Hur ska kommunerna ges ett inflytande och involveras i det regionala tillväxtarbetet i en region där fullmäktiges mandat kommer direkt från väljarna? Vilka är framgångsfaktorer för en effektiv samverkan mellan region och kommuner? Vilka erfarenheter kan man ta med sig från dagens regioner och från samverkansorganens arbete? Dessa frågor har hög aktualitet när man diskuterar att föra över det regionala utvecklingsansvaret till landstingen.

Inledning: En ökad etablering av externa köpcentrum utanför stadskärnan har lett till att inblandade aktörer i stadskärnan bör sträva efter att tillgodose konsumenternas önskemål och behov för att öka sin attraktionskraft. För att värde för konsumenten ska uppstå bör dock aktörerna veta vad konsumenter och besökare värdesätter i stadskärnan. Om aktörerna baserar sin profil på vad de tror att kunderna efterfrågar kan ett gap mellan det önskade och erbjudna värdet uppstå. Vår huvudfråga är: Hur skapas överensstämmelse mellan vad invånare värdesätter och hur aktörer samverkar för att skapa värde? Syfte: Syftet är att skapa en förståelse och ge kunskap om hur inblandade aktörer kan skapa ett ökat upplevt värde och attraktionskraft av och för en stadskärna. Metod: Vi har valt att använda oss av både en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod för att uppnå studiens syfte. Med hjälp av en flermetodsforskning har vi samlat in empirisk data genom enkäter och semi-strukturerade intervjuer. Vi har valt att rikta oss mot ett fallföretag, nämligen Växjö Citysamverkan. I den teoretiska referensramen har vi huvudsakligen inriktat oss på ämnen vilka berör samverkan, värdeskapande, varumärkets funktion samt differentiering. Slutsats: Vår slutsats visar att värde är tämligen subjektivt då det, i mångt och mycket, beror på individens specifika önskemål, behov och förväntningar. Dock finns det vissa generella aspekter vilka konsumenter värdesätter vilket är mångfald, service, tillgänglighet och en gatukultur. I vår undersökning tydliggörs att ett differentierande mervärde kan skapa en unik konkurrensfördel för en stadskärna. I slutet av vår uppsats kommer vi att presentera rekommendationer kring hur involverade aktörer kan samverka för att stärka stadskärnans attraktionskraft.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp socialsekreterare ser på den svenska missbruksvårdens möjligheter och förutsättningar. Detta genom att intervjua några socialsekreterare om arbetet med missbruksvård inom socialtjänsten. Studien utfördes som kvalitativ metod med halvstrukturerad intervjuguide där totalt fyra socialsekreterare deltog. Resultatet analyserades utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv, rollteorier samt human service organization teori. I denna studie framkom att den undersökta gruppen socialsekreterare har en samsyn vad gäller missbruksvård och detta tycktes ta utgångspunkt i de lagar och riktlinjer de har att följa. Vidare framkom att arbetet ofta styrs av organisationens ekonomiska begränsningar. Vad gäller framgångsrika komponenter inom missbruksvård ansåg den undersökta gruppen att detta var svårt att avgöra, men lyfte klientens egen motivation, tillgång till bostad samt sysselsättning som avgörande och särskilt viktigt. Studiens slutsats påvisade att organisationens ekonomiska begränsningar påverkar den enskilde socialsekreteraren i dennes yrkesutövande. / The aim of this study was to investigate how a group of social workers look at the potentials and opportunities of Swedish addiction care. This trough interviews with a few social workers about the work with addiction care in the social service organization. The study was conducted as a qualitative approach with semi-structured interview guide where a total of four social workers participated. The results were analyzed by the social constructionist perspective, role theory and human service organization theory. This study revealed that the group studied has a consensus about addiction care and it seemed like this is based on the laws and guidelines they have to follow. It was also found that the work is often dictated by the organization's financial constraints. For successful components of addiction treatment the group studied thought that this was difficult to determine, but they lifted the client's own motivation, a place to live and employment as critical and especially important. The conclusion from this study demonstrates that the organization's financial constraints affect the individual social worker in his or her profession.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården samverkar kring individer med samsjuklighet genom att studera en mellanstor svensk kommun. Tidigare forskning visar att samsjuklighet medför ett omfattande vårdbehov samt ett nära och tätt arbete från både socialtjänst och landsting. Om myndigheterna ej får till en bra samverkan tenderar dessa individer att falla mellan stolarna. Studien är baserad på en kvalitativ metod, en riktad innehållsanalys. Ett antal begrepp från nyinstitutionell organisationsteori ligger till grund för den teoretiska ansats författarna har valt. Intervjuer har gjorts med respondenter från socialtjänsten, handikappomsorgen, landstinget och samsjuklighetsteamet. Resultatet av denna undersökning visar på en hög grad av integration i den undersökta kommunen, det råder en domänkonsensus som grundar sig i tre nyckelfaktorer, kommunens lämpliga storlek, dess resurser och att många professionella känner varandra. I det sista kapitlet, slutdiskussionen, diskuterar författarna studiens helhet samt det faktum att det råder en välfungerande samverkan i den undersökta kommunen.

