The purpose with my investigation is that create an image how pedagogues perceive the need of special education in the preschool. My framing of a question is: How perceive pedagogues the need of special education in the preschool? The study is written from a qualitative model and the study has been carried out with help of interviews. It is five interviews made. Three of them are made by preschool pedagogues and the other two with special education pedagogues. The results displays that the need of special education in the preschool is big. It is a need that always comes to consists due to the fact that it always will exist children in needs of especially support. The result also displays that the staff on preschool ask for support and help of special education pedagogues in shape of reflections and also affirmation in the own work. Keyword: Special education. Preschool. Children in need of especially support. Special education support.

The purpose for this examination was to hear what a few (six) of the preschool teachers and child minders in preschool in Sweden would say about “why there is a need of men in preschool”, and connect t the results to different discourses and analyze the material with a purpose that the material could work as ground for an more open discussion about men in preschool. The method for these interviews was a qualitative research interview. The interviewed persons at the time for this examination were working in preschools in the area of Stockholm. The persons were of different gender, but the method was not to examine a difference between men and women or to generalize. The material was produced in conversations with the interviewed person one by one. The main question for the interview was “Is there a need for men in preschool? Why or why not?” The different discourses were about the equality of opportunity, the labour market, the organization, the children, and the discourse that want to prevent men to work in preschool. All of the interviewed said that Swedish preschools need men who work there. Even though they say that, they are familiar with the discourse who wants to prevent men from working in preschool. All of the discourses seem to be familiar with the interviewed. They more or less talked about them without being questioned. The conversations resemble a variety of nuances why there should be men in preschool. The difference of men is up for discussion because the “need of men” is difficult to handle, because there are some men that are more likeable for the job. But at the same time the say we need a variety of men who works in preschool because people are different and it is good for the children to see that. The conversations were leading in more to personalities, and expectations of men. Some of them say that the gender teaching method would be more concrete if more men worked in preschool, because the children and even the teachers could face the method easier. Why there should be more men in preschool is not a given answer, if you look at the results of this examine. Even though they all agree that there should be more men working in preschool the explanation why is reflected in different discourses. Hopefully the material will work as a ground for a more open discussion why there should be more men working in preschool.

Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot. Barnen har stort inflytande i verksamheten och kan påverka för en hållbar utveckling menar pedagogerna. Barnens tankar och idéer lyfts fram av närvarande pedagoger som lyssnar in barnen och utgår ifrån dessa när de planerar verksamheten med bland annat teman. Däremot anser flera pedagoger att de inte har lika stort inflytande i hur de ska arbeta med hållbar utveckling. De menar att de stoppas av brist på tid, diverse upphandlingsavtal och att de saknar kompetens. De eftersträvar fortbildning och styrning uppifrån ledningen.

Denna uppsats är en undersökning av barns aktiva deltagande i rollek. Syftet är att försöka förstå vilka strategier barn i förskolan kan använda sig av för att nå ett aktivt deltagande i rolleken samt hur rollfördelningen sker i rolleken. Vi vill dessutom undersöka vilken syn förskolepersonal har angående barns samspel och deltagande i leken. Frågeställningarna för uppsatsen lyder; Vilka strategier kan barn använda sig av för att få en aktivt deltagande roll i rolleken? Vilka faktorer styr och ligger bakom rollfördelningen i leken? På vilka sätt fördelas rollerna i rolleken? Vi använde oss av två kvalitativa metoder för att genomföra vår undersökning. Dessa var skriftliga intervjuer via e-post och observationer med löpande protokoll. Resultatet visar att barn använder sig av olika strategier för att nå ett aktivt deltagande i leken. Vilka strategier barn använder kan bero på deras ålder, språkutveckling, social förmåga samt lekfärdigheter. Exempel på strategier som barn använder kan vara övertalning, självinvitation, kommunikation, hot/muta och säga till personalen. Rollfördelningen kan ske på olika sätt, till exempel genom förhandling, delegering samt att barn tar den roll de vill ha. Det finns flera faktorer som styr och ligger bakom rollfördelningen. Några av faktorerna är lekfärdigheter, fantasi, förmåga till socialt samspel och aktuell utvecklingsnivå. Vad gäller informanternas syn på barns samspel och deltagande i leken, är de medvetna om sin egen betydelse när det gäller att stödja barns samspel och deltagande samt att de besitter en hel del kunskap om rollek.

