Flera aktuella forskningsrapporter gör gällande att en utökad skolidrott/fysisk aktivitet har en positiv inverkan på elevers fysiska status samtidigt som det förbättrar deras studieresultat i andra skolämnen. I denna studie frågar jag 8 utbildade idrottslärare med minst 5 års praktisk erfarenhet av undervisning i idrott och hälsa i vilken omfattning de erbjuder daglig fysisk aktivitet till sina elever som är ett strävansmål i den aktuella kursplanen för grundskolan LGR 11. I studien undersöks också lärarnas inställning till att utöka skolidrotten/fysiska aktiviteten samt deras syn på möjligheter, svårigheter och vilka effekter det skulle kunna få för eleverna. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer. Daglig fysisk aktivitet erbjuds på de undersökta skolorna men det är i form av frivilliga aktiviteter som inte når alla elever. Möjligheter till att utöka undervisningstiden i idrott och hälsa anser lärarna blir svårt utan att ändra timplanen för ämnet samtidigt som man ser stora möjligheter via elevens val, skolprofil, rastaktiviteter och en attraktiv utemiljö att utöka den fysiska aktiviteten. Svårigheterna med att utöka skolidrotten ligger i den befintliga timplanen för ämnet och att skolorna har för lite resurser till sitt förfogande. Resurser som skulle kunna användas för att kunna hjälpa elever med behov av särskilt stöd i idrott och hälsa. Informanterna menar att vid en utökad skolidrott/fysisk aktivitet så skulle detta ge eleverna en bättre fysisk status, större möjlighet att utveckla ett livslångt intresse för att vara fysiskt aktiv samt förbättrade skolresultat i idrott och hälsa och i andra skolämnen.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur skolor framgångsrikt kan arbeta för att stimulera elever till aktiv skolpendling. För att uppfylla syftet har vi undersökt vilka strategier skolor använder samt vilka förutsättningar och hinder som finns i arbetet med aktiv skolpendling.   Metod Metoden som använts är kvalitativ i form av intervjuer. Urvalet är strategiskt där låg- och mellanstadieskolor valts eftersom de i nuläget bedriver ett arbete för att stimulera elever till att gå eller cykla till och från skolan, personer som intervjuats är också drivande i detta arbete. Urvalet har utgått ifrån projektet ”säker och lekvänlig skolväg” för att hitta skolor som matchar denna profil.   Resultat I resultatet har både övergripande och konkreta strategier framträtt. Övergripande strategier består av flera samverkande faktorer som genomsyrar verksamheten, vilket skolorna menar bidrar till ett helhetstänk. Ett övergripande sätt är att skolorna till exempel försöker påverka synsättet hos elever, föräldrar och personal, genom att använda sig av flera olika konkreta strategier. De konkreta strategier som används på skolorna är trafikpoliser, vandrade skolbussar, gå och cykla tävling, bilfria september, trafikkalendern, olika temadagar samt skapa en stödjande miljö för fysisk aktivitet. Resultatet påvisar yttre faktorer som antingen möjliggör eller begränsar arbetet, beroende på om de bidrar eller motverkar arbetet på skolorna. De yttre påverkande faktorerna som framträtt är den fysiska miljön, föräldrastödet, samarbete med projektet ”säker och lekvänlig skolväg”, skolans personal, synsättet hos vuxna på skolan samt tidsaspekter.   Slutsats De slutsatser vi kan dra är att det är viktigt att engagemanget för arbetet med aktiv skolpendling kommer från skolans alla olika parter, för att arbetet ska bli framgångrikt. Vi menar att det är väsentligt att skolans personal, föräldrar och elever är involverade i arbetet, vilket gör att de vill investera den tid och energi som krävs. Främst är det av vikt att förmedla information till vuxna, i synnerhet föräldrar, för att skapa goda förutsättningar för att alla ska kunna se vinsterna med arbetet. Ett exempel som möjliggör arbetet är att skolan samarbetar med en föräldraförening. Detta bidrar till att fler blir engagerade i arbetet med aktiv skolpendling, vilket skapar förutsättningar för att göra arbetet framgångsrikt.

No description available.

Bakgrund: Andelen äldre ökar och allt fler blir äldre äldre. Kvinnor lever längre än män. Fysisk aktivitet bidrar till att vara oberoende långt upp i hög ålder och ett friskare liv. Inom golfidrotten har andelen äldre kvinnor ökat och det föranleder denna studie. Syfte: Belysa vad golfen betyder för kvinnor 65+ och äldre utifrån ett hälsofrämjande perspektiv och hur golf påverkar deras livskvalitet. Metod: Studiens design explorativ med kvalitativ ansats. Nio kvinnor över 65 år träffades i två fokusgrupper vid tre tillfällen. Kvalitativ innehållsanalys har använts som analysmetod. Resultat: Kvinnorna upplevde att golfen betyder mycket för dem, fysiskt, psykiskt och socialt, men den gav även upplevelser i form av resor, natur och en bra livskvalitet. Golfens handikappsystem ger möjlighet att spela och tävla med andra oavsett nivå och därmed få utmaningar. Med hjälp av golfbil och el- drivna golfvagnar finns det möjlighet att spela trots fysiska funktionsnedsättningar. Som 65-plussare upplevde de att det var mer av det sociala än resultatet på banan som räknas även om de alltid vill göra sitt bästa.

