Studiens syfte är att undersöka åtta lågstadielärares erfarenheter om vilka fördelar och nackdelar det finns med digitalt och analogt skrivande i ämnet svenska på lågstadiet. För att samla in material till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med åtta lågstadielärare på fem olika skolor. Resultatet visar på att det finns erfarenheter om både för- och nackdelar med digitalt och analogt skrivande. Vissa förespråkar det ena mer än det andra skrivsättet. Samtidigt är de flesta överens om att båda skrivsätten är viktiga och att det krävs en balans i undervisningen gällande digitalt och analogt skrivande.

The purpose of this study is to examine how drawings can develop the content in written stories of first grade pupils. The overall research questions are about how drawings can help pupils to express content, what drawings contribute to the written text when used as preparatory work, the interaction between writing and image from a multimodal perspective and pupils individual development, in terms of narrative writing and drawing, between two semesters. To examine these research questions twelve stories, written by four pupils in first grade, were analysed with three types of text analysis: a content and formal text analysis, a multimodal text analysis and a comparative text analysis. It shows that drawings, from a multimodal perspective, are useful means of communication. Drawing helps young pupils in the beginning of their writing development to express content in stories. It also seems like the development of writing are more prioritized then the development of drawing.

I den här undersökningen ämnar jag ta reda på huruvida högläsningen i hemmet påverkar barnens skönlitterära skrivande i skolan. Arbetets empiri utgörs av en enkätundersökning där jag letar efter de mest representativa deltagarna för en vidare intervju, samt insamlat dokument i form av elevtexter. Vad gäller informanterna har jag medvetet valt elever i årskurs 4 då dessa elever bör ha kommit längre i sitt skrivande än de som går i årskurs 3. Mitt resultat ställs sedan mot tidigare forskning och styrdokument för att försöka förstå högläsningens betydelse eller inte betydelse för det skönlitterära skrivandet. Min undersökning visar att den högläsning som barn får hemma är av betydelse för det skönlitterära skrivandet i skolan. De barn som deltog i undersökningen och som får högläsning hemma skriver mer fantasifulla texter än de barn som inte får högläsning hemma. De barnen som inte har någon som läser högt för dem hemma tenderar i den här undersökningen att skriva mer sanningsenliga eller vardagliga texter som också mäter mot lägre kunskapskrav. / In this survey I aim to find out if adults’ reading aloud at home to their children has an impact on children’s story writing in school. The survey is based on a questionnaire, interviews with six children, and the children’s written stories. I’ve made a deliberately choice when it comes to my informants. I’ve chosen children in the 4th grade to be a part of this survey because they are supposed to have come further with their story writing than children in the 3rd grade. The result of this survey is analyzed in relation to earlier research on the subject. My survey shows that reading aloud at home has a big impact on children’s story writing in school. The children who participated in this survey and who had someone reading aloud to them at home, did write better stories containing lots of fantasy. The children who didn’t have anyone at home reading aloud to them wrote stories based on reality and their own experiences and reached lower grades.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka och analysera lärares uppfattning av responsgrupper i skrivundervisningen i svenskämnet på gymnasiet. Metoden för undersökningen är kvalitativ och består av intervjuer. Resultatet visar att alla lärare har haft kontakt med arbetssättet i sin utbildning. Uppfattningarna av responsgrupper skiljer sig emellertid åt mellan lärare. Det framgår att responsgrupper är ett etablerat arbetssätt för hälften av lärarna i studien. Dessa lärare framhåller responsgrupper som ett övervägande positivt arbetssätt. De lärare i studien som inte arbetar med responsgrupper framhåller tidsbrist, stress över att hinna med den lokala kursplanen, samt motstånd från eleverna som anledningar att inte arbeta med responsgrupper. Samtliga lärare i studien menar att responsgrupper är tidskrävande. Viktiga slutsatser av studien är att arbetet med responsgrupper inte motsätter sig en strukturerad skrivundervisning, att det kräver utbildning och engagemang hos läraren, samt att det är ett - för såväl lärare som elever – krävande arbetssätt.</p>

No description available.

This is an essay about journalism and the ethical norms of journalism. Four famous cases have been analyzed; Watergate, News of the World, Joy Rahman and Bill Clinton. When analyzing we used the theories of Denis McQuail and the ethical guidelines of the Swedish Journalist Association. We have also used the ideas of utilitarianism to analyze the chosen cases. We aimed to analyze the roles of the journalists involved and found that the ethical norms are customizable to each and every case. In the Watergate-case the journalists act somewhat in contrast to the ethical guidelines but do so in order to favor the public, which makes it approvable. The journalists at News of the World engaged in hacking the telephones of different individuals in order to be first with news about them and their personal life. The public did not consider this acceptable. Joy Rahman was accused of murder and was sentenced to a lifetime penalty though he claimed to be innocent. A journalist found out about this and made a coverage range about his case. This aroused sympathy among the public, which in the end got him acquitted. Bill Clinton was accused of having a love affair with Monica Lewinsky. Media reported intensively about this. At first Clinton denied it, which made his political opponents (and the public) wonder what else he might be hiding. To summarize our conclusions: in some cases it is acceptable to discard the ethical guidelines in favor of the public interest but you need to be aware of the impact such a publication can have on someone’s personal life.

No description available.