Syftet med den här studien var att fördjupa vår insikt i temaarbetets påverkan av förskolans verksamhet. Vi ville få fram vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser med temaarbete som arbetssätt. Intervjuer användes som undersökningsmetod och de olika svaren jämfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollärarna har olika definitioner på vad temaarbete innebär. Det visade även att temaarbete inte är en självklar arbetsmetod i förskolorna. Däremot hade alla förskollärare liknade syn på det pedagogiska arbetet som de bedriver då alla anser att verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter och intressen. De likheter som hittades bland förskollärarna ledde oss till slutsatsen att alla förskollärare i den här studien arbetar tematiskt med den definitionen som det har i dagsläget även om de själva inte är medvetna om det.

Undersökningens syfte är att undersöka lekens betydelse för barnens lärande i förskolan samt lekens betydelse för barnens sociala kompetens. Två frågeställningar är centrala. Vilken betydelse har leken för barnens lärande i förskolan? Vilken betydelse har leken för barnens sociala kompetens? 1998 antogs en ny läroplan för förskolan i form av en förordning. Till följd av detta betonas förskolans betydelse som grundläggande för ett livslångt lärande. Läroplanen är även vägledande för familjedaghemmen. De grundregler som betonas i förskolans läroplan handlar om att verksamheten utmärks av en pedagogik där omvårdad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhetsbild. En god omsorg i förskolan leder till utveckling och lärande, samtidigt som omsorgen innehåller pedagogiska metoder. Till följd av detta betonas vikten av att olika lekar används som metod för barns utveckling och lärande. Meningen är att förskolan ska ses som en rolig, trygg och lärorik plats för barnen. Studiens problemområde behandlar hur leken påverkar barnens lärande och utveckling i förskolan? Metoden som används är observationer. Detta för att tydligt kunna visa hur leken påverkar barnens färdigheter och lärande, sociala kompetens och utveckling i förskolan. Observationer som metod, gör det lättare att undersöka vad barnen gör och inte bara vad de säger när de leker. Observationer ger en klarare och bredare syn på hur barnen använder leken för att lära och utveckla sina förutsättningar och erfarenheter. Observationerna genomfördes på tre olika förskolor och de deltagande var fyra barn i år 2-5 på respektive förskola. Totalt var det tolv barn som deltog i observationerna. Slutsatsen av undersökning visar på likheter såväl som skillnader när det gäller lek i relation till undervisning och lärande på förskolan. Samtliga förskollärare har en positiv inställning till lek och anser leken vara ett bra verktyg för barnens prövande av olika roller och erfarenheter. I leken känner sig barnen trygga i sina roller. Detta har bidragit till bättre självförtroende och självkänsla. I en förskola är det dock en pojke som inte känner sig trygg med de andra barnen. Han valde att leka ensam och därmed, på så sätt, upptäcka sin egen rollfigur. Resultatet visar att samtliga observerade barn använder inslag av olika lekar som instrument för att lära och utveckla sina erfarenheter och kunskaper. Det visar också att barnen lär och utvecklar sin kommunikationsförmåga, sina sociala färdigheter och sin sociala kompetens. Dessutom utvecklar de sin förmåga att uttrycka sig, att umgås med andra och att lära av varandra. / lek och lärande

