Ett av uppdragen som svensklärare har är att stimulera elevers intresse för att skriva. Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för elevers motivation till skrivande i svenskämnet. Hur beskriver elever sin motivation till skrivande, och vilka faktorer anser de ökar, respektive minskar deras motivation till skrivande i svenskämnet? Undersökningen baseras på intervjuer av fem elever i årskurs nio. Studien bygger på induktiva ansatser där resultatet diskuteras i förhållande till teoretiska perspektiv på motivation och skrivundervisning. Flera av eleverna i studien beskriver ett stort intresse för skrivande. De tycker att det är roligt att skriva och att få använda sin fantasi. De drivs till stor del av yttre drivkrafter när det gäller att prestera i skrivandet, såsom betyg och framtida utbildningar eller arbeten. Faktorer som eleverna beskriver ökar deras motivation är fria skrivuppgifter, intresse och inspiration till skrivuppgiften och att få arbeta med kamratrespons. Faktorer som eleverna beskriver minskar deras motivation till skrivande är bristen på ork att anstränga sig, tidspress eller för lång tidstillgång, negativa lärarkommentarer och brist på inspiration till skrivandet.  Slutsatser ur studien är att lärare aktivt bör arbeta för att öka elevers inre motivation till skrivande genom att koppla skrivandet till elevers erfarenheter och intressen. Vidare att en processinriktad undervisning ger elever ökade möjligheter till eftertanke och bearbetning av texter. Slutligen bör lärare tänka på att lyfta fram texters styrkor framför dess brister för att öka eller förstärka elevers självförtroende till skrivande.

No description available.

Syftet med studien var att studera år 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda på vad de själva känner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frågeställningarna: Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsättningar menar eleverna har betydelse för deras motivation? samt Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation? Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever på två olika skolor, har vi försökt nå ett djupare plan där eleverna fått chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lärare ansåg att de saknade motivation till skrivande. Det visade sig tydligt att eleverna är olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de även har olika behov. Resultatet pekar på vikten av ett meningsfullt arbete där tydligheten från läraren står i centrum tillsammans med ett stort engagemang. Men dessutom indikerar resultatet att eleverna har svårt att släppa den traditionellt formaliserade arbetsordningarna i skolan vilket ger negativa konsekvenser. Dessa uppfattningar kan förklaras med att eleverna inte är vana vid förändringar och inte kan föreställa sig att arbeta på ett annat sätt. Alla elever i studien ansåg att det var läraren som bestämde i klassrummet, och eleverna påpekade att det inte fanns mycket intresse av att skriva då man inte fick inflytande på undervisningssituationen. Förslag på vad som kunde motivera elever till skrivande var ökat datoranvändande. Idag användes datorn bara i mån av tid av utskrift av bilder, eller när någon behövde skriva rent.

No description available.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2007.

No description available.

The aim of this bachelor thesis is to try to make the experiences and perceptions of librarians concerning their own expertise visible and through that visualise possible competences related to writing activities taking place in public libraries today. The research questions of this thesis are: How do public librarians experience working with writing activities in relation to their expertise as librarians? Which competencies do public librarians perceive as important regarding their labour with writing activities taking place at the library today? Which work related challenges do public librarians experience in relation to writing activities? To answer these questions I have chosen a qualitative perspective. My method consists of six semi-structured interviews with public librarians, who have diverse experiences related to writing activities. The theoretical basis of this study consist of Herlings operational definition of expertise as a concept and it's related cornerstones such as foremost competences. Herlings definition is set in an organizational research tradition and focuses mainly on human resources within that. The findings of this study suggests that public librarians experience a connection between their area of expertise and writing activities. And that their related competences are useful concerning how you talk about texts in a group context.The librarians also suggest that challenges might be to find functioning forms for the activity.

Digitalt berättande har blivit en del av undervisningen i svenska de senaste åren. Än så länge verkar dock ingen omfattande forskning ha bedrivits i Sverige om hur arbetet med detta påverkar elevers skrivande. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka digitalt berättande och dess inverkan på grundskoleelevers skrivförmågor. Detta gjordes utifrån frågeställningen: På vilket sätt inverkar digitalt berättande på de kognitiva förmågorna i skrivprocessen? För att besvara studiens syfte och frågeställning insamlades totalt elva vetenskapligt granskade artiklar som presenterade empirisk data. Dessa hittades främst genom databaserna Scopus, ERIC och sökmotorn UniSearch. Resultatet visar att digitalt berättande kan ha en positiv inverkan på flera kognitiva förmågor som är involverade i skrivprocessen. Exempelvis påverkades förmågan att tänka kreativt, planera, och kontrollera sitt skrivande. Även förmåga att hantera språket ur ett grammatiskt perspektiv och budskapsförmedling påverkades. Utöver detta diskuteras möjliga förklaringar till att digitalt berättande skulle kunna bidra till att utveckla dessa förmågor. De förklaringar som lyfts handlar främst om att digitalt berättande som arbetssätt främjar elevsamarbete och är motivationshöjande. Forskningen verkar vara samstämmig i att digitalt berättande kan ha positiv inverkan på elevers skrivande. För att kunna dra mer slutsatser och utöka kunskap om detta anser vi dock att det finns behov av vidare forskning framförallt i skolans tidiga år och utifrån svensk kontext.

Skrivande är en central del i elevers utbildning och skrivande förekommer i de flesta skolämnen. Skrivande försiggår också i andra sammanhang än i skolan.  Syftet med denna studie är att undersöka och få en förståelse för hur elever upplever skrivande och att diskutera hur speciallärares arbete utifrån en sådan förståelse kan bidra till att stärka elevers skrivande. 45 texter skrivna av elever i årskurs 8 har analyserats och tolkats med hjälp av en hermeneutisk metodansats. Resultatet visar att elevtexterna lyfter många skilda skrivsituationer och texttyper. Elevtexterna ger uttryck för ambivalens i förhållande till skrivande såsom att det är både roligt och tråkigt, och för att det finns skrivande som är meningsfullt antingen för att det är ett måste eller för att det är något som man vill och har ett personligt intresse av. Det finns synpunkter på vad skrivande är och innebär, där bland annat stavning och innehåll tas upp. Elevtexterna lyfter fram det digitala skrivandet. De visar också vad som kan bli svårt med skrivande och hur dessa svårigheter kan upplevas. När resultaten av den empiriska undersökningen diskuteras i relation till tidigare forskning blir skiljelinjen mellan privatskrivande och skolskrivande framträdande. Motivationens roll för skrivande träder också fram, liksom upplevelsen av att ha svårigheter med att skriva. Speciallärare kan i sitt arbete verka för att synliggöra skrivandets komplexitet och uppmärksamma elevers privata digitala skrivande som ett stöd när skolskrivandet ska erövras. De kan också uppmärksamma vikten av meningsfulla sammanhang för skrivande.

Det här arbetet har handlat om att skriva fem låtar med låttexter på fem veckor och att samtidigt kontinuerligt öva på att använda textförfattarverktyget Object writing. Jag ville ta reda på hur jag kunde få mig själv att börja skriva låtar som handlar om mitt liv och mina känslor för att på så sätt bli mer personlig i mitt uttryck. Låtarna är skrivna på engelska. Undersökningen har resulterat i fem inspelade låtar med text melodi och grundläggande ackompanjemang på gitarr. Jag kom fram till att Object writing hjälpte mig att vara mer närvarande i mitt skrivande generellt och att detta i sin tur gjorde att alla låtar jag skrev hade en tydlig koppling till mig och mitt liv.