BakgrundI vårt nutida samhälle använder vi digitala verktyg inom många områden, både privat, iarbetslivet och i utbildningssammanhang. Digitala verktyg har skapat många nyamöjligheter i förskolan och skolan men det har dock inte varit enkelt att finna en balans mellan det gamla och det nya. Digitala verktyg så som den interaktiva tavlan skall fungera som ett hjälpmedel tillsammans med övriga verktyg.SyfteSyftet med min studie är att undersöka hur pedagogerna i en förskola upplever att införandet av den interaktiva tavlan har förändrat deras verksamhet.ForskningsfrågorHur menar pedagogerna att den interaktiva tavlan påverkar deras planering av denpedagogiska verksamheten? Vilka effekter menar pedagogerna att den interaktiva tavlan får på arbetssättet tillsammans med barnen? Hur upplever pedagogerna att den interaktivatavlan påverkar barns lärande? Vilka möjligheter och/eller hinder anser pedagogerna kan uppstå vid användandet av den interaktiva tavlan?MetodJag har genomfört en kvalitativ studie med intervju som huvudsaklig metod.ResultatI mitt resultat kan jag urskilja att pedagogernas kunskap och kompetens är av stor vikt i användandet av den interaktiva tavlan i barngruppen. Jag har också uppmärksammat pedagogernas glädje, lust och engagemang samt en vilja att lära. Pedagogerna såg många möjligheter med att använda den interaktiva tavlan som ett verktyg i vardagen. Tillgängligheten har en påverkan i hur den interaktiva tavlan används i verksamheten. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND: För att kunna ge barnen en bra grund när det gäller de demokratiskavärderingarna som vårt samhälle vilar på är det viktigt att barnen fårmöjlighet att ha inflytande och påverkan över sin vardag i förskolan.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att studera 12 pedagogersuppfattningar och erfarenheter av barns inflytande i den dagligaförskoleverksamheten med barn i åldrarna 1-6.Våra frågeställningar är följande:• Hur ser pedagogerna på barns inflytande i förskolans verksamhet?• Vilka erfarenheter har pedagogerna när det gäller barns inflytandeoch påverkan i den dagliga förskoleverksamheten?METOD: Denna undersökning grundar sig på en kvalitativ med hjälp av selfreport som metodredskap. 10 av 12 pedagoger har deltagit i dennaundersökning.RESULTAT: Av resultatet framgår att pedagogerna på olika sätt arbetar med barnsinflytande och delaktighet genom att pedagogerna låter barnen fårpåverka sin situation och att de är uppmärksamma, öppna och flexiblaför att kunna ta vara på barnens idéer och intressen. De erfarenhetersom pedagogerna berättar om kring barns inflytande är bådesituationer då pedagogerna intar både barns perspektiv ochbarnperspektiv. De beskriver situationer då det har fungerat bra och dådet har fungerat mindre bra. Pedagogerna menar att det har fungeratbra då barnen har fått vara med och påverkat, exempelvis i utformningav aktiviteter. De menar vidare att det har gått mindre bra då de hargett barnen möjlighet till att ta ansvar som barnen inte har klarat av,bland annat på grund av ålder och mognad. Tidsbrist, rutiner ochblandade åldersgrupper är andra svårigheter som framkommer. / Uppsatsnivå: C

Förskolan är och har under en lång tid varit en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Endast 2-3 procent av alla pedagoger som arbetar i förskolan är i dagsläget män (Skolverket, 2006). Syftet med denna studie är att komma åt hur fyra manliga förskollärare ser på sin yrkesroll och sitt yrkesval, och om de upplever några för – eller nackdelar med att arbeta som manlig förskollärare. För att komma åt de manliga förskollärarnas tankar och åsikter användes kvalitativa intervjuer. Metoden jag inspirerades av och som användes i studien för att bearbeta det empiriska materialet var den fenomenografiska forskningsansatsen. Huvudsyftet inom fenomenografi är att genom första och andra ordningens perspektiv få reda på hur människor uppfattar olika aspekter av sin omvärld. Intervjuerna av de fyra förskollärarna resulterade i tre kategorier av uppfattningar. Resultatet visar på att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar förskollärarnas inställning till sin yrkesroll och sitt yrkesval. De var alla överens om att det finns fler fördelar och positiva aspekter med yrket än vad det finns negativa.

