Denna uppsats är en studie av inledningsskedet av en gymnasieförvaltnings satsning på att arbeta i riktning mot lärande organisation enligt PBS. PBS är en förkortning av Pro-blemBaserad Skolutveckling och arbetssättet utgår från medarbetarnas lärdomar om hur man bidrar till att ungdomar lär och utvecklas på bästa sätt. Alla gymnasieskolor i kommunen deltog i arbetet och alla nivåer inom skolformen – från lärare till politiker engagerades i arbetet och ett femårigt samarbete med PBS-gruppen (Karlstads universi-tet) inleddes. När undersökningen gjordes hade arbetet i gymnasieskolorna i lärande organisationsanda pågått i ca ett läsår. Undersökningen är kvalitativ och genomfördes med hjälp av intervjuer. Representanter från samtliga ledningsnivåer intervjuades dvs politiker, förvaltningschef, gymnasieche-fer och rektorer. Syftet med undersökningen var att kartlägga upplevelser hos politiker och skolledare av inledningsskedet av ett medvetet arbete i riktning mot en lärande or-ganisation. Resultatet ger en fingervisning om hur det kan upplevas att leva i två system, ett ”lärande” och ett mer centralistiskt sätt att styra skolan. Undersökningen visar också hur dialogen mellan olika ledningsnivåer upplevs på ett annorlunda och mycket positivt sätt. / This essay is a study of the initial phase of an upper Secondary School Municipality administrations effort on becoming a learning organization according to PBS. PBS is the abbreviation of Problem Bases School development, where the working methods starts with the learning experiences of the personnel, on how to contribute to the learn-ing and development of youth in the best way. All upper secondary schools in the mu-nicipality participated and all levels within the school system – from teachers to politi-cians were involved, and a five year co-operation with the PBS group from the Univer-sity of Karlstad was initiated. At the time of this study the work in the upper secondary schools towards a learning organization perspective had been going on for about one school year. The study which is qualitative was done by interviews. Representatives from all leader-ship levels were interviewed, i.e. politicians, department director, school directors and principals. The aim of the study was to map out politicians and school leaders percep-tions of the initial phase of the efforts of purposely gearing towards a learning organiza-tion. The result gives hints on how it may be to live in two systems, one “learning” and an-other more centralistic way of running the schools. The study also shows how the dia-logue between different leadership levels is perceived in a different and very positive way.

Arbetsmarknaden idag är kännetecknad av förändringar, komplexitet samt att allt högre krav ställs på de företag som verkar på den. I och med denna utveckling som sker, påverkas även företaget. En av de faktorer som berörs, är företagens organisationsstrukturer. Valet av struktur eller en förvandling av strukturen, kan vara ett tillvägagångssätt att öka anpassningen till omgivningen och dess förändring. Mot denna bakgrund valde vi följande problemformulering: ” Hur påverkas medarbetare av olika organisationsstrukturer?” Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur Sveriges Television AB:s (SVT) linjeorganisation respektive Hachette Filipacchi Sverige AB:s (Hachette) matrisorganisation påverkar medarbetarna. Vi valde att behandla detta syfte genom att se på medarbetarnas motivation och trygghet och därigenom se hur detta påverkar produktiviteten. Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen har som grund, bygger på teorier rörande organisationsstruktur, motivation, trygghet samt produktivitet. Uppsatsen har innefattat personliga intervjuer med tre medarbetare på SVT och fyra på Hachette. Dessa intervjuer har även kompletterats med, enkätundersökningar genomförda på utvalda medarbetare inom det båda företagen. Resultat-/ respektive analysavsnitten baseras på den empiri vi erhållit samt en jämförande analys av dessa och våra valda teorier. Slutsatsen som vi har dragit utifrån undersökningen är, att en organisationsstruktur påverkar medarbetaren i den riktningen – att ju flexiblare, plattare och personligare organisationsstrukturen är, desto större är chansen att företaget får motiverade, trygga och i och med det produktiva medarbetare.

