Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogers attityder kring de digitala verktygen i förskolan påverkar deras egen kompetens. Så att de på ett adekvat sätt kan bidra till barnens utveckling och lärande via digitala verktyg. Syftet besvaras utifrån frågeställningarna hur påverkar pedagogers attityder deras arbete med digitala verktyg i förskolan? och hur påverkar pedagogers kompetens i digitala verktyg barnens förutsättningar till adekvat digital kompetens? I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med pedagoger, alla från olika kommuner i södra Sverige och en större kvantitativ enkät som delades via sociala medier och riktade sig åt verksamma pedagoger. De teoretiska utgångspunkterna vi har använt för att analysera är Lev Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på proximala utvecklingszonen och lärandet i samspel, Michel Foucault maktteori där vi utgått från hans perspektiv på makt i relationer. Dessa teoretiska begrepp har vi haft som verktyg för att kunna analysera fram studiens resultat. Studiens resultat visar att pedagogers attityder påverkar i vilken utsträckning de digitala verktygen görs synliga för barnen i verksamheten samt att attityden till de digitala verktygen är minst lika viktig som kompetensen kring dem.

Digitaliseringen har blivit en del av samhället och människors vardag. Det gäller även för barn i förskolan som nu enligt den nya Läroplanen för förskolan, Lpfö 18, ska ges möjlighet att använda digitala verktyg i förskolan. Det påbudet ligger till grund för vår studie där vi har valt att studera förskollärares syn på digitaliseringen i förskolan. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med åtta förskollärare som arbetar med digitala verktyg i förskolan. Intervjuerna har spelats in och transkriberats varpå de har analyserats för att få en fördjupad förståelse. Resultatet av vår studie visar att det finns olika syn och förhållningssätt gentemot det ökade ansvaret att arbeta med digitala verktyg, samt hur det fungerar i praktiken ute i verksamheterna. Vidare fann vi att det finns olika synsätt på hur barn kan ta till sig digitala literacyförmågor, alltså förmågan att hantera digitala verktyg. Vissa av informanterna menar att barn bör ha tillgång till digitala verktyg för att kunna tillägna dessa kunskaper, medan andra påvisar att barn kan få en förståelse för digitalisering genom att öva analog programmering.

Studien avser att bidra med kunskap kring vad förskollärare anser om tillämpningen avdigitala verktyg i förskolan. Frågorna som ställs handlar om hur förskollärare ser på attarbetet med digitala verktyg får en större plats än tidigare i enlighet med förskolansläroplan och hur man arbetar för att målen i läroplanen kring digitala verktyg kanuppnås? Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och har en kvalitativ ansats isin utformning av en webbenkät med främst öppna frågeställningar. Studien utgår ifrånett sociokulturellt perspektiv och har en kvalitativ ansats i sin utformning av enwebbenkät med främst öppna frågeställningar. Enkäten skickades ut till 15 förskollärarevarav 13 har besvarat den. Analysen utav den insamlade empirin bygger på en tematiskanalys utifrån digitalisering i förskolan, ett digitalt samhälle och förskollärarens digitalakunskap. Studiens resultat visar att förskollärarens roll och undervisningen i förskolanständigt är under utveckling när det kommer till arbetet med digitala verktyg och digitalkompetens i förskolan. Resultatet visar också på ett ökat intresse för användande avdigitala verktyg men också på tydliga skillnader i åsikter gällande utbildningsinsats ochtid till förfogande beroende på förskollärarens intresse för användning av digitalaverktyg. Det innebär att stödet kollegor emellan och medforskande tillsammans medbarnen är viktiga delar i hur förskollärare arbetar för att bidra till att läroplansmålenuppnås. Studien ger en ökad förståelse för hur viktigt samspelet är mellan de somarbetar i förskolan utifrån krav på digital kompetens.

Det övergripande syftet med den här studien är att utifrån ett fenomenografiskt perspektiv bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar digitala verktyg i förskolan. Studien undersöker även hur digitala verktyg används och vilka begränsningar som finns. För att kunna genomföra studien används semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Studien genomförs i en mindre kommun med sex förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi. Det gör att fokus i den här studien är att se till förskollärares uppfattning och erfarande i samband med användandet. I studien ställs frågan om hur förskollärare använder digitala verktyg i förskolan. Där visar resultatet att merparten av respondenterna använder digitala verktyg på ett systematiskt sätt. Däremot visar resultatet att några av förskollärarna anser att de digitala verktygen är problematiska att använda. En av frågeställningarna i studien är vilka begränsningar som förskollärarna ser med användandet av digitala verktyg. Resultatet visar att förskollärares erfarenhet och inställning påverkar användandet av digitala verktyg. Studien visar även att det kollegiala lärandet är viktigt för att kunna genomföra digitaliseringsmålen i läroplanen. I resultatet presenteras begränsningar som förskollärarna nämner. Ett område som flera förskollärare påtalar är att kompetens saknas. De tar upp det stora behovet av kompetensutveckling för att kunna följa med i utvecklingen med digitala verktyg.

Digitaliseringens framväxt i samhället har skapat nya utmaningar och möjligheter för både barnets språkutveckling och läsupplevelser. Detta påverkar även förskolepersonalen då de står inför viktiga didaktiska beslut gällande arbetssätt vid planerad högläsning med tryckta böcker och elektroniska böcker (e-böcker). Examensarbetet undersöker med en kvantitativ enkätstudie hur förskolor arbetar med tryckta böcker och e-böcker vid planerad högläsning och vad förskolans personal själva tycker om bokformaten i relation till förskolans utbildning.Den digitala enkäten besvarades av 166 respondenter som arbetar med en pedagogisk roll inom förskolor runt om i Sveriges alla län. Studiens resultat är analyserat med hjälp av univariata och bivariata analyser och presenteras med centralitetsmått, tabeller och stapeldiagram. Som utgångspunkt för att tolka studiens slutsatser användes ett sociokulturellt perspektiv. Studiens slutsatser redovisar att den tryckta bokens värde är högt värderat inom förskolans utbildning och majoriteten av förskolepersonalen väljer bokformatet före det digitaliserade utbudet av e-böcker. Resultatet visade även att personalen arbetade olika med bokformaten. Förskolepersonalen var generellt sätt mer aktiva som läsare både med frågor och kommunikativa uttryckssätt vid planerad högläsning med tryckt bok.

The aim of the study is to contribute insights into digital tools in technology education in preschool. The study examines preschool teachers’ perceptions of digital tools and their impact on children's interest in teaching. In order to find this out, the study also examines preschool teachers’ different knowledge and experiences since it can have an impact on how they see and work with these tools. The study's scientific approach is based on a hermeneutic perspective that forms the basis for the qualitative method choice in the form of interviews. It can be stated that the preschool teachers' knowledge varied despite the fact that they had received further education. It was possible to identify some uncertainty about the use of digital tools in technology education. Furthermore, it can be stated that the informants considered several different advantages of digital tools. They saw opportunities to use digital tools through educational development. These opportunities were for example when preschool teachers considered that digital tools added a depth for the education and as a reinforcement of what the children were doing.