BakgrundUnder denna del av uppsatsen kommer vi att redogöra för studier som ligger till grund för vår undersökning och som är adekvat för vårt syfte. I vardagen finns det många bra tillfällen att ta till vara på matematik som till exempel dukning, samling och genom leken med mera. För att barnen skall få en bra matematisk kunskapsgrund är det viktigt att förskollärarna synliggör matematiken i förskolan på ett roligt och lustfyllt sätt.SyfteSyftet med studien är att ta reda på hur några förskollärare i förskolan uppfattar matematisk begreppsbildning. Studien kommer även att behandla hur de beskriver vilka metoder de använder sig av samt hur de säger att matematiken görs synlig för barnen.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativ metod. Det verktyg som vi har använt oss av i studien är kvalitativ intervju, där åtta förskollärare på tre olika förskolor har intervjuats.ResultatResultatet i vår studie visar att förskollärarna finner att förskolans vardagliga situationer som till exempel: matsituationen där barnen räknar ut hur många köttbullar de kan ta, under samlingen när barnen räknar antal deltagande barn, utevistelse där förskollärare använder skogsmiljö för att lära ut matematisk termologi och påvisar skillnader inom längd, storlek och vikt kan inspirera barnens utveckling av matematisk begrepps bildning. De undervisnings metoder pedagogerna använder vid utlärningen av matematisk begreppsbildning är på många sätt lika och bygger på samma principer, att göra matematiken lustfylld samt att använda sig av barnens nyfikenhet. Förskollärarna tycker att de matematiska begrepps bildning som barnen ska ha med sig vidare till skolan är vikt, antal, volym, geometriska former, räkning, sortering, jämförelse och bråk. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundStudien tar upp hur förskolan har utvecklats från 1800-talet fram till idag. Från att barnen ska ha fått tillsyn och omsorg till idag där pedagogerna arbetar utifrån barnens intressen och utveckling. I dagens samhälle behöver människor ha en digital kompetens eftersom de bör kunna följa med i samhällsutvecklingen. Vi har idag en läroplan för förskolan där det finns mål om den nya tekniken som pedagogerna ska sträva efter. Det här kan barnen göra genom att leka och experimentera vid surfplattan. Barnen kan även genom samspel med vuxna och andra barn lära sig hur tekniken fungerar.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur digitala lärresurser motiveras i förskolan.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie där intervjuer har varit det centrala.ResultatResultatet visar på hur förskolan motiverar beslutet av surfplattan. Det vi har kommit fram till är hur beslutet har tagits till att skaffa surfplattor det vill säga genom diskussioner och att alla var överens. Vissa förskolor använder den mer och vissa använder den inte alls, men vi har sett att det finns utvecklingspotential. Pedagogerna vill utveckla användandet eftersom de ser surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. För att kunna utveckla användandet är det av stor vikt att pedagogerna planerar utefter de didaktiska frågorna: vad, hur och varför. Vi har även kommit fram till att pedagogerna anser att de flesta vårdnadshavarna är positiva till surfplattan i förskolan. / Program: Lärarutbildningen

Lärplattor används allt mer i förskolan och ändringar är på gång i och med den reviderade läroplanen för förskolan, vilken träder i kraft juli 2019. Avsikten med förslagen är att förbereda morgondagens medborgare för ett alltmer digitaliserat samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers föreställningar gällande lärplattor i förskolan och hur pedagoger menar att dessa integreras i verksamheten. Studien grundar sig i en digital enkätundersökning riktad till pedagoger i förskolan inom Stockholms län. Enkäten har besvarats av 50 pedagoger. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet. Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar kommer vi fokusera på begreppen artefakt, mediering och stöttning.   Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställning till lärplattan i verksamheten och att deras intention kring användandet av lärplattan främst är att den används som ett hjälpmedel och komplement för att skapa lärtillfällen. Slutsatsen vi kan dra av detta arbete är att dagens barn växer upp i en värld där digitaliseringen är en självklarhet, som inte går att hejda. I och med att barn har möjlighet att nyttja lärplattor i förskolor blir den således ett viktigt verktyg i att förstå omvärlden och ett viktigt redskap i barnens kunskapsutveckling.

