The overall purpose of the study was to get a deeper understanding of the process of transition from preschool to compulsory school. According to the purpose the study three issues are the following: 1. How organized the reception to the compulsory school? 2. The motives are to host the compulsory school? 3. What consequences may mean the individual, group and organizational level? The background of the study highlights different factors that influence the transition between pre-school and compulsory school. Also included is a review of research on studies related to students experiences of being in compulsory school and wc alternative solutions which occurred out in the operations, which are relevant for the study. Semi-structured interviews were conducted with eight managers /principals and special educators. The result is divided into four themes. The result in part one includes enrollment processes for compulsory school. Part two describes the reasons for the receipt of compulsory school. The third part shows the impact on the individual group and organizational level. The fourth section deals with children and carers influence and participation. The discussion raised that since the new Education Act (Lgr 11) it is clear who belongs compulsory school and who do not. It requires a diversity of actors that work together to facilitate the transition process for children/ students.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur specialpedagogen och pedagogerna beskriver handledning i förskolan samt hur specialpedagogen och pedagogerna beskriver vilka effekter handledning kan ge. För att besvara syftet kom vi fram till följande frågeställningar, hur kan specialpedagogens yrkesroll se ut i förskolan, hur beskriver specialpedagogen och pedagogerna handledning i förskolan samt beskriver specialpedagogen och pedagogerna att någon förändring skett i lärmiljön efter handledningen, i så fall vilken. Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsansats och metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt fokusgruppintervjuer. I studien har två specialpedagoger som arbetar mot förskolan samt tre arbetslag som får handledning av specialpedagog intervjuats. Som stöd i analysen av resultatet har de specialpedagogiska perspektiven, det kategoriska och relationella perspektivet, använts. Resultatet som har framkommit är att specialpedagogerna har olika arbetssätt och arbetar med handledning på olika sätt. I reflektion med arbetslagen upplever specialpedagogerna effekten av handledningen. Alla arbetslagen beskriver förändring i lärmiljön efter handledningen med specialpedagogen. Samtliga arbetslag beskriver handledning som något positivt. / The aim of this study is to increase the knowledge about how the special educator and the educators describe tutoring in the preschool and how the special educator and the educators describe the effects that tutoring can give. To answer the aim, we came up with the following questions, how can the special educator's professional role look in the preschool, how does the special educator and the educators describe tutoring in the preschool and do the special educator and the educators describe that any change has occurred in the learning environment after the tutoring, if so which one. The study is based on a qualitative research approach and the method used is qualitative semi-structured interviews and focus group interviews. In the study, two special educators working towards preschools and three work teams who receive tutoring of special educator have been interviewed. In support of the analysis of the result, the special educational perspectives, the categorical and relational perspective, have been used. The result that has emerged is that the special educators have different working methods and work with tutoring in different ways. In reflection with the work team, the special educators experience the effect of the tutoring. All the teams describe changes in the learning environment after the tutoring with the special educator. All work teams describe tutoring as something positive.

Bakgrund Den här uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med matematik inom förskoleverksamheten, med barn i åldrarna 1-6 år. Vad de har för förutsättningar att nå  måluppfyllelse samt hur de tar tillvara på spontana lärtillfällen. Skolinspektionen (s.5) har  under åren 2015-2017 gjort en kvalitetsgranskning av hur förskolan arbetar med att utveckla och inspirera barnens lärande gällande matematik. Det framkommer att undervisningen inte omfattar läroplanens samtliga strävansmål inom matematik och elever presterar sämre på matematikdelen i de nationella proven. Aktuell forskning som tagits fram av Skolinspektionen(s. 6-7) visar att det är av stor vikt att barn introduceras och får erfarenheter av matematik tidigt, så de får en djupare förförståelse inom området för vidare kunskaper i skolan. Syfte Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka kunskaper pedagogerna beskriver att de har i matematik och vilka förutsättningar pedagoger i förskolan har att undervisa i ämnet, för att nå måluppfyllelse i enlighet med Läroplanen för förskola, Lpfö 18 (Skolverket 2018). Metod Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningen har riktat sig på förskollärares uppfattningar om deras matematiska kunskaper och förutsättningar gällande matematikundervisning i förskolan. De pedagogerna vi intervjuade har erfarenhet av matematik och undervisning inom ämnet. Resultat Av vår studie framkom det att pedagogerna anser att de har grundläggande kunskaper inom matematik för att kunna undervisa inom ämnet. Pedagogerna tycker att planeringstiden är bristfällig och organiserad på fel sätt. De är medvetna och tar tillvara på de spontana  tillfällena under dagens aktiviteter dock är detta inte alltid möjligt.

