The proposed method enables us to identify cultural standards, i.e. the underlying norms of thinking, sensing, perceiving, judging, and acting that the vast majority of individuals in a given culture is considering as normal for themselves and others. Norms of behaviour can be different across societies even if the underlying values are the same and can cause critical incidents to emerge. A sequence of methodological steps allows systematically dealing with sampling, interviewer, interpretation, construct, and culture bias in cross-cultural qualitative research based on narrative interviews.(author's abstract) / Series: EI Working Papers / Europainstitut

Den här uppsatsen är avsedd till att sätta retoriken i musiktexter i fokus. Syftet är att undersöka vilka berättelser och verklighetsbeskrivningar om livet i förorten, som framförs i Kartellens hiphoptexter. Sammantaget har fyra hiphoptexter valts, där Sonja Foss analysmodell är central i uppsatsen. De olika dimensioner av narrativet som analyseras är: plats, karaktärer, berättare, handlingar, temporala relationer, kasuala relationer, publik och tema. Samtliga dimensioner är  relevanta att undersöka då narrativ syftar till att påverka en publik till att tro på den slutsats som finns i berättelsen eller till att förstärka ett givet perspektiv som publiken besitter och kanske även till att förändra ett perspektiv hos publiken. Ett av dem viktigaste resultaten som framkom var att igenkänning också är viktig, det behöver inte handla om total identifikation alla gånger. Igenkänning gör att vi förstår, kan relatera till och därmed bli påverkade av berättelsen.

Offentliga diskurser har historiskt framställt feminitet och feminism som oförenliga med varandra. Feminitet framställs vanligen med en kvinna som besitter normativt feminina egenskaper, medan framställningen av feministen skildrat en radikal och manhaftig kvinna. Tidigare forskning visar att ordet feminist, för många individer, har en negativ laddning samt en otydlighet i innebörden av ordet. Detta speglar hur väl individen identifierar sig med feminism. Denna uppsats handlar om hur bloggaren UnderbaraClara, som aktör i den feministiska diskursen, på sin blogg positionerar sig till feminism och feminitet. Metodologiskt och teoretiskt ramverk i uppsatsen är en kritisk diskursanalys samt identifikations-och disidentifikationsbegreppen. Arton blogginlägg har analyserats för att urskilja subjektspositioner, mästersignifikanter och ekvivalenskedjor. Analysen visar att UnderbaraClara identifierar sig med delar av den normativa feminiteten. Främst identifierar sig UnderbaraClara med feminismer som söker förena feminina ideal med feministiska. Vidare identifierar hon sig med feminismer som vill uppvärdera historiskt kvinnliga arbeten. Det framkommer även att hon identifierar sig med feminismer som ifrågasätter hur normativa föreställningar om kvinnan skapar sociala förväntningar på kvinnan samt problematiserar hur kvinnan skapas socialt. Slutligen framkommer att UnderbaraClara disidentifierar sig med en kvinnosyn där kvinnan nedvärderas i relation till mannen.

Studiens syfte är att undersöka ungdomars sociala medieanvändande och hur dessa påverkar dem då de är online och offline. Det som studien fokuserar på är införlivande av tillhörighetskänslor, kollektiv självkänsla och bekräftelse via sociala medier hos informanterna. Det är en kvalitativ metod som används i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras och kopplas till tidigare forskning samt Richard Jenkins teori om social identitet vilken inkluderar begrepp som grupper, kategorisering, institutionalisering, habitualisation, identifikation, självbild och offentlig image. Även Berger och Luckmanns begrepp face-to-face interaktion och socialisationsprocess används i analysen samt begrepp som berör internetberoende. Det empiriska materialet analyseras enligt hermeneutiska principer, och visar på att alla informanterna tar del av sociala medier varje dag. Informanterna uttrycker att det är viktigt för dem att vara aktiva på sociala medier för att “hänga med” och ta del av vad andra gör, samt dela med sig av vad de själva gör. En enad ståndpunkt de har är att de inte kan tänka sig en vardag utan sociala medier. De anser att de som inte är aktiva på sociala medier är konstiga, samt att det finns en risk att dessa individer blir utanför. Informanterna anser att det är viktigt även för grupper bestående av nära vänner att ta del av sociala medier då det är via dessa som en stor del av kommunikationen sker. Våra slutsatser är bland andra att sociala medier är en stor del av informanternas vardagsliv, att de är viktiga för dem i och med att det är via dem som stor mängd bekräftelse erhålls samt att majoriteten individer i deras omgivning är aktiva användare och de vill känna tillhörighet till gruppen. Det tyder på att online och offline går hand i hand; det vill säga att det som händer online genomsyrar även livet då informanterna är offline.

No description available.

University, Diss., 2007--Frankfurt (Main). / Zsfassung in engl. und dt. Sprache.

Techn. Universiẗat, Diss., 2006--Darmstadt.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Zugl.: Braunschweig, Techn. Univ., Diss., 2007

Zugl.: Cottbus, Brandenburgische Techn. Univ., Diss., 2004.