Abstract The aim is to find out the teachers´ different point of views regarding what and why it´s important to teach children about the human body and in what way educationists can teach this knowledge. Seven teachers are asked, through qualitative interviews, about their point of views on teaching the human body in pre-school. The teachers don`t seem to reflect upon the subject, which shows that a development of knowledge needs within the area. Fist of all the children´s spontaneous questions direct what the educationists talk about with the children. The most frequently mentioned questions are about the circulation of the blood and the digestion organs. The teachers think it´s important that the children get knowledge about the human body in order to get a better opinion of their own bodies and themselves. It´s also important because this is the basis of other kind of knowledge, for instance the knowledge about animals. / Sammanfattning Syftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers olika synsätt angående vad och varför det är viktigt att lära barnen om människokroppen, och på vilka sätt man kan förmedla denna kunskap. Sju pedagoger är genom kvalitativa intervjuer tillfrågade om deras synsätt på undervisning om människokroppen i förskolan. Pedagogerna verkar inte reflektera så mycket över ämnet, vilket tyder på att en kunskapsutveckling behövs inom området. Det är i första hand barnens spontana frågor som styr vad pedagogerna talar med barnen om. De organsystem som omnämns oftast och som anses viktigast att lära barnen är cirkulationssystemet och matspjälkningssystemet. Pedagogerna anser att det är viktigt att barnen får kunskap om människokroppen för ökad kroppsuppfattning och självuppfattning, men också att det ligger som grund för andra kunskaper, exempelvis om djur.

Avsikten med min undersökning var att få mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det är ett arbetsverktyg som ska tillämpas av all förskolepersonal ute i verksamheten. För att ta reda på vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bästa sättet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod får svara på frågorna utifrån deras egna erfarenheter. Jag vill också ta reda på hur de gör för att synliggöra varje barns behov. Jag har hänvisat till och använt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten från min studie. Resultaten visar att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som ska användas för att synliggöra verksamheten och barnens lärprocesser. Lärprocesser sker när barnen utmanas i deras lärande, där nya idéer och kunskaper växer fram. På så sätt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrån barnens olika behov och intressen menar mina informanter. Samtliga informanter har en föreställning om hur dokumentationen ska gå till men hur det verkställs ser olika ut, beroende på erfarenheter. Det är enligt samtliga informanter en process som ständigt ska utvecklas där nya möjligheter och infallsvinklar ska hjälpa dem framåt. Genom mina resultat anser jag att pedagogisk dokumentation bidrar till att säkra aktiviteter i inlärningen som är baserade på barnens intressen och behov. / The purpose of my study was to gain further knowledge on how preschool staff works with pedagogical documentation as a tool in their daily activities. It is a tool that should be used by all preschool staff. To find out what experiences preschool staffs have about pedagogical documentation a qualitative interview method was used as the best way to get informative answers, as preschool staff could respond with their individual experience as base. I also wanted to know what they do in their documentation to make every single child’s needs visible. I have referred to findings from relevant previous research which I applied to analyze findings from my study. The finding indicates that preschool staff considers pedagogical documentation as a tool that should be used in order to visualize activities and children’s learning process. A learning process develops when children are challenged in their education, when new ideas and knowledge appear. By documenting practice and children’s learning process there is opportunity to structure activities based on children’s various needs and interest, according to the preschool staff. All preschool staff has a view on how documentation should be done but how it´s executed differs depending on each ones personal experience. All preschool staff considers it to be a process that constantly should evolve, where new possibilities and views can be made visible and contribute to exploration of new possibilities and views going forward. The findings in the study shows is that pedagogic documentation can contribute to secure activities in teaching that are based on children’s interests and needs.

Tidigare forskning har visat att musik kan främja språkutvecklingen hos barn på olika sätt. Denna studie syftar till att se hur man kan arbeta med musik på fem avdelningar i förskolan idag, men också vilken betydelse pedagoger på dessa avdelningar anser att musik har för barnens språkutveckling. Undersökningen begränsades till åldersgrupperna fyra-femåringar och utfördes via fem kvalitativa intervjuer med hjälp av 13 öppna frågor som förberetts inför intervjuerna. Resultatet visar på många olika vägar i hur man kan arbeta med musik och att pedagogerna på varierade sätt anser att musik är en viktig del i verksamheten och för språkutvecklingen. Betydande faktorer som påverkar verksamheten är tillgången till resurser, tid och hur de fördelas i verksamheten. Både pedagogers tankar och forskning som stödjer dessa visar det på flera olika sätt hur musiken stödjer språkutvecklingen hos barn.

