<p>Mitt examensarbete handlar om leken i förskolans utomhusmiljö. Syftet är att undersöka vad som karaktäriserar förskolans utomhusmiljö, samt hur barnens lek gestaltas. Undersökningen bygger på en komparativ studie, där jag jämfört två förskolor. Genom att använda mig av observationer med hjälp av videokamera har jag studerat hur utomhusmiljöerna ser ut och hur de används i barnens lek. Resultatet visade att trots skillnad i miljöer och förutsättningar hos förskolorna, var det inte så tydlig skillnad mellan lekarna. Många av lekarna utgår från redskap, men utvecklas genom att barnen tar till sin fantasi. Även naturföremål används av barnen och ger dem inspiration. Det som framkommit som viktigt är det sociala samspelet som genom leken i utomhusmiljön utvecklas, att indelning av miljön med avskilda platser behövs, att den motoriska förmågan får en bra träning i utomhusleken och att både traditionella lekredskap och naturliga föremål behövs för att barnen ska få en varierad utomhusmiljö som inbjuder till lek.</p>

Mitt examensarbete handlar om leken i förskolans utomhusmiljö. Syftet är att undersöka vad som karaktäriserar förskolans utomhusmiljö, samt hur barnens lek gestaltas. Undersökningen bygger på en komparativ studie, där jag jämfört två förskolor. Genom att använda mig av observationer med hjälp av videokamera har jag studerat hur utomhusmiljöerna ser ut och hur de används i barnens lek. Resultatet visade att trots skillnad i miljöer och förutsättningar hos förskolorna, var det inte så tydlig skillnad mellan lekarna. Många av lekarna utgår från redskap, men utvecklas genom att barnen tar till sin fantasi. Även naturföremål används av barnen och ger dem inspiration. Det som framkommit som viktigt är det sociala samspelet som genom leken i utomhusmiljön utvecklas, att indelning av miljön med avskilda platser behövs, att den motoriska förmågan får en bra träning i utomhusleken och att både traditionella lekredskap och naturliga föremål behövs för att barnen ska få en varierad utomhusmiljö som inbjuder till lek.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för om det finns någon skillnad mellan flickor och pojkar vad gäller könsöverskridande och åldersblandad utomhuslek, samt på vilket sätt dessa skiljer sig mellan olika förskolor. Den kvalitativa studien har genomförts med stöd av observationer. En observationsmall användes för att strukturera observationerna för att se barnens uppdelningar i den fria uteleken på förskolegårdarna. 15 observationer vid tre förskolor genomfördes där barnens lek dokumenterades utifrån kriterierna ålder och kön. Resultatet visade att den könsöverskridande leken skiljer sig mellan olika förskolor och är av varierande slag vad gäller ålder och kön. Barnen i våra observationer visar ett tydligt intresse för att leka med varandra oberoende av kön eller ålder. Barnen lekte mer köns- och åldersöverskridande då det var många barn som lekte på förskolegården.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn använder sig av det naturliga materialet i sin lek utomhus. Forskning visar att det naturliga materialet är något som är bra och utvecklande för barn men att förskollärare har minimal kunskap om detta. Frågeställningar som studien utgår från är: Vilka medierande handlingar skapas i barns utelek med naturliga material? Hur används tidigare erfarenheter i lek med naturligt material? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och resultatet analyseras med hjälp av interaktionsanalys. Observationerna genomförs på två olika förskolor i Sverige och de barn som medverkar i studien är 2-5 år. I resultatet framkommer det att barn använder sin fantasi och sina tidigare erfarenheter i lek med naturliga material utomhus. Förskollärarnas regler och tidigare erfarenheter sätter stopp för barns lek och det naturliga materialet är inte alltid deras förstahandsval vid valet av material i leken. En slutsats i studien är att barn är fantasifulla och kreativa och kan på så vis skapa lek och de omvandlar det naturliga materialet till något nytt som de är intresserade av.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur interaktionen mellan personal och barn skildras utifrån hur förskolepersonal uppfattar sin egen roll i barns utomhuslek. Utifrån syftet formulerades frågeställningarna; Vilka roller beskriver förskolepersonalen de intar i barns utomhuslek? Hur motiverar förskolepersonalen sina roller?   Studien är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer som metod där sammanlagt nio förskollärare och barnskötare på fem olika förskolor intervjuades. Den analysmetod vi använde oss av var en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten vi har är det sociokulturella perspektivet där interaktion och samspel är centrala.   Resultatet visar att förskolepersonalen valde rollerna; medforskare och lekkamrat, lekinspiratör samt observatör i barnens utomhuslek. Dessa roller valdes utifrån om barnen ville att de skulle vara delaktiga eller inte. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att förskolepersonalen alltid är närvarande och observanta på barnens lek samt att de på barnens vilja och villkor är delaktiga i leken.

