Kommunikation och ett bra samarbete mellan skola och arbetsmarknad är nödvändigt för att få till professionella utbildningar för våra elever, så kallad arbetsplatsförlagt lärande (APL). Detta examensarbete inriktar sig på att undersöka samarbetet mellan lärare och handledare ute på arbetsplatser samt undersöka vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir bättre och härigenom förbättra kunskapsutvecklingen för eleverna. Fyra arbetsplatser samt två skolor i olika delar av Sverige, där handledare och lärare i varierande åldrar med yrkeskunskaper präglar respektive bransch, utgör resultatdelen i denna studie. Främst har fokus legat på hur kommunikation mellan skola och arbetsliv fungerar och om eller hur förbättringar mellan skola och arbetsliv skulle kunna ske utifrån arbetsplatsernas perspektiv och erfarenhet av APL. Av de tillfrågade lärare, som besvarade frågor kring hur kommunikation mellan skola och arbetsliv upplevs, svarade majoriteten i runda ordalag att den känns tillfreds men att mycket kan göras för att förbättra denna samverkan. Handledarnas uppfattning om samarbetet kunde liknas vid lärarnas, att arbeta för en bättre samverkan, men de saknade även kontinuerlig uppföljning från skolans sida på de bedömningar som de utför på eleverna efter avslutad APL-period för att veta om huruvida deras praktiska undervisning motsvarat skolans förväntningar eller inte. Genom denna rapport har vi fått veta att handledarna önskar att eleverna får en undervisning i skolan och ökad förståelse för hur viktigt beteende och förhållningssätt är ute på arbetsplatserna. Dessa faktorer är kanske de viktigaste att få gehör för ute på skolorna och på så sätt skapa ett framgångsrikt samarbete mellan skola och arbetsliv.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika uppfattningar rektorer har om samverkansformer i skolan för att skapa förutsättningar för en inkluderande skola. Syftet är även att få svar på vilka åtgärder och lösningar som rektorer anser är av betydelse för att kunna inkludera elever som uppvisar beteendeproblem i skolan. Vi väljer att inrikta oss på samverkansformer för inkludering av elever som övergår från särskild undervisningsgrupp, men även de elever som redan går i ordinarie skola. Fyra intervjuer har genomförts utifrån en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden passar väl eftersom studien baseras på människors egna uppfattningar. Vi väljer att i studien presentera von Wrights (2000) pedagogiska rekonstruktion om människors intersubjektivitet, där hon tolkar G.H Meads interaktionistiska teori. Därtill kan vi koppla några av våra nyckelord i studien nämligen samverkan och inkludering. Samverkan och inkludering är båda beroende av kommunikation och relation mellan individer vilket stämmer överens med vår pedagogiska grundsyn där vi anser att människan lär sig just utifrån kommunikation och samverkan med andra.   Resultatet visar att de uppfattningar som respondenterna har om samverkansformer, åtgärder och lösningar tyder på att förutsättningar för en inkluderande skola ligger i att ha ett relationellt perspektiv. Å ena sidan säger de att detta relationella perspektiv, med kommunikation och samtal, är den mest betydelsefulla faktorn, där handledning ingår som en viktig bit för att hitta nya vägar och våga prova nytt. Å andra sidan ser vi i deras svar att det fortfarande finns mycket att utveckla när det gäller att flytta problemet från eleven och istället se problemet utifrån den miljö/situation eleven befinner sig i. Detta ser vi som en del av en lång social process där det handlar om att ta någon annans perspektiv och attityd, samt att vidga sitt eget perspektivtagande.

Denna studie syftar till att undersöka hur föräldrar uppfattar föräldrasamverkan och vad de upplever sig ha inflytande över och delaktighet i förskolans verksamhet. Studien baseras på en kvalitativ fokusgruppsintervju med föräldralediga föräldrar. Resultatet visar att föräldrarna visserligen vill vara delaktiga i deras barns vardag på förskolan, utifrån deras eget behov och de förutsättningar som krävs. Föräldrarna upplever dock samtidigt en svårighet att sätta sig in i den bakomliggande pedagogikens funktion för verksamheten. Föräldrarna tror också att fler spontana träffar skulle ge mer samhörighet och delaktighet i förskolan.