Den digitala tekniken, lärplattan- har under en längre tid varit ett redskap i skolan och nu mer förekommande även i förskolan som ett hjälpmedel som lyfts fram för att ge barnen en ökad möjlighet att möta, förstå och ge ny kunskap i olika ämnesområden i undervisningen, som till exempel matematik. I denna studie undersöker vi förskollärarnas erfarenheter och inställningar till hur lärplattan används som ett pedagogiskt komplement till matematikundervisning. Vi vill även ta reda på vilka möjligheter lärplattan bidrar med och hur den kan stödja barns lärande och samspel, samt vilka svårigheter som kan uppstå i användningen av lärplattan i matematiken. Studiens syfte är att skapa kunskap om hur lärplattan kan användas i förskolans matematikundervisning. Metoden för denna studie är en kvalitativ studie med self-report som redskap för att ta del av pedagogernas beskrivningar om användandet av lärplattan. Self-reporten innehåller öppna frågor för nio stycken verksamma förskollärare/respondenter i södra Sverige. Utgångspunkt för analysen i denna studie har tagits i våra forskningsfrågor och i de sociokulturella teorier där samspel beskrivits av bland annat Vygotskij och Säljö. I resultatet av studiens self-report framkom det att alla förskollärare har kompetens för lärplattan och att de såg både möjligheter och svårigheter kring användandet av lärplattan i matematikundervisningen. Lärplattan är ett komplement som kan stödja barns samspel och lärande på ett roligt sätt där ett pedagogiskt syfte med variation i undervisningen skapar möjligheter och en tillgång för alla barns lärande. Slutsatsen i studien visar att lärplattan i matematikundervisningen användes främst för de äldre förskolebarnen. Förskollärarnas utbildning, kompetens och fortbildning gav dem kunskaper i att både kunna använda lärplattan i matematikundervisningen och att kunna begränsa användning och skärmtid. Detta var särskilt tydligt bland de som arbetade med de yngre barnen (1–3 år) där lärplattan används mer sällan. Förskollärarna betonade för att lärplattan ska kunna användas i ett pedagogiskt syfte bör man som pedagog ha ett medvetet förhållnings sätt till användningen av lärplattan och alltid vara närvarande när barn använder den, annars riskerar lärplattan att endast bli ett tidsfördriv.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på undervisning i förskoleverksamhet. Vi använder fenomenografi som teoretiskt ramverk, som belyser uppfattningar av fenomen och variationer mellan dem. För att undersöka syftet på både ett övergripande plan och ett ingående plan kombineras studien av en kvantitativ respektive en kvalitativ delstudie. Delstudie 1 är av kvantitativ karaktär och utgörs av en enkätundersökning. Delstudie 2 är av kvalitativ karaktär och baseras på samtalsintervjuer. Delstudiernas resultat är i stora drag eniga kring undervisning som fenomen: den definieras som målstyrda processer och kan ske under hela dagen i förskolan, både i spontana och planerade situationer samt oberoende av tid och rum. Våra resultat visar att en övervägande majoritet av studiens förskollärare är positivt inställda till undervisning i förskolan, vilket skiljer sig från tidigare forskning som påvisat att förskollärare är obekväma med undervisningsbegreppet. Vad som tycks skilja de positiva förskollärarna från de negativa i vår studie är en högre grad av reflektion och bearbetning av fenomenet undervisning i förskolekontext. Gällande vilka faktorer som studiens förskollärare anser är mest avgörande för undervisningens kvalitet framkommer framför allt barngruppsstorlek, tid och arbetslaget; det senare i betydelsen välfungerande och kompetent, något som inte belysts i tidigare forskning som vi har tagit del av.

