Syftet med studien var att belysa hur några förskollärare ser på och förhåller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats låg till grund för studien och med hjälp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har åtta förskollärare intervjuats på olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvärvetenskapliga perspektiv på utomhuspedagogik.   I resultatet framkommer förskollärarnas uppfattning om utomhuspedagogik där platsen för lärandet framhålls - lärande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollärarna ser främst till var lärandet sker och inte till hur, när och varför lärande sker utomhus i deras syn på begreppet. Tydligt blev förskollärarnas strävan efter att arbeta pedagogiskt utomhus utifrån olika ämnen och läroplanens mål. Resultatet visar på att inomhus- och utomhusmiljön anses vara delar av en hel lärandemiljö. Utomhus får barnen möjligheter att lära med kroppen, sinnena och genom upplevelser. Förskollärarna ger uttryck för att barnen blir piggare och att det finns större möjligheter för rörelse och motorisk träning utomhus. Studien visade på att barnen ses som subjekt utomhus då de kan påverka sin utevistelse mer än tiden inomhus samt att leken fördjupas och kreativiteten ökar. Genomgående i resultatet är att förskollärarna uppfattar utomhusmiljön som en plats där barnens initiativ kan komma fram.

Studien är en kvalitativ intervjuundersökning av fem förskolepedagogers uppfattningar av möjligheter och svårigheter att genomföra pedagogisk kartläggning kring barn med funktionsnedsättningar i förskolan. Barnen i barngrupperna är mellan ett och fem år. Ett eller flera barn har någon funktionsnedsättning. Två kommuner från södra Sverige är representerade.   Viktigt för studien har varit att studera arbetet med kartläggningen i ett helhetsperspektiv. Studiens teoretiska, utvecklingsekologiska, perspektiv ger möjlighet att uppfatta faktorer i barnets närmiljö men också i andra miljöstrukturer på samhällsnivå.   Resultatet presenteras i temana; observation, reflektion, samverkan och fortbildning. Innehållet i kartläggningen utgörs av barnens motorik, kommunikation, motivation, beteenden, samspel och relationer med såväl barn som vuxna samt hur planerade stödinsatser fungerar i verksamheten.   I pedagogernas kartläggningsarbete ingår förutom barnen; kollegor i arbetslaget, interna specialpedagoger, föräldrar, barnhabilitering och till viss del BVC. I fortbildningen ingår interna och externa aktörer. Olika specialpedagogiska perspektiv uttrycks i förhållande till barnen med funktionsnedsättningar.   Som förutsättningar för den pedagogiska kartläggningen fungerar de möjligheter och svårigheter som pedagogerna beskriver. Det är relationer, barngruppens storlek, medvetenhet kring olika roller, befintliga kartläggningsverktyg, tid för reflektion och utveckling av observationsmetoder, stabila arbetslag, gemensam fortbildning samt en organisering av samverkan mellan olika verksamheter.

Barns lek är betydelsefull för deras utveckling och hur barn fungerar som sociala människor. I leken tar barnen in de erfarenheter som de upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Mitt intresse för barns lek och hur man på olika sätt kan se lek utifrån olika perspektiv ligger som grund för denna studie. Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare berättar att de tillvaratar kulturen i barns lekar samt hur de sedan arbetar med detta. Genom två intervjuer med förskollärare ville jag få fram förskollärarnas egna berättelser om deras kulturarbete på förskolan. Resultatet visade att de båda informanterna ansåg leken som mycket viktig, men att det skiljde sig en del på hur de tog tillvara på kulturen i barnens lek på deras respektive förskola. Mitt resultat är analyserat genom narrativ analys som lägger fokus på de historier som berättas under en intervju, att det alltså är informanternas egna personliga berättelser och tolkningar på de frågor jag ställde.