BAKGRUND: I bakgrunden beskrivs hur utevistelsen ser ut för de flesta barn i Sverige i dag. Den beskriver också hur och på vilket sätt utevistelsen är viktig för barns allsidiga utveckling.SYFTE: Syftet med studien är att få fram några förskollärares uppfattningar om barns utelek på förskolor med och utan förskolegård.METOD: Undersökningen har utförts med en kvalitativ metod, inspirerad av den fenomenografiska ansatsen. Som redskap har intervju använts för att få fram förskollärarnas olika uppfattningar om barns utelek. Åtta förskollärare från fyra olika förskolor intervjuades.RESULTAT: Resultatet visar att oavsett om förskolläraren arbetar på en för-skola med egen gård eller utan gård uppfattar de barns utelek på liknande sätt. Exempelvis så förekommer samma slags lekar på alla förskolor. De stora skillnaderna i utevistelsen finns till exempel i form av tid till utelek och säkerhet. Att förflytta sig till en lekplats en bit ifrån förskolan tar tid och kräver att pedagogerna tänker lite extra på säkerheten.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur arbetslaget i förskolan resonerar om sitt egetdeltagande i barns utomhuslek. Denna kvalitativa studie grundar sig i två förskollärareoch två barnskötares uttalanden. Genom semistrukturerade intervjuer undersöks hurarbetslaget beskriver barns utomhuslek samt hur de resonerar om sitt eget deltagande ibarns utomhuslek i förskolan. Utifrån studiens resultat framkommer det att barnsutomhuslek beskrivs som både fri i sin form samt styrd av olika faktorer, även attarbetslagets deltagande i barns utomhuslek tar olika uttryck och sker i olika grad.

Syftet med den här studien är att undersöka barns tillträdesstrategier i utomhuslekar. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats med icke - deltagande observationer som datainsamlingsmetod. Studiens teoretiska utgångspunkt är barndomssociologi med centrala begrepp som kamratkulturer, tillträdesstrategier samt positivt och negativ respons. I resultatet framkommer det att barnen använder sig av en kombination av flera olika tillträdesstrategier. Resultatet synliggör fyra teman som är leksakers påverkan, en ny lek, begränsat antal och stöd för gruppen. I de samtliga fyra teman har den verbala kommunikationen en central plats. Tillträdesstrategierna som var återkommande hos barnen i den här studien var requests for access och questioning participants. Studiens slutsats visar att barn använder sig av flera olika tillträdesstrategier för att söka tillträde till pågående lek.

Inledningsvis presenteras ämnets relevans för samhället och förskollärare samt varför det valts att studeras. Ämnet matematik bör uppmärksammas både inomhus som utomhus och förskollärare har en viktig roll att matematiskt lärande sker i varierad miljö. Skolinspektionen (2016) beskriver att det i observationer synliggörs att förskollärare ofta har ett mer överva-kande förhållningssätt utomhus och att de alltför ofta inte deltar aktivt i barns lek. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till matematik i interaktion med barn i den utomhuslek som inte är vuxenstyrd.En kvalitativ metod med målinriktat urval har tillämpats, där sju förskollärare har deltagit i studien. En av frågeställningarna är att undersöka hur matematik synliggörs i interaktion mel-lan förskollärare och barn i utomhuslek. Redskapet är observationer med löpande protokoll, vilket tillämpas för att få en bild över hur förskollärare synliggör matematik i interaktion med barn utomhus. Ytterligare ett redskap som används är semistrukturerade intervjuer för att sva-ra på frågeställningen hur förskollärare i interaktion med barn uppmärksammar matematik i utomhuslek. Bearbetningen av intervjumaterialet har skett genom en fenomenografisk analys och observationerna genom kategorisering. Hänsyn har tagits till de forskningsetiska princi-perna utifrån Vetenskapsrådet. I resultatet framkommer det att förskollärarna synliggör matematik genom att vara närvarande och använda ett matematiskt språk i interaktionen med barn i utomhusleken. De använder även årstider och kroppen som ett redskap i det matematiska lärandet. Förskollärarna uppfat-tar att matematik är betydelsefull kunskap för barn inför framtiden. De beskriver även att när-varo och språk har en bidragande roll i hur matematiken uppmärksammas. Årstider och mate-rial har betydelse för matematiskt lärande, men är inte avgörande för hur förskollärare arbetar med det. Förskollärarna menar att förhållningssättet till årstider och material avgör. Samman-fattningsvis framkommer både möjligheter och svårigheter med att uppmärksamma matema-tik i interaktionen med barn i utomhusleken.