Syftet med studien är att synliggöra vilka perspektiv på lek som finns i förskolans läroplaner 1998 till 2018. För att nå vårt syfte valde vi att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ textanalys. Jämförelsen mellan förskolans läroplan 1998 fram till och med den reviderade 2016 visar att de inte skiljer sig åt alls gällande lek. I förskolans läroplan 2018 kunde vi däremot se att en förändring gällande lek har skett. Vi skapade ett eget analysverktyg genom att tolka några forskares syn på lek och använde dem i vår analys av läroplanerna för förskolan. De analysverktyg som skapades var lek som lärande, lek som egenvärde och lek som fantasi. Resultatet av vår studie visar att begreppet lek är öppet för tolkning och att det finns olika sätt att se på lek i förskolans läroplaner. Vi fann även att lek som lärande är det mest framträdande perspektivet i samtliga läroplaner. Vår studie kan bidra med en insikt i alla förskolans läroplaner om hur lek kan tolkas och hur synen på lek har förändrats över tid i läroplanerna för förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn som är i behov av särskilt stöd, hur de arbetar med specialpedagogik och vilka möjligheter och förutsättningar som finns för att skapa en inkluderande verksamhet. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv. Där handlar det om att barnets lärande och utveckling inte bara beror på den mentala och biologiska utrustningen, men beror även på den sociokulturella miljön och vilka tillgångar och resurser som barnet har. Forskningsmetoden som använts är en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer och observationer av pedagoger i förskolor med olika utbildningar och arbetslivserfarenheter. Resultatet visar att arbetet med specialpedagogik är komplext och kan uppfattas olika. Resultatet tydliggör även hur organisation, specialpedagogisk kompetens och föräldrasamverkan lägger grunden för goda förutsättningar för pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur och i vilket syfte förskollärare arbetar med estetiska lärprocesser i förhållande till läroplanens intentioner och hur de ser på det föränderliga lärandeuppdraget gentemot estetik i den nya reviderade läroplanen. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och grundar sig i den kvalitativa ansatsen där kvalitativa intervjuer med förskollärare användes som metod. Analysen visade att förskollärare är medvetna om läroplanens intentioner i förhållande till estetiska lärprocesser samt hur och i vilket syfte de kan användas. I resultatet framkom en osäkerhet hos förskollärare i hur undervisningsbegreppet kommer att påverka deras arbete med estetiska lärprocesser. Det framkom även att majoriteten förskollärare menade att de estetiska lärprocesserna kan användas som en helhet i verksamheten och integreras med alla mål i förskolans läroplan. Utifrån resultatet dras slutsatsen att de estetiska uttryckssätten är viktiga för barns utveckling och lärande och att undervisningsbegreppet inte borde påverka förskollärarnas arbete med de estetiska lärprocesserna.

Bakgrund: Ett sätt för tandvården att nå de nationella och internationella mål som ska uppfyllas för att främja god oral hälsa och minska kariesprevalensen hos barn är att samverka med andra yrkeskategorier.  Syfte: Att studera tandborstningsrutinerna på förskolan och i hemmet i Region Jönköpings län. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med två olika enkäter till personal och föräldrar. En till föräldrar med 2 slutna frågor om tandborstvanor och en till förskolepersonal med 17 slutna frågor om bakgrund, tandborstning, utbildning och munhälsans betydelse. Resultatet redovisades deskriptivt i text, tabeller och figurer med absoluta (n) och relativa (%) frekvenser. Chi-2 och Fisher’s exakta test användes för att undersöka eventuella skillnader mellan yrkeskategorier i inställning till tandborstning.  Resultat: Studien visade att barnen på dessa förskolor (97,2 %) fick borsta sina tänder med fluortandkräm efter frukost eller lunch. Ingen signifikant skillnad fanns gällande personalens utbildningsnivå och inställning till tandborstning på förskolan. De allra flesta barn (87,8 %) fick hjälp med tandborstning två gånger dagligen i hemmet. Slutsats: Studien visade att det fanns en god följsamhet till projektet ”Tillsammans mot tandtrollen” på förskolorna. En majoritet av föräldrar borstade sina barns tänder två gånger dagligen i hemmet.

För den kommande studien är vårt syfte att bidra med kunskap och förståelse kring det matematiska språket i förskolans miljö, vid tillfällen då det inte explicit har planerats någon matematisk aktivitet. De frågeställningar som vi har arbetat med i studien är: Hur kommer matematik till uttryck genom förskollärarna i de spontana aktiviteterna i förskolan? Vilken typ av matematik blir barnen utmanade med i förskolans spontana aktiviteter? Vilka matematiska begrepp används i förskolans spontana aktiviteter? Studien har genomförts med fyra observationer och två intervjuer, där studieobjekten varit förskollärare och förskollärares användning av matematiska uttryck i kommunikationen med barnen. Det insamlade materialet har sedan analyserats genom en tematisk metod och sammanställts i tabeller för vidare analys.  I analysen har vi tagit stöd av Bishops matematiska aktiviteter och sociokulturella perspektivet med fokus på matematiska huvudgrenar som geometri, aritmetik, sortering, rumsuppfattning, problemlösning samt mätning. Det matematiska språket i förskolan kommer till uttryck genom förskollärarens användning av olika matematiska begrepp inom de nämnda huvudgrenarna i matematik. I förskolorna blev barnen aldrig eller sällan utmanade i subtraktion, multiplikation, statistik, area, procent eller symmetri, detta kan bero på en brist i matematisk kompetens hos förskollärare, men framför allt att matematik är kontextbundet där matematiken i förskolan formas efter den kultur den frodas i. Denna studie är därför ett kunskapsbidrag till kommande och redan verksamma förskollärare i förskolan. Genom att belysa den typ av matematik som kan förekomma i kommunikationen och vilken matematik som där kommer fram.