Abstrakt Den har undersökningen handlar om förändringsagentens roll och funktion i förskolan och skolan. Förändringsagentens funktion kan på ett övergripande sätt beskrivas som att verka som pedagogiska ledare med uppgift att stimulera och driva på förskolor och skolors förbättringsarbete. I min studie intresserar jag mig för hur pedagoger upplever och erfar deras arbete och jag vänder mig till pedagoger som i någon form interagerar med en agent i sitt yrkesliv. Forskning har visat att det varit svårt för en ensam rektor att få till ett pedagogiskt ledarskap som leder till högre måluppfyllelse och en högre kvalitet på elevens lärande. Vissa kommuner satsat extra resurser och inrättat särskilda tjänster för att stärka det pedagogiska ledarskapet. Målsättning med de nya tjänsterna är således att förstärka upp verksamheternas utvecklingsorganisation. 2009 påbörjades ett treårigt aktionsforskningsprojekt mellan Karlstads universitet och tre svenska kommuner; Hagfors, Järfälla och Årjäng.  Min studie ingår som en del av denna mer omfattande undersökning. Jag har studerat hur pedagoger i de undersökta kommunerna upplever och erfar förändringsagenternas arbete. Genom att ta del av deras erfarenheter har min ambition varit att undersöka om kommunernas satsning lett till att förskolor och skolor fått en högre utvecklingskapacitet. Syftet med denna studie är således att undersöka om pedagoger anser att förändringsagenter främjar förbättringsarbetet på skolor och förskolor. / This study is about the role and function of change agents in pre-schools and schools. Change agents function can in a comprehensive way be described as pedagogical leaders who’s work is to stimulate and accelerate pre-schools´ and schools´ improvement efforts. In my study I am interested in how teachers perceive and experience the work of the change agent. The respondents in this study are teachers who in different ways interact with an agent. Experience has showed that is has been difficult for a single principal to respond to the expectations and pursue the kind of leadership curriculum provides guidance on. Some municipalities have invested in resources to strengthen the pedagogical leadership. The aim is to strengthen the organization development in their schools. In 2009, a three-year action research project began, between the University of Karlstad, and three Swedish municipalities, Hagfors, Järfalla and Årjäng. My study is a part of this wider investigation. I have examined how teachers in the surveyed municipalities are experiencing change agents' work. By taking part of their experiences my intension has been to explore if the municipalities investments has led to a enhanced improvement capacity among the schools. The aim of this study is therefore to examine if the teachers experience that change agents have an effect on the improvement work in schools and pre-schools.

Titel: Ideell och professionell verksamhet – En studie om spänningar som uppstår och det fördelaktiga ledarskapet i ideella organisationer.   Problemformulering: Vilka olika behov av ledarskap och vilka meningsskiljaktigheter finns mellan ideell och professionell verksamhet i ideella organisationer? Vilket ledarskap är fördelaktigt i ideella organisationer?   Syfte: Syftet med vår studie är att utreda vilka olika behov av ledarskap och meningsskiljaktigheter som finns mellan professionell och ideell verksamhet, vilket även indirekt syftar till potentiella meningsskiljaktigheter/spänningar mellan ledning och engagerade individer utan arvoden i organisation. Utifrån syftet har vi valt att reflektera över lämpliga ledaregenskaper och tidigare erfarenheter vilka kan möta de olikas behov av kravprofil.     Avgränsning: Organisationer med ideella mål vilka arbetar med mänskliga rättigheter, humanitära insatser eller miljöfrågor. Aktivt engagerade individer, vilka uppoffrar egen tid och resurser utan att erhålla arvoden, existerar i de ideella organisationer vi fokuserar på men även ett stort antal fast anställda med lön. Det ska finnas både en professionell verksamhet (del med arvoden) och en ideell verksamhet (medlemmar och frivilliga utan arvoden) i organisationen.   Metod: Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt ligger som grund i vår studie. Utifrån vårt syfte och förhållningssätt antogs en kvalitativ samt kvantitativ forskningsstrategi. Studien har inslag av ett deduktivt angreppssätt då befintlig teori användes vid utformandet av frågor till ledningen samt till enkätfrågorna. Syftet med våra frågor, vilka ställts till våra respondenter, var att se och studera upplevelser och uppfattningar kring vårt berörda ämne. Frågorna ställdes till personer som sitter i ledningen samt har insyn i rekryteringsprocessen. Enkäten har skickats ut till engagerade individer utan arvoden vilka är olika grad aktiva i organisationen.   Teoretisk referensram: I den teoretiska referensramen ingår allmänna teorier kring olika ledarskapsstilar samt en definition på en ideell organisation. Fördelaktiga ledarskapsstilar som behandlas i vår studie är bland annat transformativt, transaktionellt och institutionellt ledarskap. Vidare tillhandahålls en genomgång av förändringar i den  kontext vilka ideella organisationer är verksam inom.      Resultat: Utifrån vår kvalitativa samt kvantitativa studie kan vi se att olika ledaregenskaper och erfarenheter efterfrågas. Den ideella verksamheten, vilken omfattar de engagerade individerna utan arvoden i organisationen, föredrar ledare som har delade värderingar med organisationen samt erfarenheter från tidigare ideellt arbete. Den professionella verksamheten, däribland ledningen, menar att tidigare erfarenheter från ledning samt yrkesspecifika kompetenser är nödvändigt. För att möta båda dessa verksamheters behov verkar ett transformativt ledarskap vara fördelaktigt. Genom detta ledarskap är det möjligt att erhålla ledare med yrkesspecifika kompetenser samtidigt som hon/han har en förmåga att motivera de engagerade individerna och säkerställa deras engagemang. Vidare visar vår studie på att god kommunikation i organisationen är en avgörande faktor då en förståelse för varandra i organisationen erhålls. Det gör det möjligt att minimera potentiella spänningar och skapa en positiv atmosfär.

