The motivation of this work focused on inspiring the understanding of emotions and the ability to name them precisely to improve self-awareness and well-being. Through an online survey, competitor analysis, customer journey map, and interviews it was clear that the chosen target group of young people do not feel fully confident in understanding their emotions and lacked emotional vocabulary. With these results in mind, several concepts were developed. Due to users’ needs the mobile application was chosen as a platform to create an experience to learn emotional vocabulary. As a result, the interactive prototype was created to transform the learning experience into an engaging application to learn emotions definitions, connections, and their application to everyday life. The interactive prototype was tested on potential users and the results were positive. This in turn might be a first step in forming strategies to improve understanding of emotional vocabulary. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Sedan 2012 har frivilliga sammhällsmedborgare fått utbildning via sin lokala räddningstjänst för att kunna åka på räddningsinsatser som en första insats innan räddningstjänsten hinner fram till platsen. Dessa frivilliga personer benämns som civila insatspersoner (CIP) och finns på ett 20-tal räddningstjänster runt om i Sverige, främst på landsbygden. CIP kan idag få larm om uppdrag genom tre olika system, SMS-listor, SOS.larm-appen och Safeland-appen. Den här studien har undersökt de olika systemen utifrån ett användarcentrerat perspektiv, vilket har gjorts genom en förebildsanalys och användarintervjuer som evaluerats med en tematisk analys. Genom en UX-designprocess förankrad i research through design (RtD) har en prototyp innehållandes nya designförslag tagits fram med ett fokus på användarnas behov. Utöver prototypen har fyra designinsikter om applikationer designade för CIP sammanställts: effektivitet, gemenskap, säkerhet och individualisering. Resultatet visar på att designförslagen och insikterna kan bidra till forskningsområdet och den fortsatta utvecklingen av appar för CIPar, dock är de i behov av ytterligare utvärdering innan deras tillämpbarhet kan säkerställas.

Psykiska besvär som ångest, oro och nedstämdhet blir allt vanligare i dagens samhälle. Det kan bero på allt från en stressig vardag och sociala medier till ekonomiska utmaningar. Trots att det är ett vanligt tillstånd idag anses det vara ett ämne omringat av stigma hos en stor del av befolkningen. I mitt examensarbete har jag därför valt att jobba med sätt att uppmärksamma och främja ungdomars och unga vuxnas hälsa och välbefinnande. Som en lösning på detta problem har jag tagit fram appen MICA. Appen innehåller olika verktyg som kan hjälpa att hantera stress, lindra ångest, skapa rutiner och förbättra självkänslan. Genom att använda appen regelbundet skapar man hälsosamma rutiner och vanor som kan ha en positiv effekt på den mentala hälsan.  MICA är en lättillgänglig lösning som hjälper till att bryta ned tabun kring psykisk ohälsa samt hjälper användaren att nå sina mål för sitt mentala välmående. Med hjälp av den digitala coachen, räven Mica, tar användaren kontroll över sin egna hälsa och sitt välbefinnande för att nå sina personliga mål. / Mental health problems such as anxiety, worry, and sadness are becoming increasingly common in today’s society. This can be due to factors ranging from a stressful daily life and social media to economic challenges. Despite being a prevalent condition today, it is still considered subject surrounded with stigma for the majority of the population. Therefore, in my thesis, I have chosen to work on ways to raise awareness of and promote the health and well-being of young people and young adults. As a solution to this problem, I have developed the app MICA. The app contains various tools that can help manage stress, alleviate anxiety, establish routines, and improve self-esteem. By using the app regularly, individuals can develop healthy habits and routines that can have a positive impact on their mental health. MICA is an easily accessible solution that helps break down the stigmas surrounding mental health issues and assists users in achieving their goals for their mental well-being. With the help of the digital coach, the fox Mica, users increase their control of their own health and well-being to achieve their personal goals.