<p>Syftet med studien är att kartlägga förskolepersonalens uppfattning angående behovet av specialpedagogiskt stöd inom förskolan och vilken kompetens och kunskap personalen förväntar sig att specialpedagogen ska tillföra. Undersökningen har även lagt fokus på hur pedagogerna ser på specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd. Studien är skriven utifrån en kvalitativ modell och undersökningen har genomförts med hjälp av metoderna; enkät och fokusgruppsamtal. Enkäten besvarades av tio respondenter i tre olika förskolor en vecka innan samtalen ägde rum. De tre fokusgruppsamtalen utgick från fem områden; pedagogiska diskussioner, specialpedagogik, specialpedagogens roll, integrering/inkludering och barn i behov av särskilt stöd.</p><p>Resultatet visar att närhet och tillgänglighet till specialpedagog ses som förutsättningar för det förebyggande arbetet och för att specialpedagogen ska kunna vara ett komplement till den övriga personalen. Resultatet visar även att personalen efterfrågar stöd och hjälp i samband med reflektioner, få bekräftelser i den egna yrkesrollen och att specialpedagogen fungerar som en länk till externa kontakter. Ömsesidigt förtroende och närhet är ledstjärnor i samarbetet mellan personal och specialpedagog för att få till stånd en förskola för alla.</p>

Syftet med studien är att synliggöra hur barn tänker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgå från ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv så är mitt syfte att synliggöra barns oliktänkande i ämnet. Min valda metod till studien är semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 år. I resultatet av min studie så synliggörs barns olika sätt att förstå och uttrycka livsnära fenomen på. Resultatet visade också på barns oliktänkande genom en naturalistisk-, evolutionär- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och människans uppkomst. De medverkande barnen visade en nyfikenhet, engagemang och en tydlig vilja till att reflektera i givna ämnen. Den insamlade data utgjorde en tydlig bild av barns oliktänkande runt begreppen levande, liv och död och livets uppkomst. / The main purpose of this study is to make children’s thoughts about life, death and their concept of origin of life visible. Through a combined biological- and philosophical perspective my aim is to make children’s diversity of thoughts visual. My chosen method for my study is semi-structured interviews integrated with drawings with children between 5-7 years old. In the result of the study children´s different way of understanding and expressing their thoughts about life become visible. The result also shows children’s different concept about origin of life connected to a naturalistic-, an evolutionary -and a creationist theory. I noticed a great curiosity and engagement from the participating children and a distinct commitment to reflect over given topics. The collected data gave a clear illustration of children’s different kind of thoughts of being alive, life and death and their understanding of origin of life.

The purpose of this study is to explore how preschool teachers succeed in their mission to conduct work that will enhance children's interest and knowledge in technology. The study was conducted by qualitative semi-structured interviews among eight teachers at seven preschools in the same municipality. The method was chosen because I wanted to get as detailed and full answers as possible. I also wanted to find out their individual perceptions. The result shows that most of the teachers think that they have insufficient knowledge to practically work with technology. At the same time they’re expressing that technology is a broad area that sometimes is a little more complicated than it needs to be. Many times it’s about if you’ve an exploratory approach, seeking answers together with the children on how simple technical things are working and introducing technology as an exciting area. To start from the children’s interest in more planned activities as theme work or from more spontaneous activities such as experiments or building and construction are some simple examples of how teachers can make the technology visible for the kids and make them curious. Education and the teachers' attitude to the field is what can make a difference. / Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare lyckas med sitt uppdrag att bedriva ett arbete som ska stärka barns intresse och kunskap inom teknik. Studien har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer bland åtta pedagoger på sju olika förskolor i samma kommun. Metoden valdes för att jag ville få så detaljrika och innehållsrika svar som möjligt samtidigt som jag också ville få reda på deras personliga uppfattningar. Resultatet visar att de flesta pedagogerna tycker att de har otillräckliga kunskaper för att kunna arbeta praktiskt med teknikområdet. Samtidigt uttrycker man att teknik är ett brett område som ibland görs lite mer komplicerat än det behöver vara. Många gånger handlar det om att man i verksamheten har ett utforskande arbetssätt, söker svar tillsammans med barnen på hur enkla tekniska saker fungerar och introducerar teknik som ett spännande område. Att utgå ifrån barnens intressen i mer planerade aktiviteter som temaarbeten eller utifrån mer spontana aktiviteter som experiment eller bygg och konstruktion är några enkla exempel på hur pedagogerna kan synliggöra tekniken för barnen och göra dem nyfikna. Utbildning och pedagogernas inställning till området är det som kan göra skillnad.

