The aim of this study was to investigate which attitudes young men and women at gym have to doping and supplements in Gästrikland. Method: This study is based on a cross sectional study design where a quantitative approach was used by 60 questionnaires which were distributed at different gyms in Gästrikland. Result: It was found that the majority had a relative negative attitude to doping, those who used supplements had a slightly more positive attitude to some of the statements compared with those who did not use supplements. Overall, the results showed a positive attitude to supplements. Compared with previous studies, it was found in the study that a smaller proportion didn’t agree that it is up to each one to use doping substances. Some differences regarding attitudes could also be seen among the genders. Conclusion: Those who used supplements had a slightly more positive attitude toward doping, this implies that preventive work should be deposited at an earlier stage with the aim of reducing the use of supplements. It’s also important to work with a support in the form of information about doping and supplements so more individuals get insight of the risks that exist.

Den här studien undersöker hur några lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppfattar ämnet som ett folkhälsoansvar och hur de i sådana fall jobbar med att förbättra folkhälsan. Genom sex djupintervjuer ville vi få en djupare förståelse kring hur lärare ser på folkhälsa i relation till undervisningen. Tidigare forskning klarlägger att en god hälsa gynnar hela samhället och att det är viktigt med hälsofrämjande insatser i tidiga åldrar. Resultatet visar utifrån vårt teoretiska ramverk, nyinstitutionell teori, att alla respondenterna ser folkhälsoansvaret som en given uppgift i ämnet, trots att det inte uttrycks tydligt i styrdokumenten. Vidare fanns det olika sätt att arbeta för att förbättra folkhälsan hos eleverna, där vissa respondenter uppgav att de arbetade med individanpassning för att uppnå de regulativa målen. Med de regulativa villkoren i åtanke ville lärarna väcka elevernas intresse för livslång och regelbunden fysisk aktivitet efter skoltiden. En del av respondenterna hade gemensamma värderingar och föreställningar om de yrkesinriktade linjer där de istället fokuserade på att fysiskt aktivera eleverna. De regulativa villkoren med kunskap om träningseffekter och hälsobiten åsidosattes då de upplevde att de inte når ut till eleverna. Där upplevde respondenterna den fysiska aktiviteten som det stora bidraget för att förbättra elevernas folkhälsa. Normativa villkoren upplevs därmed som starkare i det här fallet då de regulativa villkoren ibland utelämnas till förmån för lärarnas värderingar om elevernas bästa. De kognitivt-kulturella villkoren har mest inverkan på folkhälsan genom att lärarna väljer att undervisa i fysisk aktivitet och kunskaper om träning som de själva har ett starkt intresse för.  Med en tolkningsfrihet som respondenterna upplever i relation till kursplanen och den korta tid som avsetts till ämnet, kan en del innehåll bara vidröras och några undvikas helt och hållet beroende på tolkning.

No description available.

Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är det av största vikt att förbygga stress bland befolkningen då det kan orsaka flertalet olika sjukdomar. I föreliggande studie används begreppet stress utifrån ett psykologiskt tillstånd som är en del av en genomgående process mellan individen och dess (studie/arbets-)miljö. Studiens syfte är att redogöra för stress i relation till examinationsmoment, vilka faktorer och i vilken utsträckning de påverkar. Studien syftar även till att undersöka skillnader i stress inför examinationsmoment mellan studenter som till vardags känner sig stressade respektive icke stressade. Metodvalet utgår ifrån en kvantitativ ansats där en enkätundersökning har genomförts utifrån ett bekvämlighetsurval till den ämnade populationen studenter, vid Mälardalens Högskola. Resultaten visade att mer än hälften av studenterna känner sig stressade i sin vardag och nio av tio känner stress inför examinationsmoment. Prestationskrav, tidsbrist och kunskapsbrist var de faktorer som flest studenter ansåg påverka deras stress inför tentamenstillfällen. Resultaten visade även att de studenter som är stressade i sin vardag löper 14,5 gånger större risk att även känna stress inför tentamenstillfälle. I ett försök att förklara stressens komplexa samspel mella individ och miljö har ansträngnings- och belöningsmodellen samt krav-kontroll och stödmodellen använts.

ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument om hälsa på en grupp personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning, dels att jämföra gruppens hälsa med ett nationellt material om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning.                                                                                                            Metod: Intervjuer om hälsa genomfördes med 16 vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Som frågeinstrument användes Nationella folkhälsoenkäten 2008  från Statens folhälsoinstitut. Samtliga respondenter bodde vid tidpunkten för intervjuerna på olika kommunala s.k. LSS- boenden i Östersund. Vid några av intervjuerna medverkade personal, på respondentens begäran. Respondenterna hade valts ut av enhetschefer för kommunens LSS- boenden. Enhetscheferna fick uppgiften att identifiera 20 personer med måttlig funktionsnedsättning som var villiga att ställa upp på en intervju. Efter bortfall genomfördes intervjuer med 16 personer. Resultaten från intervjuerna har därefter jämförts med resultaten från en nationell undersökning av hälsan hos  personer med funktionsnedsättning från 2008.                                                                                                      Resultat: Frågeinstrumentet fungerade bara delvis på flertalet av respondenterna. Trots metoden att använda intervjuer var flera frågor för svåra att förstå för många av respondenterna. Spridningen i förståelse var relativt stor med någon som kunde svara adekvat på samtliga frågor till flera som hade stora svårigheter med många frågor. I en jämförelse med det nationella materialet om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning, visade sig Östersundsgruppen ha en bättre hälsa inom flera områden.                                                                                          Diskussion: Personer med intellektuell funktionsnedsättning är sällan med i olika hälsoundersökningar. För att få reda på hur hälsan ser ut och hur den utvecklas i den här gruppen, måste personerna komma till tals. Det är då helt nödvändigt att använda sig av intervjuformen som alternativ till enkäter som annars är det vanliga. Men för att frågorna ska förstås måste de anpassas genom konkretisering och förenkling. Frågorna i Nationella folkhälsoenkäten är, som de är utformade för närvarande, bara användbara till en begränsad del. Hälsan i gruppen är vid en jämförelse relativt god. Orsaker som framkommer är att många upplever sig ha en meningsfull sysselsättning, trivs med sitt boende samt röker och dricker lite. Fetma, stillasittande fritid, lågt intag av frukt och grönt samt viss otrygghet är däremot något som utmärker gruppen. NYCKELORD: Intellektuell funktiosnedsättning, folkhälsoenkät, gruppbostad, levnadsvanor

Den svenska alkoholpolitiken bygger på bevarandet av folkhälsan i landet. En konsekvens av den politiken är inrättningen av Systembolaget som har detaljhandelsmonopol på alkoholhaltiga drycker. När Sverige nu börjar utvecklas mer och mer till ett vinland av verklig potential så har diskussionen om gårdsförsäljning av lokalproducerade viner börjat engagera både vinodlare, politiker och journalister. Idén till denna uppsats skapades i samband med att regeringen tillsatte en utredning som hade till uppgift att undersöka huruvida ett alkoholmonopol parallellt med gårdsförsäljning var förenligt med EU-rätten. Att utveckla vingårdarna i Sverige kan skapa tillväxt på landsbygden genom besöksnäringen. Vin i kombination med turism har visat sig ha positiva effekter för vinproducenter och vinregioner i andra länder. Eftersom vinturism i Sverige är ett relativt outforskat fält är det intressant att undersöka vad vinodlarna har för förutsättningar på vin- och turismmarknaden. Uppsatsen har en empirisk prägel grundad på kvalitativa intervjuer med sex svenska vinodlare. Dessutom har intervjuer genomförts med en representant för föreningen Svenska Vinodlare samt Sveriges landsbygdsminister. I uppsatsen argumenteras för att den reglerade marknaden har varit både hämmande och gynnsam för en turismutveckling på de svenska vingårdarna. Vinodlarnas entreprenöriella sida har möjliggjort för dem att hitta andra sätt att tjäna pengar på, trots regleringen. I uppsatsen spekuleras även att om gårdsförsäljning blir tillåtet kan det innebära att fler vingårdar kommer bli kommersiella men att vinproduktionen kommer fortsätta ha småskalig prägel. För att Sverige ska fortsätta utvecklas som vinland och locka turister genom vinupplevelser argumenteras för vikten av kvalitetsstämpling och klassificering av viner och vinregioner.