Titel: Det gemensamma ansvaret för lokal folkhälsoutveckling - En studie om folkhälsoarbetets villkor i två svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens hälsa är beroende av fungerande samhällsstrukturer där kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor för människors hälsa är en komplex uppgift. Även om beslutsfattare vill utveckla folkhälsan tycks förutsättningar ofta saknas och folkhälsoarbetet försummas därigenom. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur centralt placerade förtroendevalda och ledande tjänstemän uppfattar förutsättningarna för att kunna bedriva ett lokalt folkhälsoarbete på kommunal nivå. Metod: Intervjustudie med strategiskt valda kommunchefer, kommunstyrelseordförande och en folkhälsostrateg inom två kommuner i Örebro län. Resultat: Förutsättningarna för att bedriva ett lokalt folkhälsoarbete uppfattas vara att ha en gemensam helhetssyn på hälsobegreppen, att folkhälsomålen genomsyrar kommunernas verksamheter och att prioriteringarna sker medvetet utifrån målen. Även organisationens konstruktion samt ett välorganiserat arbetssätt visar sig i studien utgöra goda förutsättningar för att bedriva ett lokalt folkhälsoarbete, vidare syns tillgång till resurser och yttre påverkan som betydande faktorer för folkhälsoarbetets utfall. Slutsats: Kommunen som arena är en central plats för folkhälsoarbetet. Inom ramen för välfärdsuppdraget bör kommunledning se till att folkhälsoarbetet integreras som en självklar del i all samhällsutveckling. Sammantaget tycks förutsättningarna handla om insikten i det gemensamma ansvaret, där ett tydligt folkhälsoperspektiv är en viktig förutsättning för att lyckas främja folkhälsoutvecklingen. Genom att belysa behovet av dessa förutsättningar och vidare göra alla aktuella aktörer medvetna om sina respektive roller i folkhälsoarbetet kan folkhälsoperspektivet få genomslagskraft och invånare ges bättre möjligheter till hälsa.

I den här uppsatsen har en fallstudie genomförts i syfte att ta reda på hur ett företag iservicehandeln med hjälp av utvalda marknadsföringsstrategier kan påverka konsumenter tillatt välja ett mer hälsosamt alternativ vid inköp av livsmedel, samt om detta är något somefterfrågas av kunderna själva. De teorier som ligger till grund för arbetet är teorier omföretags frivilliga samhällsansvar, även kallad Corporate Social Responsibility, butikenspåverkan på ett köp samt kunders köpbeteende och impulsköp. Syftets företagsperspektiv harundersökts genom två intervjuer med en franchisetagare hos Reitan Convenience Sweden ABoch genom en intervju med verkställande direktör för branschorganisationen SvenskServicehandel & Fast Food. Data från kundperspektivet har samlats in genom enkäter ochintervjuer med ett urval av butikens kunder. För att skapa en helhetsbild av de bådaperspektiven har även en observationsstudie genomförts. Studiens resultat visar attfallföretaget kan arbeta med strategier som produktexponering, skyltning och hälsokampanjerför att tillsammans med personalens inverkan på kundernas impulsbenägenhet påverka demtill att i en högre utsträckning välja ett mer hälsosamt livsmedelsalternativ. Detta är ävennågot som kunderna själva uppger sig efterfråga.

Syftet med denna studie var att undersöka associationen mellan förändringar i självskattad smärta enligt visuell analogskala (VAS) och fysisk aktivitet hos patienter med långvarig smärta som genomgått ett multimodalt rehabiliteringsprogram. Metoden för denna studie var redan insamlade enkäter vid en rehabiliteringsmottagning. Data är från rehabiliteringsprogrammen som gick år 2015 - 2014. Totalt inkluderades 63 respondenter i samplet varav 22 föll bort på grund av interna bortfall då alla enkäter inte var ifyllda. Enkätsvar erhölls direkt innan patienterna påbörjade rehabiliteringsprogrammet, direkt efter programslut och 12 månader efter programslut. Vid de tre tillfällena användes samma enkätfrågor. Huvudresultatet visade att förändringar i självskattad VAS smärta och förändringar i medel och högintensiv fysisk aktivitet under tiden från program start och till 12 månader uppföljning uppvisade en negativ signifikant korrelation med varandra. Individer som angett ökad grad av medel eller hög fysisk aktivitet uppvisade ett mönster av minskad smärta. Inga individer finns som samtidigt uppvisade en ökad grad av fysisk aktivitet och ökad smärta. De individer som angett att deras grad av fysisk aktivitet minskat uppvisade ett mönster av ökad smärta. Ett fåtal individer som var mer fysiskt aktiva angav ändå en ökad smärta under de gångna 12 månaderna. Det fanns ingen statistisk signifikans mellan lågintensiv fysisk aktivitet och självskattad smärta.