Financial markets are now undergoing exponential growth in data, as high-frequency trading is widespread. The need for effective market surveillance is, therefore, become more prominent. Domain experts in exchanges, trading participants, and regulators must provide evidence in their market surveillance investigation. Still, the increased number of participants and its transaction leads to a complicated task that needs to be analyzed more resource-efficient. One way of performing market surveillance is through an at-a- glance view, which can systematically and timely handle this data. Dashboards are today the widely adopted tool for processing large amounts of data in the financial sector. This study seeks to enhance the user experience of a market surveillance system developed with information visualization of participants’ statistical measures. The research was carried out in an industrial setting and followed the case study paradigm. The user research produced a list of expected tasks, translating into design requirements by reflecting on related research on effective dashboard design for interactive high-dimensional data exploration. The design requirements formed the design elements embedded into the low- and high-fidelity prototypes development. During prototype development, the participants’ statistical measures shown as the predefined dimensions on the dashboard were selected using feature selection methods correlate to their number of alerts. User evaluation of the final high-fidelity prototype suggests that interactive high-dimensional data exploration using parallel coordinates plots could improve the market surveillance process. The gap of effectiveness and efficiency scores between first-time users and experts and the feedback from both users show a steep learning curve in visual exploration. / Finansmarknaderna genomgår nu en exponentiell tillväxt i data, eftersom högfrekvent handel ar utbredd. Behovet av effektiv marknadsövervakning har därför blivit mer framträdande. Domänexperter inom utbyten, handelsdeltagare och tillsynsmyndigheter måste tillhandahålla bevis i sin marknadsövervakningsutredning. Anda leder det okade antalet deltagare och dess transaktion till en komplicerad uppgift som behöver analyseras mer resurseffektivt. Ett satt att utföra marknadsövervakning ar genom en översiktsverk som systematiskt och i tid kan hantera dessa uppgifter. Dashboards ar idag det allmänt använda verk tyget for att bearbeta stora mängder data inom finanssektorn. Denna studie syftar till att förbättra användarupplevelsen av ett marknadsövervakningssystem utvecklat med informationsvisualisering av deltagarnas statistiska matt. Forskningen utfördes i en industriell miljö och följde fallstudieparadigmet. Användarundersökningen producerade en lista över förväntade uppgifter som översattes till designkrav genom att reflektera över relaterad forskning om effektiv instrumentbrädesdesign for interaktiv högdimensionell datautforskning. Konstruktionskraven bildade designelementen inbäddade i utvecklingen av prototyper med lag och hög trohet. Under prototyputvecklingen valdes deltagarnas statistiska matt som visade som de fördefinierade dimensionerna på instrumentpanelen med hjälp av funktionsvalsmetoder som korrelerar med deras antal varningar. Användarutvärdering av den slutliga högtroh prototypen antyder att interaktiv högdimensionell data utforskning med parallella koordinatdiagram kan förbättra marknadsövervakningsprocessen. Gapet mellan effektivitets- och effektivitetsresultat mellan förstagångsanvändare och experter och feedback från bada an vandare visar en brant inlärningskurva i visuell utforskning.

Animations in interfaces, when designed correctly, are shown to be beneficial for usability and user experience (UX). However, most designers create their animations from personal preference without knowledge of how their animated transitions affect the user experience, which increases the risk of them becoming distracting and ruining the experience. Current studies on the topic focus mostly on the usability aspects of animations while the research regarding the emotional impact and aesthetics remain sparse. By understanding how the properties of transitions impact the whole user experience of a user interface, well thought out design choices can be made for improving the experience. The aim of this thesis was to investigate how three transforms and five easing types in animated transitions affect user emotions and perceived user experience. These properties were examined and compared using the mixed method approach of semi-structured interviews, Think-Aloud and the shortened version of AttrakDiff. The results of this thesis indicate that both easings and transforms can affect the perceptions of speed, and that faster perceived transitions are generally more preferred. Also, that the transforms can be more or less suitable for communicating certain changes, and that easings can convey certain impressions suiting different contexts in mobile UIs. The insights of this study can be used for guidance in designing or choosing transitions for specific affective purposes for an improved user experience. / Animationer i gränssnitt sägs gynna användbarhet och användarupplevelse när de är utformade korrekt. De flesta designers skapar dock sina animationer utifrån personliga preferenser utan kunskap om hur deras animerade övergångar påverkar användarupplevelsen, vilket ökar risken för att distraherande animationer som kan förstöra upplevelsen istället. I dagsläget fokuserar studier inom detta område främst på användbarhet av animationer medan forskningen kring emotionell påverkan och estetik är begränsad. Genom att förstå hur egenskaperna för animerade övergångar påverkar hela användarupplevelsen för ett användargränssnitt kan mer genomtänkta designval göras för att förbättra upplevelsen. Syftet med denna avhandling var att undersöka hur tre transformationer och fem olika accelerationer i animerade övergångar påverkar användarnas känslor och användarupplevelse när de används i ett mobilt gränssnitt. Dessa egenskaper undersöktes och jämfördes med genom semi-strukturerade intervjuer, Think-Aloud metoden och den förkortade versionen av AttrakDiff. Resultaten tyder på att både accelerationer och transformationer kan påverka uppfattningen av animationens hastighet, och att snabbare upplevda övergångar i allmänhet är mer föredragna. Dessutom kan transformationerna kan vara mer eller mindre lämpliga för att kommunicera vissa förändringar i gränssnittet, och olika accelerationer kan förmedla vissa intryck som passar i olika sammanhang i mobila användargränssnitt. Resultaten av denna studie kan användas som vägledning vid utformning av övergångar för specifika affektiva ändamål och för en förbättrad användarupplevelse.