Syftet med denna uppsats är att studera vilka högtider som uppmärksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhållande till förskolans läroplan och Konventionen om barnets rättigheter. Uppsatsens empiri består av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det är de så kallade ”svenska högtiderna” som uppmärksammas och även firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den läroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen. Vad det däremot innebär är informanter och forskare osäkra över. Uppsatsen diskuterar också, med stöd i empirin, den delaktighetsformulering som finns i läroplanen. Barnen skall göras delaktig i andras kultur men vilka som ska göras delaktiga i vad och hur det ska ske, råder delade meningar om. Texten avhandlar också rituella uttryck på förskolorna och diskuterar dessa, i förhållande till barnens lek. Kanske är ritualer vuxenlek, som liksom barnens lek, syftar till att skapa mening.

Abstract   The purpose of my study is to see how pedagogues describe their work with language stimulation in preschool. My study is a case study. Through qualitative interviews and observations with three pedagogues I want to se how it works in preschool.        My research question was: How do the pedagogues describe their work procedure with language stimulation?     My result of this study is that language stimulation always is included in all preschool activities. As a pedagogue you must take care of all opportunities, both spontaneous and arranged situations.  The pedagogues see themselves as very important persons when it comes to children´s language development. As a pedagogue it is important with a consciously reflect on what you do and why you do certain things. They want to be good role- models for the children and give them cheerful and challenging activities that strengthen children in their language development.   The conclusion of my study is that if you are a pedagogue who is constantly conscious, present, confident and enthusiastic you can create many situations every day which stimulate children in their language development.

No description available.

Detta examensarbete är en studie om matematik i vardagssituationer i en svensk förskola. Syftet med min studie var att undersöka vilken matematik som uppstår i av- och påklädningssituationer. Ytterligare ville jag ta reda på hur pedagoger arbetar för att lyfta fram och stimulera barnen för att upptäcka matematiken i dessa situationer. Jag har valt att göra en kvalitativ studie. I den empiriska undersökningen använder jag ostrukturerade observationer av pedagoger tillsammans med barnen i tamburen, som kompletteras med löpande protokoll. De kvalitativa intervjuerna med pedagogerna, som var inblandade i undersökningen, användes för att styrka det som observationerna visade. Resultaten visar att en del pedagoger använde av- och påklädningssituationerna för att synliggöra matematiska begrepp. I samtal med barnen utryckte de sig medvetet på ett matematiskt språk och förklarade begrepp för barnen i de situationer det behövdes.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med språket på förskolan med barn som har annat modersmål än svenska. För att vi skulle få en djupare förståelse av pedagogernas erfarenheter och tillvägagångssätt har vi utfört fem intervjuer med verksamma förskollärare. Genom intervjuerna framkom hur pedagogerna själva anser att de arbetar med stimuleringen av flerspråkiga barn, samt vilken betydelse de och förskolan har för att stödja barnet i dess utveckling av ett andraspråk. Därefter har vi jämfört pedagogernas resonemang med litteraturen samt tidigare forskning. Resultatet av jämförelsen visar att pedagogerna är viktiga förebilder, då de finns som ett stöd för att hjälpa barnet i sin kommunikation med andra svensktalande barn. Det finns många olika metoder att använda sig av vid stimulering av språket. Både litteraturen och pedagogerna betonar vikten av att vara tydlig och sätta ord på saker i barnets vardag. Barnets familj och modersmål är även de av betydelse för inlärningen av ett andraspråk. Tryggheten är en annan viktig aspekt för att barnet på bästa sätt ska tillgodogöra sig ett nytt språk.

