Flera aktuella forskningsrapporter gör gällande att en utökad skolidrott/fysisk aktivitet har en positiv inverkan på elevers fysiska status samtidigt som det förbättrar deras studieresultat i andra skolämnen. I denna studie frågar jag 8 utbildade idrottslärare med minst 5 års praktisk erfarenhet av undervisning i idrott och hälsa i vilken omfattning de erbjuder daglig fysisk aktivitet till sina elever som är ett strävansmål i den aktuella kursplanen för grundskolan LGR 11. I studien undersöks också lärarnas inställning till att utöka skolidrotten/fysiska aktiviteten samt deras syn på möjligheter, svårigheter och vilka effekter det skulle kunna få för eleverna. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer. Daglig fysisk aktivitet erbjuds på de undersökta skolorna men det är i form av frivilliga aktiviteter som inte når alla elever. Möjligheter till att utöka undervisningstiden i idrott och hälsa anser lärarna blir svårt utan att ändra timplanen för ämnet samtidigt som man ser stora möjligheter via elevens val, skolprofil, rastaktiviteter och en attraktiv utemiljö att utöka den fysiska aktiviteten. Svårigheterna med att utöka skolidrotten ligger i den befintliga timplanen för ämnet och att skolorna har för lite resurser till sitt förfogande. Resurser som skulle kunna användas för att kunna hjälpa elever med behov av särskilt stöd i idrott och hälsa. Informanterna menar att vid en utökad skolidrott/fysisk aktivitet så skulle detta ge eleverna en bättre fysisk status, större möjlighet att utveckla ett livslångt intresse för att vara fysiskt aktiv samt förbättrade skolresultat i idrott och hälsa och i andra skolämnen.

This work consists of a study that has as objective investigate how active classes helping on the development of infants with special bearers of needs with mental defi-ciency, encouraging the use from the creativity, challenging the initiative, emphasiz-ing the resolution of problems, applying a program of activities, games, jokes and toys in physical education assets sessions, encouraging creative, intellectual, and corporal abilities of development. The subjects of this study were 6 infants from 5 to 7 years old, boys that study at Special School Renascer - APAE at Rio Pardo /RS, since the two first years of their life in stimulation classes. The infants participated actively of 35 physical sessions of education applied, where they were analyzed qualitative and quantitative aspects of their development. In this it researches quali-tative, that is characterized like a study of case ethnographic, the facts were collected through the observation participant, analysis of documents, filming, pictures and newspaper of field. It verified that this active methodology is utilized since the stimu-lation groups from the childlike education, in physical sessions of education, contrib-uting of significant form in the development of the special bearers of needs, specificly in the corresponding aspects to motricity global, expression sensorial, time space organization, memorization, reasoning, imagination, oral expression, cooperation, creativity and autonomy. / Este trabalho consiste em um estudo que tem como objetivo investigar como aulas ativas ajudam no desenvolvimento de crianças portadoras de necessidades especi-ais com deficiência mental, encorajando o uso da criatividade, desafiando a iniciati-va, enfatizando a resolução de problemas, aplicando um programa de atividades, jogos, brincadeiras e brinquedos em sessões ativas de educação física, incentivando habilidades de desenvolvimento corporal, intelectual e criativo. Os sujeitos deste es-tudo foram 6 crianças de 5 a 7anos, meninos, freqüentadoras, da escola Especial Renascer APAE - Rio Pardo /RS, desde os dois primeiros anos de vida em classes de estimulação. As crianças participaram ativamente de 35 sessões de educação física aplicadas, onde foram analisados aspectos quantitativos e qualitativos de seu desenvolvimento. Nesta pesquisa qualitativa, que se caracteriza como um estudo de caso etnográfico, os dados foram coletados através da observação participante, aná-lise de documentos, filmagens, fotos e diário de campo. Verificou-se que a metodo-logia ativa é utilizada desde as turmas de estimulação da educação infantil, em ses-sões de educação física, contribuindo de forma significativa no desenvolvimento dos portadores de necessidades especiais, especificamente nos aspectos corresponden-tes a motricidade global, expressão sensorial, organização espaço temporal, memo-rização, raciocínio, imaginação, expressão oral, cooperação, criatividade e autonomia.