No description available.

Abstract Artikeln är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka samverkan mellan organisationer sett ur socialsekreterares perspektiv. Den ämnar undersöka deras erfarenheter, åsikter samt attityder till samverkan för att kunna erhålla deras syn på arbetssättet. Samverkan som arbetssätt måste vara närvarande i människobehandlande organisationer för att säkerställa klientens bästa samt för att öka effektiviteten. Multipel problematik hos klienter gör det nödvändigt att organisationer samverkar. Socialsekreterarna i denna studie såg samverkan som nödvändig och de visar en positiv inställning till arbetssättet. De är nöjda med arbetet de utför, men nämner ansvarsfördelning och personliga attityder som hinder. Vidare är samverkan till stor del beroende av enskilda individer och deras initiativtagande, då det är de som utformar och upprätthåller arbetssättet. Slutligen bör samverkan främjas då arbetssättet är fördelaktigt för både klient och organisation. Keywords: samverkan socialtjänst organisation nyinstitutionalism

Problem: proAros har en idébank som är framarbetad av utvecklingsenheten för att främja idégenerering och nytänkande inom organisationen. Problemet är att idébanken inte används av de anställda. Hemsidan har blivit marknadsförd, men ändå verkar ingen använda sidan för att lämna sina idéer. Under studien framkommer det att många av de anställda inte vet om idébankens existens och att en bristande kommunikation råder inom hela organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att få svar på frågan varför idébanken inte används av de anställda inom proAros samt hur man kan lösa de kommunikativa hinder som uppstår vid informationsspridning inom organisationen. Metod: De metoder som används i denna uppsats är dels kvalitativa intervjuer men även kvantitativa enkätundersökningar bland anställda inom proAros. Blandningen av djupgående intervjuer och enkäter har sedan lett till slutresultatet. Vi har även använt oss av benchmarking, då vi besökt en annan organisation och där intervjuat en person, för att sedan jämföra deras system med proAros eget. Slutsats: proAros intranät är en databas som ska användas och vara tillgänglig för alla anställda inom proAros organisation, även idébanken ligger i anslutning till intranätet och nås via intranätets förstasida. Vår studie har visat att alla anställda inte har tillgång till intranätet samt att både intranätet och idébanken trots sin enkelhet kan vara svåra att manövrera. De anställda inom organisationen har heller inget behov av att använda sig av intranätet eller idébanken i sitt dagliga arbete. Vår slutsats är att för att få ett fungerande intranät och en fungerande idébank måste ett behov skapas hos de anställda för att i sitt vardagliga arbete besöka både intranätet och idébanken. Slutsatsen i praktiken: proAros ledare kan använda sig av de slutsatser som framkommit i uppsatsen för att förbättra och utveckla idébanken samt kommunikationen i organisationen.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka om organisationer skapar förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. Forskningsfrågorna är: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka påverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlätta för (skapa förutsättningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som två fallstudier där insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och påverkansfaktorer som ledare i organisationer använder, som ger goda eller vissa förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa är, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmänhet är tillgängliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat är viktigt. I ett av företagen sker viss delegering av ansvar och medarbetare ges viss kontroll över arbetssituationen. Resultatet visar också på metoder, beteenden och faktorer som är hinder till delaktighet. Organisationerna har byråkratisk styrning och förtroende och tillit är ingen självklarhet. De möter inte medarbetarnas individuella behov och det ges ingen eller begränsad möjlighet till att delta i beslut. I ett av företagen sker ansvarsfördelning enbart vid anställning och ledare ges inte stöd eller utbildning till att leda.     Nyckelord: Delaktighet, ledarskap, kvalitet, organisation