The aim of this study was to categorize and analyze articles in health magazines, how health messages about health is being described. Using a qualitative content analysis the researcher answered the aim by three research questions: What kind of health messages about health factors do the magazines describe? Do the health magazines talk about risk factors for unhealthy behavior? What kind of commercial messages do the magazines provide? The result from the content analysis showed that health magazines presented social support, self-esteem, acceptance, equality and strategies as health factors. They tried to change readers’ perceptions to get a healthy lifestyle. They presented norms, traditions, perspectives, unrealistic body ideals and unhealthy behaviours as risk factors, in relation to consequences.  Also, today's view on healthy ideals was described as a risk factor. The commercial health messages that were analyzed were food products. They were presented with information on how the products were produced, their health benefits for the body and how people would feel when the product was consumed. Some of the text was difficult to interpret the meaning of. This may cause confusion when assessing if the health messages being presented in the magazines are of a good quality or not. Keywords: Public health, health messages, health magazines, health factors, risk factors

Detta examensarbete beskriver vilket utrymme begreppet hälsa ges i stadsplaneringen. Vidare jämförs branschen stadsplanering och –byggandes tolkning av begreppet hälsa med Socialdepartementets, eftersom detta departement är företrädare för folkhälsofrågor i Sverige. Undersökningen gjordes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer och syftet med den var att ta reda på om och hur hälsa främjas genom en god planering av staden, främst med fokus på ökad fysisk aktivitet bland invånarna. Resultatet visar att viljan är god bland de som arbetar med stadsplanering, men att oklara direktiv från regeringen försvårar arbetet för att öka den fysiska aktiviteten. / This report describes how the word health affects the spatial planning of the city. Further, the interpretation of health in the industry of spatial planning and -constructing is compared to the interpretation of the Social department, since this department is the leading institution of public health in Sweden. The research consists of five qualitative interviews and the purpose is to find out if and how health is promoted by good spatial planning of the city, mainly focusing on increasing physical activity among the citizens. The result shows that the will in the industry of spatial planning to promote health is good, but indistinct directives from the government complicate its work with increasing the physical activity.

Genusskillnader i det psykiska välbefinnandet är vida dokumenterat bland ungdomar i nionde klass. Flickor mår sämre än pojkar. Föräldrarnas roll och i synnerhet mödrarnas roll har visats vara starkt bidragande till det psykiska välbefinnandet. Ångest och sömnsvårigheter är två psykiska tillstånd som nationellt ses som folkhälsoproblem. Syftet med studien har varit att undersöka mödrars iakttagelser av tecken på ångest och sömnsvårigheter hos sina döttrar. Den metod studien utgått ifrån var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har utförts. Fyra mödrar boende i en medelstor stad i Sverige med en dotter i nionde klass har deltagit. Resultatet visade att de flesta mödrar uppfattade sig ha sett tecken på ångest och/eller sömnsvårigheter. Det var också vanligare att mödrar såg tecken på ångest än sömnsvårigheter. Mödrarna uppfattade därtill svårigheter med att förklara innebörden av ångest och sömnsvårigheter. Slutsatsen av studien visar att mödrarna hade en uppfattning om hur ångest och sömnsvårigheter skulle yttras hos deras döttrar. Mödrarna i studien såg fler tecken för ångest än sömnsvårigheter och ångest uppfattades mer förekommande.

ABSTRACT Thorsson, E. 2015. Hitta ut – Ett svenskt folkhälsoprojekt. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.    Fysisk aktivitet i det svenska samhället spelar en betydande roll för landets folkhälsa. Folkhälsoprojektet Hitta ut drivs lokalt på 14 olika platser i Sverige och utgör således en del av vårt samhälles utbud av aktiviteter riktat mot folkhälsa. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för vad som är essentiellt för ett lyckat folkhälsoprojekt i Sveriges kommuner. Fokus ligger på att kartlägga vilka framgångsfaktorer och brister som är direkt avgörande för dess utgång och resultat.    För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar genomförs en intervjustudie vars resultat diskuteras utifrån Elisabeth VG Janssons och Per E Tillgrens resultat i sin artikel i BMC Public Health gällande hälsopromotion på lokal nivå samt Johan Faskungers, doktor inom fysisk aktivitet & hälsovetenskap vid University of Bristol, utvärdering av hur implementeringen av fysisk aktivitetsfrämjande insatser ser ut i samhället. Uppsatsens resultat visar att närvaron av en eldsjäl är en nödvändighet för en lyckad folkhälsopromotion, både på arrangörsnivå så väl som på kommunal nivå. Vidare är en förankring hos kommunen viktig i förhållande till drift av projektet då det är kommunen som ger ekonomiskt bidrag till projektets arrangörer. Marknadsföring upplevs också ha spelat av avgörande roll för folkhälsoprojektets resultat.