The aim of this thesis was to find out if and why aspiring preschool teachers who study science and technology in their undergraduate courses show a greater interest in biology than the other subjects. The investigation was conducted on 64 students who during the time of this investigation, wrote thesis as the final step in their education. The to-be preschool teachers in the survey showed the greatest interest in the subject of biology, while interest in chemistry and physics turned out to be very low. Early childhood experience from preschool age can affect the view on a topic that a person later develops. It is therefore important that there are teachers in preschool that can help give children a positive image of all the natural sciences and technology.

Studiens syfte var att skapa förståelse för barns uppfattningar om hur människan lever på en rymdstation och hur digitala verktyg och estetiska uttrycksformer kan bidra med att synliggöra barns uppfattningar om människan i rymden. Studien utgick från en kvalitativ ansats med åtta barn i femårsåldern. Barnen fick ta del av bildspel, bilder och filmer och samtala om det de sett. Första aktiviteten handlade om livet på en påhittad rymdstation från det populärkulturella fenomenet Star Wars. Därefter fick barnen delta i en aktivitet som handlade om livet på en riktig rymdstation. Efter vardera aktiviteten fick de rita bilder utifrån samtalen och berätta om sina bilder. I den tredje och sista aktivitet fick barnen samtala om vad de varit med om igen. Resultatet visade att barnen uttryckte komplexa frågeställningar om rymdteknik och naturvetenskapliga fenomen, de ställde frågor och önskade att se fler filmer om livet på en rymdstation. De digitala verktygen bidrog som ett hjälpmedel till att barnen uttryckte sina tankar och gav upphov till fler samtal. Estetiska uttrycksformer i form av bildskapande gav barnen ett ytterligare sätt att utrycka sig på.

The purpose of this study was to investigate how the goal in the curriculum that concerns construction can be realized in pre-school activities. The curriculum for the pre-school states that pre-school shall strive towards making sure each child develops the ability to build, create and construct with the use of different techniques, materials and tools (Skolverket, 2016a). The issue of this study is: how do pre-school staff interpret the goal of the curriculum and which preconditions do pre-school staff think they offer children to enable the development of the abilities defined by the goal? These questions have been answered by interviewing one child minder and four pre-school teachers from different pre-schools. The result shows that the pre-school staff interprets the goal rather literally. The participating pre-schools work accordingly to what can clearly be read in the wording of the curriculum goal. They build, create and construct and explore different tools, materials and techniques. The results also shows that according to the pre-school staff themselves children are offered the following preconditions: offer of material, the children’s interests and capabilities as a starting point, rules and routines to relate to and personnel. / Syftet med denna studie var att undersöka hur läroplansmålet som behandlar bygg och konstruktion kan realiseras i förskolans verksamhet. Det som står skrivet i förskolans läroplan är att verksamheten ska sträva efter att varje barn ”utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap” (Skolverket, 2016a, s. 10). För att uppfylla syftet har följande frågeställning utgåtts ifrån: hur tolkas läroplansmålet av pedagogerna och vilka förutsättningar anser sig pedagogerna erbjuda barnen för att de ska utveckla de förmågor som målet anger? Frågeställningen har besvarats med hjälp av intervjuer som genomförts med en barnskötare och fyra förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att pedagogerna främst tolkar läroplansmålet relativt ordagrant. Det som görs på de deltagande förskolorna är det som tydligt går att utläsa i läroplansmålet. Det byggs, skapas och konstrueras samtidigt som olika material, redskap och tekniker utforskas.  Resultatet visar också att pedagogerna anser sig erbjuda barnen förutsättningar i form av fyra huvudsakliga teman: erbjudande av material, barnens intressen och förmågor som utgångspunkt, regler och rutiner att förhålla sig till samt personal.

Abstract The purpose of the study is to contribute knowledge about working with physics in preschool, and how the youngest children perceive natural science phenomena, and to make visible how educators work with the subject of physics. Our focus is forces, and we therefore designed and allowed the children and educators to conduct experiments on, gravity, static electricity and magnetism. The study involved 19 children, aged 1 to 3 and 5 educators.  The data collection method for this study consists of observations of the children when they experiment, as well as semi-structured with the educators. We used video recording when conducting the experiments and voice-recording when interviewing the educators. The interviews used a phenomengraphic methodological approch in order to capture preschool teachers different experiences of physics.  The youngest children expressed themselves with body movements, mimicry and the older children also expressed hypotheses and reasoning. The results of the interviews show that educators to a large extent feel unsafe when it comes to science in preschool. Unsure about how and what to say, and how to perform spontaneous physics aktivities, and unsure what level is appropriate for the younger children.

The aim of the study is to contribute insights into digital tools in technology education in preschool. The study examines preschool teachers’ perceptions of digital tools and their impact on children's interest in teaching. In order to find this out, the study also examines preschool teachers’ different knowledge and experiences since it can have an impact on how they see and work with these tools. The study's scientific approach is based on a hermeneutic perspective that forms the basis for the qualitative method choice in the form of interviews. It can be stated that the preschool teachers' knowledge varied despite the fact that they had received further education. It was possible to identify some uncertainty about the use of digital tools in technology education. Furthermore, it can be stated that the informants considered several different advantages of digital tools. They saw opportunities to use digital tools through educational development. These opportunities were for example when preschool teachers considered that digital tools added a depth for the education and as a reinforcement of what the children were doing.