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om kommunikationsbrister inom en utbildningsförvaltning och hur man kan synliggöra dem. I denna uppsats har valet av genomförande grundat sig på den kvalitativa metoden genom intervjustudie. Utifrån de elva intervjuer har i resultatet kommit fram att kommunikations begrepp är svårt att definiera men att en rak kommunikation och öppenheten mellan parterna är väsentlig för en god kommunikation. Mejl är den kommunikationskanalen som används mest men det finns även andra kanaler såsom formella och informella möte, telefon och anslagstavla. Kommunikationen inom utbildningsförvaltningen kan alltid bli tydligare. Förvaltningen tycker att kommunikationen från skolans sida brister och skolpersonalen tycker att det brister från förvaltningens sida.

Mot bakgrund av teori och tidigare forskning inom området arbetstillfredsställelse kan antas att en viktig faktor som bidrar till att skapa arbetstillfredsställelse är upplevd delaktighet i arbetet (Spreitzer 2007). Denna studie syftar till att undersöka ett eventuellt samband mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse i en facklig organisation, och om någon aspekt av delaktighet (autonomi, information eller påverkan) har större inflytande på ett eventuellt samband. Studien utfördes genom en enkätundersökning på kansliet hos en facklig organisation (n=53). För att mäta arbetstillfredsställelse användes ett mätinstrument utarbetat av Hellgren, Sjöberg och Sverke (1997). För att mäta upplevd delaktighet användes ett eget mätinstrument som utformats och testats i en pilotstudie. Resultaten visade ett signifikant positivt samband mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse hos de anställda. Variansen i arbetstillfredsställelse tycktes förklaras i störst utsträckning av påverkan. Det funna sambandet mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse, och att det till största delen förklarades av påverkan, behöver undersökas vidare i studier med större stickprov och gärna utförda över tid.

The purpose of my study was to examine a competence-development in care of older people in which some of the personnel have been “spjutspetsar”. More specifically my aim was to investigate how the personnel managed to supervise others in the organization. My main research questions were: How do the care-managers and the care-workers persecute their functions as “spjutspetsar”? What form has the internal meeting between the competence-development and the organization ideology taken? What possibilities and obstacles have the care-managers and care-workers been confronted? In my study my research method is based on eight qualitative interviews. My study is built on interviews with three care-managers and four care-workers. My result shows that the personnel had because of several reasons difficulties in supporting each other, due to that competence-development did not include all members of the working team. Yet the personnel found the competence-development useful and meaningful. The personnel had also noticed changes in the way of working and thinking.

Bakgrund: Vikten av organisatorisk intern kommunikation beskrivs först på en bred grund för att sedan fokusera mer på kommunikationskanalernas användande. Vi problematiserar vidare i problemdiskussionen att många av de studier som genomförts har fokuserat på större företag. Syfte: Syftet är att kartlägga hur väl vedertagen teori stämmer överens på ett mindre företag. Genom observationer och kompletterande intervjuer inom ett representativt svenskt företag vill vi i synnerhet belysa organisationsmedlemmarnas syn på den dagliga kommunikationen. Vidare syftar vi att analysera den teoretiska referensramen, vilket möjliggör en djupare förståelse av den interna dagliga kommunikationens förutsättningar i ett mindre svenskt företag. För att besvara uppsatsens syfte har vi framställt följande frågeställning; Är vedertagen teori tillräcklig för att framhäva det dagliga samspelet mellan den kommunicerande ledaren och mottagande medarbetarna på ett mindre svenskt företag? Metod: För att svara på studiens syfte har vi valt att använda oss av en deduktiv ansats med ett kvalitativt fokus på ett fallföretag. Vi redovisar för den information som framgick genom en observation och intervjuer på fallföretaget angående den teorin vi ville testa. Resultat och slutsatser: Analysen visar på hur vedertagen teori stämmer överens med det dagliga samtalet på fallföretaget. Analysen belyser hur ledaren som kommunikatör, kommunikationskanaler samt för kanalernas användande. Utifrån analyserna hävdar vi att den vedertagna teorin till stor del stämmer överens med hur det dagliga samspelet mellan den kommunicerande ledaren och mottagande medarbetarna artade sig på fallföretaget!