Att kunna motivera sina arbetare för att dem ska kunna prestera bättre på arbetsplatsen har varit grogrunden till utvecklandet av belöningssystem. Dessa system är ofta prestationsgrundande och ger en extra inkomst till de högpresterande. Denna studie har som syfte att undersöka hur arbetare uppfattar dessa belöningssystem och vad som motiverar dem i deras arbete. Djupintervjuer har gjorts med 9 arbetare och en teamleader på avdelningen Gods Ut på Ellos AB. I studien ligger motivationsteorier och belöningsteorier som grund. Utifrån respondenternas svar kan man sedan dela in dessa i olika kategorier som speglar de olika teorierna, behov, motivation samt belöningssystem. Respondenterna uttrycker ett gemenskapbehov och trivsel är mycket viktigt att ha på arbetsplatsen. Trygghet i form av lön och fast anställning är något som respondenterna prioriterar och många är nöjda med att ha ett arbete som man helt kan skilja från sitt privatliv. Trots monotona arbetsuppgifter är man nöjd med dessa då man roterar mellan olika uppgifter under dagen. Hur detta schema ser ut bestämmer man inom gruppen och respondenterna tycker att det är skönt att själva få organisera sig. Belöningssystemet på Ellos tycker man är krångligt och systemet misslyckas med att koppla ihop arbetsprestation med belöning. Det som istället motiverar de anställda på Gods Ut är ett varierande arbete, hög trivsel på arbetsplatsen samt känslan av att själv kunna påverka och organisera sin dag.

Sammanfattning Studien visar hur medarbetare och ledare på organisationen SEB i Örebro ser på ämnet motivation. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen och kunskapen om fenomenet motivation. Dessutom undersöks det om studieföretaget ytterligare kan förbättra motivationen hos sina medarbetare, i så fall hur. Vi strävar i studien att bidra med ny kunskap som SEB kan ha nytta av. Kunskapen som studien bidrar med kan förhoppningsvis också andra organisationer och människor som är intresserade av motivation ha användning av. Undersökningen är intressant, eftersom vi inte funnit något liknade konkreta fall där man använder liknade problemfrågor och syfte. Undersökningen är en fallstudie och den kvalitativa metoden används. Angreppssättet som används är det deduktiva. Totalt har sex respondenter intervjuats på SEB och de har alla godkänt sin medverkan i undersökningen. De frågor som använts är av semistrukturerad karaktär. Empirin som intervjuerna har genererat har sedan analyserats med hjälp av Porters och Lawlers modell över arbetsmotivation som är en förväntningsteori. Studien visar att respondenterna totalt sett är nöjda och trivs bra på SEB. Däremot har de flera olika förslag på faktorer som kan höja deras motivation. I likhet med Porters och Lawlers modell över arbetsmotivation synliggör respondenterna att olika individer motiveras av olika faktorer. Dessa faktorer kan vara av skiftande karaktär till exempel precisa bonussystem, beröm, uppmuntran och gåvor som inte är så kostsamma. Det är därför mycket viktigt att chefen på SEB är lyhörd och försöker ta reda på vad som motiverar respektive medarbetare. Denna information kan chefen lämpligen få genom att fråga medarbetarna på utvecklingssamtal. I slutdiskussion redovisas frågor som kan vara användbara vid dessa samtal.

Syftet med studien var att undersöka vad som styr socialarbetares val av behandlingsmetod för klienter med missbruksproblematik. Som utgångspunkt användes Wallander & Blomqvist projekt; ”Vem får vilken missbruksvård”, som genom en vinjettmetodik utvärderade bedömningssituationer på missbruksenheter inom socialtjänsten i Stockholm. I projektet deltog 205 socialarbetare och åtta stycken av dessa har intervjuats i denna studie. En hermeneutisk metod har används för att tolka och öka förståelsen av vad som styr socialarbetarnas val. Utav analysen framkom det bland annat att socialarbetarna styrs av organisatoriska begränsningar såsom ekonomiska resurser, nationella riktlinjer och ramavtal som finns uppsatta för Stockholm stad. Vad som kan påverka att socialarbetaren har en känsla av frihet att välja behandlingsmetod för sina klienter trots dessa begränsningar, är om de har ett gott samarbete med sin chef. För att kvalitetssäkra vårdalternativen för klienterna så är ramavtal och nationella riktlinjer betydelsefulla. Om dessa får för stor inverkan på socialarbetarens bedömning kan detta påverka socialarbetaren negativt, då denna inte får uppleva handlingsfrihet och se till klienten som en unik individ med olika behov

Förändring är i dagsläget aktuellt för alla företag. Kampen på marknaden har blivit hårdare och det är lätt att halka efter. Forskning om förändringsarbete och innovation sker dagligen och ny information tillkommer för var dag som går. Mindre forskning har gjorts gällande vårdföretag, därför ska denna studie genomföras i just ett vårdföretag. Vårdföretagets process ska undersökas för att se vilka faktorer som gör att deras förändringsarbete lyckas. Skiljer vårdföretaget sig åt från andra verksamheter samt vad de etablerade teorierna påstår är riktigt. Finns det faktorer som är avgörande för vårdföretaget som inte tidigare har funnits inom förändringsforskningen och skulle den kunna bidra med ytterligare information till den pågående forskningen.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.