Syftet med min studie är att belysa hur pedagoger i förskolan ser på sin roll att stimulera och utveckla barns språk. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare. Resultat av studien visar på att det utförs ett medvetet arbete för att utveckla och stimulera barns språk på förskolan. Detta görs främst genom att pedagogerna tar tillvara på de tillfällen och stunder som ges i vardagen. Därigenom stimuleras barnen till att själva använda sig av språket, och att de i förskolan omges av ett rikt och nyanserat språk både i tal och skrift. Genom att barnen möter vuxna som aktivt lyssnar och tar sig tid för barnet så ökar barnets lust att uttrycka sig. Resultatet visar också på att högläsning, rim, ramsor, sång och andra språk- och sånglekar används dagligen, för att på olika sätt utveckla barnets språk. För att barnet ska träna sig i att använda språket på ett mer nyanserat sätt, övar pedagogerna tillsammans med barnen på att berätta och återberätta utifrån böcker och upplevelser. Det handlar också om att utveckla ordförrådet och begreppsförståelsen hos barnet genom att hjälpa barnet att sätta ord på det som de upplever och gör. Språket utvecklas genom kommunikationen som uppstår i gruppen med barn och vuxna. Det sociala samspelet mellan individerna i gruppen är mycket betydelsefullt för språkutvecklingen. Därigenom stimuleras barnet till kommunikation som för dem är både meningsfull och viktig. Pedagogerna menar att det är barnens intresse och erfarenheter som ska vara utgångspunkten för utvecklandet av både tal- och skriftspråk.    Det kommer också till uttryck i min studie att det är viktigt att skapa en miljö som bidrar till att locka och möjliggöra samspel mellan barnen på förskolan. Pedagogerna ska dessutom erbjuda material som både intresserar och stimulerar barnets språk. Materialet bidrar också till att det finns saker att samtala om. Det viktiga är att barnen upplever det lustfyllt att använda sig av språket på olika sätt och att de med hjälp av språket kan förmedla sig med sin omgivning. / The purpose with this study is to point out how pre-school pedagogues look at their part to stimulate and enrich children language. The survey is based on qualitative interviews with five active pre-school pedagogues. The result of the study shows that an active and deliberate work is done to stimulate and enrich children’s language in pre-school. The pedagogue’s cherishes this work in everyday life at pre-school, thereby stimulating the children to use the language themselves. Secondly the children are indirectly stimulated in the overall pre-school environment by a rich and varied language in both spoken and written language. Children at pre-school communicate with engaged pre-school pedagogues that listen actively and thereby increase the children’s desire to express themselves. The results also show that loud reading, rime, jingles, sing and other language- and song games are used daily in different ways to enrich the children’s language. In order to train the child to use the language in a more varied way, pedagogues and children works together to tell and re-tell books and experiences. In many ways it’s about to enrich the children’s vocabulary by helping them to put words on things they do and experience. The language is evolving when children and pedagogues together communicate within the group. The social interaction between the individuals in the group is very important to evolve and enrich the language and thereby stimulating the child to communicate in a meaningful way. The pedagogues mean that the children’s interests and experiences are the foundation to enrich and evolve a rich spoken- and written language. The study also shows that it is of high importance to create an environment that encourages collaboration between children in pre-school. The pedagogues should also provide material that stimulates and increases children’s interest to learn the language. The material also contributes to subjects to talk about. It’s absolutely vital that children experience language as a fun and great resource to use when communicating and interacting with their surroundings.

Syftet var att undersöka olika förskollärares syn på naturvetenskap, samt om de ansåg att deras kunskaper inom ämnet hade någon betydelse för barngruppens lärande/intresse för ämnena. Genom personliga intervjuer och bearbetning av respondenternas svar framkom att det fanns en relativt stor osäkerhet samt okunskap inför tex planering och utförande av naturvetenskapliga aktiviteter inom förskoleverksamheten. Samtliga respondenter, oavsett ålder, yrkeserfarenhet eller utbildning ansåg att mer utbildning/kompetenshöjning inom naturvetenskap vore positivt och viktigt att få tillgång till. För att kunna erbjuda barnen en bred grund att stå på och forska utifrån ställs det idag allt högre krav på att deras lärare faktiskt har adekvata kunskaper inom de olika ämnesområdena.