I Sverige befinner sig i dagsläget ca 345 000 personer utan-för arbetsmarknaden och arbetsrehabiliteringsbehovet är stort. StegetVidare, ett samverkansprojekt mellan Umeå Kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Västerbottens läns landsting, startades 2011. StegetVidare erbjuder ett samordnat stöd för personer med sammansatt problematik. Syftet med denna studie var att belysa upplevelser av att delta i en samordnad, mångdisciplinär rehabilitering. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som deltagit i StegetVidares rehabilitering. Intervjuerna analyserades med en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visade att delaktigheten i utformningen av den egna rehabiliteringen var stor och de individuella rehabiliteringsinsatserna upplevdes som effektiva. Rehabiliteringsinsatserna på StegetVidare påverkade även synen på möjligheter till arbetsåtergång och livssituationen i övrigt positivt. Rehabiliteringen och bemötandet upplevdes också vara av god kvalitet och rehabiliteringsinsatserna påverkade deltagarnas hälsa och livssituation positivt, även om den inte resulterat i arbete. Förslag inför fortsatt forskning är utvärdering av effektiviteten mot återgång i arbete samt att belysa personalens upplevelser av den nya samverkansformen.

The purpose of this study was to study social work models to explain addiction in the assessment of response to people with addictions. This study investigated how social workers' explanations are shaped by their experiences, theoretical points influenced by research in a discretion is affected by organizational conditions, manuals, evidence-based practice and national guidelines in an investigative process. The material in this study has emerged through interviews with four social workers in the social services department for addiction and dependence. The essay is a qualitative study with personal interviews as the basis for the result. The study begins with a description of addiction and dependence, current laws on the matter, and officer's work. The study also presented organizational conditions, national guidelines and evidence-based practice. The knowledge review concerns we have two major disagreements in the research, these are biological / biochemical - and psycho-social approach to addiction and dependence. The study's theoretical part, we have chosen to illustrate the action theory and the naive theory. The results chapter presents respondents' answers which made it possible for authors to link analysis section to selected theories. In the concluding discussion section presents the key elements of the result of interaction with the authors' own reflections. The results show that the respondents maneuver is affected by various factors. Respondents were able to clearly refer to the organizational conditions that hampered their freedom of action. One of them was cooperation with other actors. The lack of a better cooperation between the municipality and the county council in order to interface different interventions for people with extensive care needs. Furthermore, they sought a clear and self-directed addiction treatment within the organization. We also believe that they do not follow a specific theory in the field. However, there have been clear similarities with the biological and biochemical approach, suggesting that they do not reflect upon their theoretical basis. The respondents felt that their past experiences and actions are more important than scientific knowledge.KEYWORDS: Addiction, dependence, explanatory models, interaction. / Studiens syfte har varit att studera socialarbetare förklaringsmodeller till missbruk och beroende vid bedömning av insats till personer med missbruksproblem. Studien har undersökt hur socialarbetares förklaringsmodeller formas utifrån egna erfarenheter och upplevelser, teoretiska utgångspunkter influerade av forskningen inom ett handlingsutrymme påverkat av organisatoriska förutsättningar, manualer, evidensbaserad praktik samt nationella riktlinjer i ett utredningsförfarande. Materialet i uppsatsen har framkommit genom intervjuer med fyra socialarbetare på socialtjänstens avdelning för missbruk och beroende. Uppsatsen är en kvalitativ studie med personliga intervjuer som underlag för resultatet. Studien inleds med en beskrivning av missbruk och beroende, aktuella lagar på området, samt handläggarens arbete. Vidare presenteras organisatoriska förutsättningar, nationella riktlinjer och evidensbaserad praktik. I kunskapsgenomgången berör vi två stora motsättningar inom forskningen, dessa är biologiskt/biokemiskt – och psykosocialt synsätt på missbruk och beroende. I studiens teoridel har vi valt att belysa handlingsteorin och naiv teori. I resultatkapitlet redovisas respondenternas svar som gjort det möjligt för författarna att koppla analysdelen till valda teorier. I den avslutande diskussionsdelen presenteras de viktigaste delarna av resultatet i samspel med författarnas egna reflektioner. Resultatet visar att respondenternas handlingsutrymme påverkas av olika faktorer. Respondenterna kunde på ett tydligt sätt hänvisa till organisatoriska förutsättningar som hindrade deras handlingsutrymme. Ett av dem var samarbetet med andra aktörer. De saknade ett bättre samarbete mellan kommunen och landstinget för att kunna samverka olika insatser för personer med omfattande vårdbehov. Vidare eftersträvade de en tydlig och individinriktad missbruksvård inom den egna organisationen. Vi anser även att de inte följer en specifik teori på området. Däremot har det framkommit tydliga likheter med det biologiska och biokemiska synsättet, vilket tyder på att de inte reflekterar över deras teoretiska utgångspunkt. Respondenterna ansåg att deras tidigare erfarenheter och handlingar vägde tyngre än vetenskaplig kunskap.   NYCKELORD: Missbruk, beroende, förklaringsmodeller, samverkan.