The COVID-19 pandemic has forced user experience (UX) designers to make their research comply with social distant roles, because of this many have turned to using computer mediated communication (CMC) tools. Even though research has shown that interviewing in person is marginally superior to video call interviews, user experience research is often conducted using more than one method. Therefore, this thesis aims to investigate how user experience professionals are using video call as the main communication method for their user centered data gathering. Eleven UX professionals from one company were interviewed about ten different projects, focusing on the project execution and the methods used. The results show different ways of using video calls to interview, workaround methods to replace in person observation and, drawbacks and benefits from using CMC tools to gather data. Indicating that some projects are better suited to the use of video calls then others and suggest possible benefits from using both CMC tools and well as in person methods to gather data. / COVID-19-pandemin har tvingat UX-designers (User Experience) att anpassa sin forskning till sociala distansieringsregler, och därför har många börjat använda verktyg för datormedierad kommunikation (CMC). Även om forskning har visat att intervjuer där designers träffarpersonen är marginellt överlägsna intervjuer med videosamtal, utförs forskning om användarupplevelser ofta med hjälp av mer än en metod. Denna avhandling syftar därför till att undersöka hur yrkesverksamma inom user experience använder videosamtal som den huvudsakliga kommunikationsmetoden för sin användarcentrerade datainsamling. Elva UX-proffs från ett designföretag intervjuades om tio olika kundprojekt, med fokus på projektgenomförandet och de metoder som användes. Resultaten visar olika sätt att använda videosamtal för intervjuer, alternativa metoder för att ersätta personliga observationer samt nackdelar och fördelar med att använda CMC-verktyg för att samla in data. Det framgår att vissa projekt lämpar sig bättre för videosamtal än andra och att det finns möjliga fördelar med att använda både CMC-verktyg och personliga metoder för att samla in uppgifter.