Läroplanen för förskolan förändras i takt med att samhället förändras. Läroplanen kan på många sätt beskrivas som en mall för den goda samhällsmedborgaren men även som ett hjälpmedel till att bedriva verksamheten i förskolan. I läroplanen tas olika områden upp som hur förskolan ska bedrivas och vilka kunskaper som ska läras ut. Kunskap är en resurs för samhället och vilka kunskaper som ska läras ut är ständigt i förändring. I läroplanen för förskolan som kom år 2018 tillkom begreppet undervisning vilket kan ses som kontroversiellt. Detta eftersom begreppet undervisning är starkt förknippat med skolan och inte med förskolans verksamhet. Studien ska därför utifrån en kritisk diskursanalys ur ett förändringsperspektiv analysera undervisning och lärande i alla läroplanerna för förskolan. Detta i syfte att kartlägga hur de olika läroplanerna för förskolan definierar undervisning och lärande samt beskriver hur undervisning och lärande ska bedrivas. Resultatet visar att undervisning som metod alltid har funnits med i förskolans läroplan. Dock har själva begreppet undervisning inte funnits med i läroplanen förrän 2018. Vilket ord som används för att beskriva genomförandet av undervisning i förskolan möjliggör eller hämmar vad som kan genomföras på förskolan. Undervisning i förskolan har förtydligats och förskolans verksamhet beskrivs numera som en utbildning. Detta går att koppla till läroplansteori om att förskolan gått från en informell till en formell utbildning där det läggs mer fokus på utbildning än tidigare. Den ökade inriktningen på utbildning gör att kvaliteten och likvärdigheten i landets förskolor och skolor ökar. Detta möjliggör att barn i Sverige kan prestera bättre i skolan och på så sätt bli en resurs för samhället.

Studiens syfte var att undersöka vilken uppfattning åtta förskollärare uttrycker om sitt arbete med fysisk aktivitet i förskolan. Teoretiskt grundar sig studien på ett sociokulturellt perspektiv och utgår från semistrukturerade intervjuer för att bilda en kvalitativ forskningsprocess. Studiens mest framträdande resultat är att förskollärarna definierar fysisk aktivitet olika samt att endast ett fåtal förskollärare utför dokumentations och utvärderingsarbete gällande fysisk aktivitet. Slutsatsen av studien är att om förskollärare inte bedömer vad som är fysisk aktivitet utifrån samma kriterier, kommer barns fysiska aktivitet kompenseras på olika sätt och därmed blir inte förskolan likvärdig varhelst den sker.

Forskning visar att kommentarsfält i forum på sociala medier konstruerat en tydligare transparens i kommunikationen mellan producenter och följare, vilket även påverkat den fria samhällsdebatten, som i sin tur skapat olika typer av normer. Syftet med denna studie är att beskriva hur förskolläraryrket framställs på sociala medier, samt vad det kan få för betydelse för förskolans pedagogiska verksamhet. Forskningsfrågor som studien ämnar besvara är, Hur talas det om förskolläraryrket i kommentarsfält i forum på sociala medier? Samt, Vilka diskurser blir synliga i forum på sociala medier och vilken betydelse får det för förskolans praktik? Den vetenskapliga utgångspunkten i studien grundas i den socialkonstruktionistiska teorin. Metoden har genomförts utifrån en kritisk diskursanalys, där textgranskning av trådar i forum på sociala medier lagt grunden för resultat, analys och diskussion. I resultatet synliggörs att kommunikationen mellan förskolan och hemmet behövs för att konstruera en förståelse, samt för att nå ut och sprida kunskap. Vilket möjliggör för mer kunskapsbaserade diskurser i sociala medier kring förskolläraryrket och förskolans pedagogiska verksamhet. Slutsatsen blir därmed att trots producenter och följares kunskap kring vad förskolläraryrket innebär, väljer de att bortse från denna kunskap. De konstruerar en verklighet, som för dem anses vara trovärdig, där förskolläraryrket framställas som ett yrke med låg status, vilket även konstruerar negativa konsekvenser för förskolan.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan samspelar och interagerar med naturen. Som metod kommer vi använda oss av observationer, gåturer och informella samtal. Vårt resultat visar att naturens artefakter kan användas för att skapa ett socialt samspel barnen sinsemellan samt skapa ett socialt lärande, barns relationer till naturen och varandra kan uppstå genom socialt samspel eller lek. Genom att barn undersöker och ställer frågor medieras kunskap med hjälp av artefakter i det sociala lärandet (Williams 2011, s 40). Vår slutsats är att barnen på den avdelning som undersökningarna gjordes använde sig aktivt av de olika artefakterna som naturen har att erbjuda för att påbörja det sociala samspelet med sina kamrater. Vi kan även dra slutsatsen att barns interaktion är en viktig del av lärandeprocessen, då kunskap bildas och ombildas (Änggård 2008, s 231).