Studiens syfte var att bredda kunskapen för nyexaminerade förskollärare om strategier och förutsättningar som kan behövas i deras arbete för att stärka barns kamratrelationer och förebygga utanförskap. Studien visar på att förskollärare befinner sig i ett omedvetet dilemma i förskolan om kamrat- och vänskapsrelationer. Den saknade kunskapen av viktiga komponenter i området riskerar att förskollärare arbetar kontraproduktivt. Teorier som har presenterats i vår studie som utgångpunkt är socialkonstruktivism och om barns kamratkulturer. I vår kvalitativa studie har vi använt oss utav semistrukutrerade intervjuer för datainsamling. Metoden för att bearbeta datainsamlingen var tematisk analys. Genom denna metod kunde vi sedan skapa teman för vår studie. Respondenternas svar på frågorna analyserades sedan med stöd av teorier och tidigare forskning som vi har valt.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Den här studien syftar till att undersöka åtta förskolors likabehandlingsplaner för att ta reda på hur de talar om ”en förskola för alla” och likvärdighet i den pedagogiska verksamheten. Jag redogör en definition av ”en förskola för alla” som kommer att användas genom min studie. Jag har använt mig av kritisk diskursanalys när jag granskat de olika likabehandlingsplanerna och utifrån den teori och metodiken använt mig av olika begrepp som jag anser tillämpbara i min studie, utifrån definitionen av ”en förskola för alla”. I de olika likabehandlingsplanerna finner jag att det inte finns något klart sätt att tala om hur man ser på ”en förskola för alla” eller hur man talar om likvärdig verksamhet. Resultatet visar olika saker som, för studien relevanta, för att leva upp till ”en förskola för alla” och slutsatsen kretsar kring hur de olika tolkningsmöjligheterna påverkar realiseringen av en likvärdig pedagogisk verksamhet och ”en förskola för alla” i koppling till de granskade likabehandlingsplanerna.

Den rådande föreställningen om naturvetenskap i förskolan handlar oftast om att pedagoger ska ta tag i, möta och lyfta fram barns frågor, för att naturvetenskap på så vis ska bli en naturlig del av vardagen i verksamheten. Syftet med min undersökning är att belysa de didaktiska möjligheter som finns i den oplanerade uteverksamheten i förskolan, och att öka förståelsen för hur interaktionsprocesser mellan pedagoger och barn kan påverka lärande och kunskap inom området naturvetenskap. Med hjälp av observationer av pedagoger har jag jämfört om det är någon skillnad mellan utedagar i skogen eller på förskolegården under oplanerade verksamhetstiden. För att få svar på hur pedagogerna kan använda sig av de spontana händelser och upptäckter barn gör till ett lärande kring natur har jag även utfört intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna tar till stor del vara på de tillfällen som uppstår i den oplanerade tiden till ett lärande och kunskap om naturen. Än tydligare är resultatet i skogen då hela miljön är en inspirationskälla och inga lekredskap pockar på barnens uppmärksamhet med sin närvaro. / The prevailing notion about natural-science in preschool often involves that a teacher should show, lift and highlight children’s questions for thereby become a natural part in the everyday activity. The intention with this study was to illustrate the didactic opportunities which are available in the unplanned time outdoors in preschool, and to increase understanding of how the processes of interaction between teachers and children can affect learning and knowledge in the subject of natural science. By using observations of teachers in preschool, I have compared whether there is any difference between days out in the woods or in the preschool yard during unplanned activity time. I also conducted interviews to find out how teachers can use the spontaneous experience and discoveries children make to learn about natural science. The results show that teachers in preschool take the opportunities that occur in the unplanned time to learning and to give knowledge of nature. Even clearer is the result at activities in the forest where the whole environment become a source of inspiration and when no play equipment attracts the children's attention with their presence.

Barn är beroende av föräldrar eller andra vårdnadshavare för att må bra både psykiskt och fysiskt och att för att kunna utvecklas. De barn som inte får sina anknytningsbehov besvarade kan utveckla en otrygg anknytning. Vilket kan leda till stora svårigheter för barnen. Det är föräldrarnas ansvar att se till att barnets grundläggande behov uppfylls. Men alla barn har inte föräldrar som tillgodoser dessa behov. Hur plågsamt det än är så måste alla personer som arbetar med barn inse att en del barn är utsatta för misshandel, sexuella övergrepp, vanvård eller försummelse och ha den kompentensen att anmäla till socialtjänsten vid minsta misstanke om att ett barn far illa. Föreliggande studie undersökte N= 35 (N=45 med bort fall på N=10) förskolepedagoger via en enkätundersökning. Syftet med studien var att skapa kunskap om faktorer som kunde påverka genomförandet av anmälningsskyldigheten för barn som far illa. Vilka kunskaper och erfarenheter har förskolepedagogerna om anmälningsplikten? Faktorer som enligt förskolepedagogerna kan underlätta respektive försvåra genomförandet av anmälningsplikten? Undersökningen visade att 40 procent av deltagarna ansåg att de inte hade tillräckligt med kunskap om anmälningsskyldigheten. Och 63 % av deltagarna uppgav att de har misstänkt att ett barn fart illa, hela 18 procent av dessa anmälde inte detta vidare till socialtjänsten. Den främsta anledningen till detta var enligt deltagarna en rädsla i att fatta fel beslut. Deltagarna efterfrågade en lättillgänglig handlingsplan samt ett ökat samarbete med socialtjänsten. Förslag på att angripa bristerna i att anmälningsskyldigheten efterföljs kan vara att: 1. Mer information och utbildning till pedagogerna. 2. En tydlig handlingsplan med rutiner vid en anmälan. 3. En ökat samarbete med socialtjänsten.