendationerna för protein och underskattade rekommendationerna för kolhydrater. Slutsats: Av de få respondenter som kände till de svenska näringsrekommen-dationerna, använde de sig inte av dessa i sin vardag. Det är därför viktigt att hitta nya sätt att kommunicera denna information, ett förslag kan vara via sociala medier. Denna information bör vara anpassad så att alla personer har en möjlighet att förstå den. / The aim of the study was to find out what information people have regarding the Swedish Nutrient Recommendations at some Swedish workplaces. The aim also included to find out how people use - or do not use - this information in their everyday lives. Method: A cross sectional study design was used and a survey was administered at various workplaces where hundred and ten questionnaires were answered. These surveys have been analyzed quantita-tively and qualitatively. The results showed that the majority of the respondents were not aware of the Swedish Nutrient Recommendations, including the percentage of the energy dis-tribution. Consistent with previous studies, men underestimated the recommendations for vegetables, while women had slightly more knowledge about the recommendations as a whole. Both sexes overestimated the recommendations regarding protein and underestimated the recommendations for carbohydrates. Conclusion: Out of the few respondents who were aware of the recommendations, most did not make use of them in their everyday life. In order to improve public health, it is important that through better or new ways of communication get more information about the nutrient recommendations.

Ohälsosamma matvanor ökar risken för övervikt och fetma vilket medför ökad risk att drabbas av sjukdomar som cancer, diabetes samt hjärt- och kärl. År 2010 var 20 procent av 16-29 åringarna i Sverige överviktiga samt 7 procent feta. Prevalensen av övervikt och fetma är högre bland funktionsnedsatta än bland de utan funktionsnedsättning. Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om kostvanor hos ungdomar på en särskola samt hur de praktiskt tillämpar dem. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer. Kunskaper om kost får intervjupersonerna framförallt från vuxna i sin närhet. Dessa är lärare, tränare, föräldrar eller expertråd. Önskad undervisningsform för att lära sig mer om kost var praktiskt orienterad kurs, föreläsning tillsammans med självstudier, extern kompetent person samt provsmakning. Vikten av regelbundna matvanor samt uppfattningen att ha kunskap om vad som är hälsosam respektive ohälsosam kost samt att kosthållningen kan medföra positiva och negativa konsekvenser finns hos intervjupersonerna. Kostvanorna varierar mellan intervjupersonerna, både vad gäller regelbundenhet samt vad som konsumeras. Slutsatserna är att främsta kunskapskällan för funktionsnedsatta ungdomar är vuxna i deras närhet. Att de har kunskaper om att kostvanor medför konsekvenser. Samt att kostvanorna varierar och att kunskapen de har, inte alltid tillämpas. / Unhealthy eating habits increase the risk of overweight and obesity, resulting in increased risk of developing diseases like cancer, diabetes and cardio-vascular. In 2010 were 20 percent of those between 16-29 year in Sweden overweight, and 7 percent suffer from obesity. The prevalence of overweight and obesity are higher among persons with disabilities than among those without disabilities. The purpose of this study is to examine perceptions of the eating habits of adolescents in a special school and how they practically apply them. To answer the question was a qualitative method in the form of individual interviews chosen. Their knowledge of nutrition do the participants get especially from adults in their vicinity. These are teachers, coaches, parents or expert advisors. Desired form of teaching to learn more about diet was practically oriented courses, lectures along with self-studies, external competent person and taste testing. The importance of regular eating habits and the perception of having knowledge about what is healthy and unhealthy diet exist among the participants. They also have knowledge that diet can lead to positive and negative consequences. It varies between dietary habits among the participants, both in regularity and what is consumed. The conclusions are that the main source of knowledge is adults who are close to the disabled youth. That they have knowledge that nutrition has consequences. That dietary habits differ and that the knowledge they have, not always are applied.

No description available.