Forskning har visat på att alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat och är idag en del av vår kultur. I den nya generationen av fertila kvinnor, främst i åldersgruppen 26-36 år, konsumeras det mer alkohol idag än förut. I denna ålder blir också de flesta kvinnor gravida och får barn. Det har i undersökningar framkommit att det finns kvinnor som dricker alkohol under graviditeten trots att det visat sig att det är skadligt för fostret. Därför är både de nationella och internationella riktlinjerna att kvinnor helt ska avstå alkohol under graviditeten. I Sverige föds trots detta upp till 400 barn varje år med grava alkoholskador vilket förutom fysiska och psykiska olägenheter för barnet också innebär stora kostnader för samhället. Samverkan mellan olika aktörer, främst mödravårdscentralen och socialtjänsten, anses vara den mest centrala delen i att ge optimal hjälp och stöd till den gravida kvinnan som dricker alkohol. Dock har aktuell forskning visat att denna samverkan många gånger brister. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur socialsekreterare och barnmorskor själva upplever att samverkan dem emellan fungerar i arbetet med att hjälp och stödja kvinnor som dricker alkohol under graviditeten, samt om och i så fall hur dessa kvinnor fångas upp. För att besvara syftet genomfördes två intervjuer, med en socialsekreterare och en barnmorska. Studiens resultat visar på att samverkan mellan mödravårdscentralen och socialtjänsten är idag nästintill obefintlig, det finns inte heller någon tydlig struktur och riktlinje kring hur arbetet med dessa kvinnor ska gå till.

Abstract Artikeln är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka samverkan mellan organisationer sett ur socialsekreterares perspektiv. Den ämnar undersöka deras erfarenheter, åsikter samt attityder till samverkan för att kunna erhålla deras syn på arbetssättet. Samverkan som arbetssätt måste vara närvarande i människobehandlande organisationer för att säkerställa klientens bästa samt för att öka effektiviteten. Multipel problematik hos klienter gör det nödvändigt att organisationer samverkar. Socialsekreterarna i denna studie såg samverkan som nödvändig och de visar en positiv inställning till arbetssättet. De är nöjda med arbetet de utför, men nämner ansvarsfördelning och personliga attityder som hinder. Vidare är samverkan till stor del beroende av enskilda individer och deras initiativtagande, då det är de som utformar och upprätthåller arbetssättet. Slutligen bör samverkan främjas då arbetssättet är fördelaktigt för både klient och organisation. Keywords: samverkan socialtjänst organisation nyinstitutionalism

Syftet med studien är att synliggöra hur små barns introduktion till förskolan kan genomföras av lärare, samt undersöka hur vårdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger på intervjuer med fem lärare/förskollärare som arbetar inom förskolan samt en enkätundersökning med sexton vårdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkäterna visade att begrepp som ofta återkom var samverkan, samarbete. Både lärare och vårdnadshavare poängterade att kommunikation, förtroende och tillit är grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bästa i främsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sätt samtliga vårdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion på förskolan och lärarnas bemötande och deras professionella insats. Något som även framkom utifrån de intervjuer som genomfördes med lärare/förskollärare var en 3dagars-introduktionsmetod

No description available.

Ett samarbete mellan idrottsföreningar och ämnet Idrott och hälsa kan bidra till att motivera fler elever till fysisk aktivitet, i och med ett sådant kommer de i kontakt med aktiviteter de kanske aldrig annars skulle göra. Syftet med denna studie är att genom semistruktrerade intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever ta reda på elevers och lärares inställning och erfarenhet av samarbete med idrottsföreningar, samverkan mellan skolan och idrottsföreningar samt hur fysiskt aktiva eleverna är. Resultatet visar att inget kontinuerligt samarbete sker mellan skolan och idrottsföreningar, dock sker det småskaliga samarbeten till och från. Lärarna som medverkat i studien anser att det för det mesta finns endast positiva effekter av ett samarbete, men kvalitén på "undervisningen" från föreningarnas ledare måste vara uppbyggd på ett pedagogiskt sätt för att det ska vara gynnsamt. Resultatet indikerar även att majoriteten av eleverna är intresserade av att ha eller kanske ha ett samarbete med någon idrottsförening under deras lektioner i Idrott och hälsa. Dock framkommer en oklarhet bland eleverna om det någon gång har skett ett samarbete. Gemensamt för problembeskrivningen av hindren från intervjurespondenterna för ett samarbete innefattar bristen på ekonomiska resurser för att kunna genomföra ett samarbete, samt tiden som krävs för samarbete är svår att disponera, rent schematekniskt.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån studenterna uppfattar att de har fått kunskaper kring utvecklingssamtal och åtgärdsprogram under sin utbildning samt vilka kunskaper det är som lyfts fram. Genom en enkät till studenter på Uppsala universitet samt en gruppintervju av lärarstudenter har studien velat kartlägga i vilken mån studenter upplever att deras utbildning har gett dem kunskap kring arbetet med utvecklingssamtal och åtgärdsprogram. Under 2008 gjordes en undersökning av utexaminerade lärare avseende hur väl lärarutbildningen har förberett dem för läraryrket. Svaren presenteras i propositionen för den nya lärarutbildningen och den uttrycker stor osäkerhet kring arbetet med utvecklingssamtal. Av undersökningen framgår det att 44 % inte alls känner sig förberedda att handskas med utvecklingssamtal (SOU:2009). Min undersökning ämnade fortsätta utreda studenters uppfattning kring detta ämne samt att lyfta frågan då vi nu till hösten står inför en ny lärarutbildning. Av resultatet framgår det att lärarstudenter uppfattar att det teoretiska innehållet av utvecklingssamtal och åtgärdsprogram lyser med sin frånvaro och är bristande inslag i utbildningen. Viktiga slutsatser av detta resultat är att frågan kring innehåll och arbetet av utvecklingssamtal och åtgärdsprogram bör få ta en större del av utbildningen. Studenterna uttryckte att några nyckelord till ett bra samarbete mellan skola och hem är lärarens förmåga och kunskap kring bemötande, empati, bekräftelse och förståelse. Slutligen ansåg studenterna att konflikthantering samt mer specialpedagogisk kompetens också var områden som bör få ta större del av innehållet på utbildningen.