Abstract Hudiksvalls coordinating model - a model to make cooperation easier Camilla Andersson and Åsa Gradin The purpose of this study was to examine the experience each one of the administrators have of their own new model in Hudiksvall to make cooperation easier for the three different administrations in Hudiksvalls municipality. The study will focus on the administrators experiences of Hudiksvalls coordinating design. Questions of the study were: How is the influence of the model on the rules? How is the influence of the model on expectations and parts? What kind of influence did the model have on the responsibility distribution? What kind of influence has the model on the responsibilities at the transfer of costs? To answer the questions of the study we applied a qualitative method, it was made through a standardization interview guide and open questions, with six of the dealing officers who works with the model. Some of the results wich can be discern are by an economic character, andfor the clients that they won`t be passed around the administrations in the community, they get the right help, quick and safe. Key words: cooperation, coordination. / Abstrakt Hudiksvalls samordningsmodell- en modell för att underlätta samverkan. Camilla Andersson och Åsa Gradin Studiens syfte var att undersöka hur berörda handläggare upplever den nya egna Hudikmodellen för att underlätta samverkan bland tre olika förvaltningar i Hudiksvalls kommun. Det vill säga denna studie intresserar sig för handläggarnas upplevelse av Hudiksvalls samordningsmodell. Studiens frågeställning var: Hur har modellen påverkat reglerna? Hur har modellen påverkat förväntningar och roller? Vilken påverkan har modellen haft på ansvarsfördelningen? Vilken påverkan har modellen för kostnadsansvaret? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod och utgjordes av en standardiserad intervjuguide med öppna frågor med sex handläggare som arbetar med modellen. Några resultat som kan skönjas är dels av ekonomisk karaktär, samt att klienterna inte längre slussas mellan förvaltningarna utan får rätt hjälp snabbt och tryggt. Nyckelord: samverkan, samordning.

Collaboration is a tool many organizations use to achive a certain goal. In previous research it can be read about both advantages and disadvantages of collaboration and also that a well-functioning collaboration is difficult to achieve. In previous research there is a shortage of scientific researches illustrating the outcome of collaboration. I have chosen to examine the cooperation between the social services and schools of the municipality of Växjö. The purpose of this essay is to understand what experiences staff working with children/young people in school and social services have of collaboration between each others organizations. And what they think about the importance of collaboration for the pupil/client. I have used a qualitative method and carried out individual interviews as well as focus group interviews. Altogether I accomplished two individual interviews and two focus group interviews. In order to analyze my empiricism I have used Kvale's (1997) process of interpretation and applied the new institutional theory of organization. As the theory is extensive I have chosen to focus on certain parts which are: organizational fields, business domain, consensus domain and conflict domain. In my analysis I have come to the conclusion that informants in school and people in social services have different views on the collaboration in between them. Their experiences are however that an effective interaction leads to positive effects for both the child/the young and for the professionals themselves. Today however they experience that the cooperation between the organizations has a lack of common goals and expectations.

No description available.

Author: Karl Larsson Title: Samverkan mellan skola och socialtjänst – en studie i attityder och kunskap The overall purpose of the studie has been to explore inter-professional work between social workers and teachers. The main focus has been on the link between attitude and knowledge. Attitude and knowledge has also been tested for any connection to age, gender, what kind of a teacher you are and for how long you have been a teacher. The collected data has been analyzed in a descriptive part, one part with correlations and in one part with t-tests. The terms samsyn (consensus) and attitude has been reviewed in its connection to the results. The study shows a significant correlation (0.222*) between knowledge and attitude. How long you have been a teacher also shows a significant negative correlation (-0.181*) to attitude. In relation to knowledge or attitude no significant differences between those who have been in contact with the social services and those who have been can be found.

Denna studie fokuserade på samverkan inom landstingets beroendeenhet och kommunens socialtjänst missbruksavdelningen. Syftet med studien var att belysa praktikers rfarenheter av samverkan, avseende patienter/klienter med missbruk/beroende problematik. Metodvalet var kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten är Danermarks teori om samverkan och tre primära samverkansbegrepp; organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visade att praktiker som deltagit i studien upplever att samverkan inom landsting och kommun fungerar bra och framhåller vissa faktorer som kan underlätta samverkan samt vissa faktorer som kan försvåra samverkan. Faktorer som underlättar samverkan är bland annat en god kommunikation, regelbundna möten. Faktorer som försvårar samverkan är beslutsmandat, organisation och sekretess.