The growth of connected, or so called smart home appliances, leads to the search for interaction methods for IoT devices including various forms of smartphone app solutions. Previous research has investigated how complex systems, with multiple options and configurations, can be set up through end-user programming and how app widgets can be an interactive solution. This approach has been adopted by few providers, however, there is little feedback from users on their experiences, in particular on the ease of configuration and customization of app widgets, the ease of use and expectations. To address these questions, I developed a novel app widget as a complement to an existing IoT smartphone app, along with three evaluations: one in-volving 8 experts including designers, developers and product managers; followed by a test session with 10 end users; and finally a field trial in which 3 users lived with the ability to use the widget for two weeks. Feedback and insights about how app widgets affected the user experience were gathered during the process confirming that widgets is a promising solution for controlling smart devices and, depending on the scenario and type of users, there are considerations that could limit or enhance their functionality. / Framväxten av sammankopplade hushållsapparater, eller så kallade ”smart home appliances”,aktualiserar sökandet efter interaktionsmetoder för IoT-produkter, t.ex. smartphone-appar. Tidigare forskning har undersökt hur komplexa system, med flera alternativ och konfigurationer, kan anpassas genom ”end-user-programmering”, och hur app-widgetar kan möjliggöra interaktiva lösningar. Ett fåtal leverantörer har annamat dessa tillvägagångssätt, men det saknas fortfarandefeedback fån användare, särskilt gällande konfigurering och specialanpassning av app-widgetar, lättanvändhet, och förväntningar. För att ta itu med dessa frågor utvecklade jag en ny app-widget som komplement till en etablerad IoT-app för smartphones, samt tre utvärderingar: en med åtta experter, inklusive designers, produktutvecklare, och produktchefer; följt av ett test med tio slutanvändare; och slutligen ett fältförsök där tre anvädare kunda använda app-widgeten i hemmet under två veckor. Under processen samlades feedback och insikter om app-widgetars inverkan på användarupplevelsen, vilka bekräftade att app-widgetar är en lovande metod för att kontrollera ”smart home appliances” och att det, beroende på scenario och användartyp, finns säskilda punkter som kan begränsa eller förhöja deras användbarhet. Framväxten av samman-kopplade hushållsapparater, eller så kallade ”smart home appliances”, aktualiserar sökandet efterinteraktionsmetoder för IoT-produkter, t.ex. smartphone-appar. Tidigare forskning har undersökt hur komplexa system, med flera alternativ och konfigurationer, kan anpassas genom ”end-user-programmering”, och hur app-widgetar kan möjliggöra interaktiva lösningar. Ett fåtal leverantörer har annamat dessa tillvägagångssätt, men det saknas fortfarande feedback från användare, särskilt gällande konfigurering och specialanpassning av app-widgetar, lättanvändhet, och förväntningar. För att ta itu med dessa frågor utvecklade jag en ny app-widget som komplement till en etablerad IoT-app för smartphones, samt tre utvärderingar: en med åtta experter, inklusive designers ,produktutvecklare, och produktchefer; följt av ett test med tio slutanvändare; och slutligen ett fältförsök där tre anvädare kunde använda app-widgeten i hemmet under två veckor. Under processen samlades feedback och insikter om app-widgetars inverkan på användarupplevelsen, vilka bekräftade att app-widgetar är en lovande metod för att kontrollera ”smart home appliances” och att det, beroende på scenario och användartyp, finns säskilda punkter som kan begränsa eller förhöja deras användbarhet.

Denna rapport syftar till att diskutera processen och resultaten från en forskning som är inriktad på att identifiera hur en tjänst för marknadsanalys helst skulle se ut ur investerare/start-up/affärsutvecklingsperspektiv. När vi kollade på den svenska marknaden fann vi ett gap för marknadsanalysverktyg från enbart öppen data och ville utforska detta. Syftet med denna forskning var att identifiera hur en sådan tjänst skulle se ut utifrån åsikter från människor inom affärsområdet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer i två omgångar, för det första att identifiera vilka data som är mest värdefulla och för det andra att titta på designfaktorerna för tjänsten. Huvudresultaten av denna studie är att de flesta ville ha data som kan hjälpa dem att förstå marknaden, vilka konkurrenter de har och även vilka potentiella kunder de bör kontakta. Med andra ord marknadsutvärdering, marknadsjämförelse, marknadspotential och leadsgenerering. När man skapar en sådan tjänst stöder forskningen att de viktigaste faktorerna är att datan är enkelt visualiserad genom aggregering av datan och förenklade grafer för att snabbt skapa sig en bild av resultatet och att tjänsten har ett effektivt sökverktyg. Sökverktyget bör ha en filtreringsfunktion som gör det enkelt att ändra sin sökning under tiden man använder tjänsten. Begränsningar som är värda att ta hänsyn till är faktorn att basera denna tjänst på öppen data från svenska institutionersom ”Bolagsverket” och ”Skatteverket” och främst använda SNIkodsystemet har mött starka negativa åsikter eftersom detta system är föråldrat och ger ett perspektiv på hur vi brukade beskriva företag i det förflutna och inte hur de arbetar idag. För att sammanfatta denna rapport har stödet för den här typen av tjänster varit överväldigande och därför har vi som författare tagit det på oss att förhoppningsvis föra detta till marknaden. / This thesis aims to discuss the process and results of a research focused on identifying how a service for market analysis would preferably look like from an investor/startup/businessdevelopment perspective. After researching the Swedish market, we found a gap for market analysis tools provided from purely open-data. The goal of this research is to identify how such a service would look like based on the opinions of people in the business area. The method used is semi-structured interviews in two rounds, firstly identifying which type of data is most valuable and secondly looking at the design factors of the service. The main results of this study are that most people want data that can help them understand the market, what competitors they have and also what potential customers they should approach. In other words market evaluation, market comparing, market capacity/potential and lead-generation. When creating a service of this kind the research supports the most important factors being easily visualized through aggregating data and simplified graphs and the service offering an effective search tool. The search tool must have the possibility to modify through a filtering function. Limitations worthy of taking in to account are the factor of basing this service on the open-data provided by Swedish institutions like “Bolagsverket” and “Skatteverket”, primarily using the SNI-codesystem have met strong negative opinions since this system is outdated. This provides a perspective on how we used to describe companies in the past and not how they operate today. Concluding this thesis the support for this kind of service have been overwhelming and therefore we as authors have taken it upon ourselves to hopefully bring this to the market.