Detta examensarbete har ett didaktiskt innehåll då det beskriver förskolelärarnas erfarenheter och åsikter om mottagandet och arbetet med läroplanen, Lpfö 98. Arbetet tar upp dess betydelse som den har haft det senaste årtionde för förskoleverksamheten. Att läroplanen för förskolan fyller tio år har väckt nyfikenhet hos oss att vilja undersöka vidare om läroplanen har påverkat förskoleverksamheten. Diskussioner som förts i media gällande förskolans första läroplan ligger till grund för arbetets syfte, som har varit att undersöka sex utbildade förskolelärares syn om läroplanens eventuella betydelse för förskoleverksamheten. I litteraturavsnittet framgår det att förskoleverksamheten har gått från att vara en omsorgsstyrd- till en lärandestyrd verksamhet på grund av införandet av läroplanen för förskolan. Vidare visas exempel på problem som kan uppstå vid ett införande av en ny läroplan i en pedagogisk verksamhet. Utifrån detta har examensarbetet ett historisk- och lärande perspektiv. Arbetets undersökning är baserat på sex semistrukturerade intervjuer med utbildade förskolelärare. Den står på en kvalitativ grund, då en kvalitativ dataanalys har utförts på det insamlade undersökningsmaterialet. Undersökningen påvisade att genom läroplanens införande upplevde förskolelärarna en höjd status. Detta i sin tur medförde dock inte förändringar i arbetssättet hos vissa förskolelärare, där arbetet fortsatte oförändrat. Resultatet visade även att tid, engagemang och kompetens var tre aspekter som är viktiga vid införande och genomförande av en läroplan. Detta för att läroplanen ska kunna användas aktivt i verksamhetens arbete. En förändring som resultatet visade var den mer aktiva föräldrakontakten läroplanen medförde.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka, om det finns något samband mellan förskolegårdens utformning och barns utveckling. Litteraturgenomgången i bakgrunden ger en klar bild av förskolegårdens och utomhuspedagogikens betydelse. Utomhusvistelsen påverkar hela kroppen, både psykiskt och fysiskt enligt Szczepanski (2007). Jag gjorde en kvantitativ undersökning, om hur pedagoger ser på sin utemiljö. Sexton förskollärare från tre olika förskolor fick min enkät. Resultatet av min undersökning ger en samstämmig bild av, hur förskolegården kan användas till både lek och lärande. Gårdens utformning är viktig, och det bör finnas en rik variation av lekmaterial. Många pedagoger betonar att barnen utvecklar motorik, samspel, empati och respekt under utevistelsen. Eftersom min undersökning gäller endast tre förskolor, kan det diskuteras, i vilken grad resultaten kan generaliseras. Dock är samstämmigheten så stor i svaren från förskolorna, att pedagogernas uppfattningar om förskolegårdens betydelse och möjligheter troligtvis gäller även övriga förskolor i landet. / The purpose of my study was to examine, whether there is any connection between the preschool yard’s design and child development. Literature review in the background provides the importance of the yard and outdoor education. Outdoor stay affects the whole body both mentally and physically under Szczepanski (2008). I did a quantitative study on how teachers view their outdoor environments. Sixteen preschool teachers from three preschools got my survey. The result of my study gives a unanimous picture of, how the preschool yard can be used for both playing and learning. The design of the yard is important, and there should be a rich variety of toymaterials. Many educators stress that children develop motoric skills, interaction, empathy and respect during the outdoor play. Since my study is based on just three preschools, the results possibly can’t be generalized. However, the answers from the preschools are nearly unanimous, and the result is probably valid all over the country.

Studiens syfte är att undersöka hur ett urval pedagoger på ett begränsat antal förskolor arbetar med lässtunderna för att främja barns språkutveckling. Studien tar sin utgångspunkt i Statens offentliga utredningar (SOU), Skolverket, forskare, teoretiker och författare som diskuterar på vilket sätt pedagoger kan arbeta med lässtunderna i förskolan för att påverka barns spårkutveckling. Som teoretisk utgångspunkt använder denna studie den sociokulturella teorin som Vygotskij förespråkar. Den empiriska delen består av fyra semistrukturerade intervjuer och den metodologiska utgångspunkten är kvalitativ. Resultatet visar på att pedagogerna är nöjda i arbetet med barns språkutveckling utifrån förskolans förutsättningar. Pedagogerna beskriver barnlitteraturen som betydelsefull för barns språkutveckling. Lässtunderna uppstår oftast spontant enligt pedagogerna och för att barnen ska varva ner. Däremot sker de planerade lässtunderna när barnen vilar och vid olika temaarbeten. Därtill visar resultatet av intervjuerna att barns språk stimuleras när de får höra berättelser och bearbeta dessa genom samtal under lässtunderna. Slutligen visar studien på att arbetet med barns språkutveckling under lässtunderna till viss del försvåras, då en del av pedagogerna anser att de inte har tillräckligt med tid, närhet till biblioteket och att lokalernas utformning kunde vara bättre för att arrangera lässtunder.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende.  Avvikande beteende kan leda till ett symtom som till exempel ADHD . För att förebygga barnens avvikande beteende är det viktigt att skapa en dialog kring barnet,  föräldrar perspektivet är en viktig del genom att samtala om barnets svårigheter.