Bakgrund: Landstinget i Kalmar län arbetar kontinuerligt med frågor kring hälsa och lanserar därför olika hälsofrämjande insatser med mål att förebygga sjukdomar. En av insatserna är hälsocoaching där klienter får hjälp med en beteendeförändring. Syfte: Att kartlägga allmänhetens uppfattning om yrket hälsocoach ur ett befolkningsstatistiskt (ålder, kön, kroppsmasseindex) perspektiv, i relation till hur stor motivation som fanns till beteendeförändring mellan ålderngruppernna under 30 år och över 30 år. Syftet var också att via intervjuer få ökad förståelse kring vad individer söker stöd för vid en beteendeförändring. Metod: Studien har använt sig av en mixed method-ansats, vilket innebär att både kvalitativ och kvantitativ metod använts. Den kvantitativa ansatsen bestod av en enkätundersöking (n=174) där allmänhetens uppfattning om yrket hälsocoach kartlades. Vidare gjordes intervjuer med respondenter (n=4) för att få en djupare förståelse kring vad individer söker stöd för vid en beteendeförändring. Resultat: Det fanns en signifikant skillnad i motivation (p=0,011) mellan åldersgrupperna under 30 och över 30 år, där individer över 30 tendera att vara mer motiverad till en beteendeförändring. Det fann ingen signifikant skillnad mellan kön och motivation (p=0,151) eller kroppsmasseindex och motivation (p=0,646). Respondenterna tyckte också att hälsocoacher stöttade, motiverade och uppmuntrade dem till en bättre livsstil med hjälp en form av undervisning innehållande träning och hälsa, genom teman: “Kunskap”, “Motivation/Medvetenhet” och “Balans” som framkom i studien. Slutsats: Studien visade att individer över 30 år har en tendens att vara mer motiverade till en beteendeförändring än individer under 30 år. Studien visade även att den allmänna uppfattningen av yrket hälsocoach är otydlig.

Psykisk ohälsa på grund av bristande arbetsförhållanden är ett ökande problem i dagens samhälle som även orsakar sjukskrivningar. Därför är det viktigt med en god arbetsmiljö som främjar arbetarnas hälsa då flertalet människor tillbringar mycket tid i sitt liv på arbetet. Det finns dock en brist i forskningen som studerar hälsa och arbetsförhållanden ur ett salutogent perspektiv. Syftet är att undersöka den självskattade hälsan bland arbetare samt undersöka om det finns några samband mellan självskattad hälsa och arbetsförhållanden ur ett salutogent perspektiv på en arbetsplats inom livsmedelsindustrin. Metoden utgår från en kvantitativ ansats där studiedesignen är en tvärsnittsstudie. Shapiro-Wilk test användes för att undersöka normalfördelning. Chi2-test har använts för att undersöka samband mellan självskattad hälsa och fyra olika områden i arbetsförhållanden; stödjande arbetsförhållanden, individuella inre upplevelser, självbestämmande samt tidsupplevelse. Resultatet visar att fördelningen av arbetarnas självskattade hälsa är normalfördelad, där flertalet av arbetarna skattat sin hälsa som relativt hög. Resultatet tyder även på signifikanta samband mellan självskattad hälsa och respektive frågeområde om arbetsförhållanden; stödjande arbetsförhållanden, individuella inre upplevelser, självbestämmande och tidsupplevelse. Av arbetarna som skattat sina arbetsförhållanden som högre, har majoriteten skattat sin självskattade hälsa som högre. Resultatet har diskuterats utefter känsla av sammanhang (KASAM) samt ansträngnings- belöningsmodellen som teoretiskt perspektiv.

Den psykiska ohälsan har vuxit till att bli ett stort folkhälsoproblem i västvärlden och är som tydligast bland ungdomar och högskolestudenter. Tidspress, ökad arbetsbelastning, ingen möjlighet till inflytande anses vara faktorer som leder till en hög stressexponering. För högskolestudenter kan stress ses både som positivt och negativt när det gäller deras studier. Men då denna studierelaterade stress kan leda till ohälsa är det av vikt att implementera hälsofrämjande insatser, både för individens skull men även för samhället i sig. Studien har som syfte att undersöka frekvensen utav självupplevd stress bland högskolestudenter på Blekinge Tekniska Högskola. Den undersöker dessutom om eventuella samband till stress finns angående ålder, kön och det program som studenten läser. Studien är av kvantitativ metodologisk ansats med enkäter som datainsamlingsmetod vilka delades ut till studenter från vissa program. Data analyserades därefter med hjälp av statistikprogrammet SPSS samt med hjälp utav ett chi-två test och med deskriptiv statistik. De respondenter som deltog hade en varierande nivå utav självupplevd stress och det fanns ett samband gällande respondentens kön och graden av självupplevd stress där kvinnor var de som upplevde en högre grad av stress. Detta gällde även för det program som respondenten läste där Sjuksköterskeprogrammet var det program med högst andel respondenter med hög stress. En statistisk signifikans mellan respondentens ålder och den självupplevda stressen fanns däremot inte.