The involvement of carers in oncology is important for the health of people diagnosed with cancer as well as carers themselves. To improve their involvement, three groups; patients, their carers, and  clinicians should maintain good communication. The e-learning interface, eTRIO, has a learning module for each of these three groups. The design of eTRIO is based on research from psycho- oncologists. This study aims to answer the question; What are the strengths and weaknesses of the eTRIO interfaces for clinicians, carers, and patients in terms of their usability? Heuristic evaluation and think-alouds have been conducted to answer this. The results of this study show that interactive activities, as well as neatly presented content, are engaging the user, buttons and content should have clear purposes. The eTRIO interface will enhance carers' involvement with good usability, making it easy for users to retain important information. Strengths and areas for improvement will be presented in this study. / Inkludera cancerpatienters närstående i onkologi är viktigt för både cancerpatienter och deras närstående. För att förbättra de närståendes inkludering måste tre grupper; patienter, deras närstående och läkare ha god kommunikation mellan varandra. E-lärande platformen, eTRIO, har en modul för varje ovannämnd grupp. Designen av eTRIO är baserad på forskning av psyko-onkologer. Denna studie har som syfte att besvara frågan; Vad är eTRIOs gränssnitts styrkor och svagheter för läkare, cancerpatienter och närstående med avseende på användarvänlighet? En heuristisk utvärdering och think-alouds har gjorts för att svara på denna fråga. Resultaten av denna studie visar att interaktiva aktiviteter och visuellt tilltalande presenterat innehåll engagerar användarna samt att knappar och innehåll behöver tydliga syften. Gränssnitten av eTRIO kommer att förbättra närståendes inkludering med bra användarvänlighet och gör det lätt för användare att komma ihåg viktig information. Styrkor och områden för förbättring kommer att presenteras i denna studie.

This thesis covers the creation of a series of questions that have the purpose of estimating the amount of energy that an individual uses over the course of a year. These questions are designed for a kiosk in an exhibition environment, and they will be used for an environmental project called Homo Colossus which will be presented at different exhibitions. The foundational energy values used in this thesis are from David JC MacKay. The main problem explored throughout this thesis is how we can, with as few questions as possible, give someone an estimation of their yearly energy consumption. To achieve this, we interviewed people with relevant experience and conducted a questionnaire to test the questions. The results from the test led to minor alterations in our questionnaire structure. / Denna uppsats handlar om skapandet av en samling frågor som har syftet att uppskatta mängden energi som en individ använder över ett år. Dessa frågor är designade för en kiosk i en utställningsmiljö, och kommer att användas för ett projekt som kallas för ‘Homo Colossus’ som kommer att presenteras på diverse utställningar. Huvudkällan för energivärdena i denna uppsats kommer ifrån David JC MacKay. Huvudfrågan som denna uppsats täcker är hur vi kan, med så få frågor som möjligt, ge en uppskattning av någons årliga energikonsumtion. För att uppnå detta, så intervjuade vi personer med relevant erfarenhet och skapade ett frågeformulär för att testa frågorna. Resultatet från testet ledde till små förändringar i strukturen av frågeformuläret.