Flera studier om motorik tyder på en positiv inverkan på flera olika områden såsom barns inlärningsförmåga, fysiska aktivitet och optimala hälsa. Frågan är därför om motorisk träning får nog utrymme i dagens skola. I studien undersöktes fyra klasslärares och fyra idrottslärares förståelse, erfarenheter och förutsättningar för att erbjuda en undervisning i Idrott och Hälsa som uppfyller kraven gällande styrdokumentens innehåll inom motorik. Detta för att se om arbetsuppgifter, planeringstid och utbildning kan spela in. Frågeställningar studien utgick ifrån var;vilken utbildning och erfarenhet informanterna besitter samt hur de planerar, genomför och utvärderar undervisningen ur motorisk synpunkt. I studien valdes en kvalitativ metod, den empiriska insamlingen har skett genom åtta intervjuer i halvstrukturerad form. Motorisk förståelseför idrottslärare och klasslärare visade sig variera i stor utsträckning. Samband som kunnat uttydas är att utbildning kan spela in för vilken förståelse våra informanter förmedlat vid intervjuerna.Frågor om planering och genomförande av lektioner visade att lärarnas mål skilde sig ifrån varandra och därmed även undervisningens syfte. Vissa informanter arbetade mer ingående med motoriska färdighetsövningar medan andra strävade mer mot att bygga upp en god sammanhållning och få bort tävlingsmomenten i idrottsundervisningen. Majoriteten av informanterna uttryckte en avsaknad av material för att bedöma och utvärdera barns motoriska utveckling. En viss skillnad kunde tydas i utvärderingsmetoder.

The purpose of this study is to investigate how educators in preschool view teaching physics and how it is carried out together with the children. To find out about this, the study has been conducted with help of digital questionnaires where all educators in a medium-sized municipality in central Sweden have been given the opportunity to answer. The result shows that most of the educators in the municipality feel that they miss knowledge and competence in conducting physics education in preschool. It appears that the educators who have competence in physics, find it difficult to conduct the teaching further if they are “on their own” in the team with that competence. It also appears that many educators want conditions such as tips, inspiration and competence development in order to be able to conduct good physics education together with the children. When it comes to physics education in preschool, we see that educators find it challenging to integrate that sort of education into preschool everyday life. We can also see that educators feel that it is difficult to interpret the goals of the preschool curriculum with physics and natural sciences. It appears that there is not as much planned teaching as spontaneous teaching, because it is a challenge to conduct planned teaching. The physical phenomena that educators work with the most are water, magnetism and different seasons. Finally, we see that there is a great willingness on the part of educators to develop their knowledge in how to conduct good physics education together with the children at the preschool. / Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan ser på fysikundervisning och hur den genomförs tillsammans med barnen. För att ta reda på detta har studien genomförts med hjälp av digitala enkäter där alla pedagoger i en medelstor kommun i Mellansverige fått möjligheten att svara. Resultatet visar att pedagoger i kommunen upplever att de saknar kunskap och kompetens kring att bedriva fysikundervisning i förskolan. Det framkommer att de pedagoger som har kompetens i fysik, upplever det svårt att bedriva undervisningen vidare om ingen mer i arbetslaget har samma kompetens. Det framgår också att många önskar förutsättningar som tips, inspiration och kompetensutveckling för att kunna bedriva bra fysikundervisning tillsammans med barnen. När det gäller fysikundervisning i förskolan ser vi att pedagoger upplever det utmanande att integrera fysikundervisning i förskolans vardag. Vi kan också se att pedagoger känner att det är svårt att tolka målen i förskolans läroplan med kopplingar till fysik och naturvetenskap. Det framkommer att det inte bedrivs lika mycket planerad undervisning som det bedrivs spontan undervisning. Detta för att pedagoger upplever det som en utmaning att bedriva planerad undervisning. De fysikaliska fenomen som pedagogerna arbetar med mest är vatten, magnetism och årstider. Avslutningsvis ser vi att det finns en stor vilja hos pedagoger att utveckla sina kunskaper kring hur de ska bedriva bra fysikundervisning tillsammans med barnen på förskolan, samt att pedagoger vill ha en kontinuerlig kompetensutbildning.