The purpose of this study was to examine teachers’ views on physics in general and physics in pre- school in particular. The study is based on qualitative, semi-structured interviews with working pre- school teachers and child-carers in two different municipalities. This method was chosen in order to give the educators an opportunity to exemplify from their own experiences and thoughts regarding physics. The result show that only a small group of the teachers had been offered or received any further training in physics. They therefore considered themselves lacking inspiration regarding how they can work with this in pre-school, moreover they meant that simple activities could be of great importance. The results revealed that knowledge is not the key issue for performing meaningful ac- tivities with the children. Instead it is more about being co-scientists in the children’s learning, and to explore things together with them. Furthermore, the results show that pre-school physics to a lar- ge extent involves various experiments. The children’s spontaneous questions was also regarded as an important part of their exploration of the subject. / Syftet med studien är att undersöka pedagogers syn på fysik och fysik i förskolan. Genomförandet bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare och barnskötare i två mindre kommuner i Mellansverige. Metoden valdes för att ge pedagogerna möjlighet att kunna berätta utifrån sina egna erfarenheter om sina tankar kring fysik. Resultatet visar att endast en liten del av pedagogerna hade fått gått eller någon gång blivit erbjuden fortbildning inom fysik. De ansåg sig därför sakna inspiration kring hur de kan jobba med ämnet i förskolan och menade att enkla aktiviteter kunde vara av stor vikt. Det framkom att kunskap inte är det viktigaste för att kunna genomföra meningsfulla aktiviteter med barnen. Det handlade istället om att vara medforskare i barnens lärande och ta reda på saker tillsammans med dem. Resultatet visade även att fysik i förskolan till stor del handlade om experiment. Barnens spontana frågor var även något som ansågs spela stor roll i deras utforskande av ämnet.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn som förskollärare har i arbetet med hållbar utveckling, med inriktning på den ekologiska delen där återvinning, återanvändning ingår för att värna om miljön. Studien kommer också belysa hur förskollärare anser att arbetet med hållbar utveckling kan se ut i förskolan samt hur naturen kan användas i detta arbete. Studien kommer att utgå ifrån ett pragmatiskt perspektiv där praktiska handlingar ger barnen en djupare kunskap, men att det också krävs samtal och reflektion för att det ska kunna göras en bedömning.   Metoden som användes i studien var intervjuer med verksamma pedagoger ute i förskolor. Intervjuerna gav djup och detaljrik data till studien. Pedagogerna anser att arbetet med hållbar utveckling sker genom källsortering, skräpplockning, återanvändning av material och sopsortering. Resultatet visar på att samtliga pedagoger anser att arbetet med hållbar utveckling är viktigt för att barnen ska bli miljömedvetna vuxna. Barnens delaktighet handlar till mestadels om att delta i vuxenplanerade aktiviteter. I resultatet framgår det att naturen är ett viktigt verktyg i arbetet med hållbar utveckling för att skapa en miljömedvetenhet hos barnen. Samtliga pedagoger känner att de inte har tillräckligt med kunskap om ämnet och hälften har aldrig deltagit i någon fortbildning. / The purpose of this study is to examine what sight preschool teachers have in the work of sustainable development, focusing on the organic part where recycling and reuse are included to protect the environment. The study will also illuminate how the preschool teachers believe the work with sustainable development might look like in a preschool and how the nature can be used in the work. The study will be based on a pragmatic perspective in which practical actions give children a deeper knowledge, but also requires conversations and reflections for it to be made an assessment The method that has been used in the study was interviews with working teachers out in the preschools. The interviews gave deep and detailed data for the study. The preschool teachers believe that the work with sustainable development is done by sorting, garbage picking, reuse of materials and waste separation. The result shows that all of the preschool teachers think that the work with sustainable development is important for the children to form them to become environmentally aware adults. Children´s participation is mostly about participating in adult planned activities. It shows in the result that the nature is an important tool in the work with sustainable development to create an environmental awareness among the children. All of the preschool teachers feel that they don´t have enough knowledge in the topic and half of them have never participated in any continuing education.

Sammanfattning   Vårt arbete ”Barns inflytande och delaktighet i förskolan -med fokus på planerade aktiviteter” behandlar barns inflytande och delaktighet i förskolan. Studiens syfte är att undersöka barns inflytande och delaktighet i den planerade aktiviteten i förskoleverksamhet. Vi vill se hur barn erbjuds delaktighet och inflytande samt hur interaktionen ser ut mellan barnen och pedagogen. Vi har undersökt hur pedagogerna tolkar begreppen ”delaktighet” och ”inflytande” och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen. Vi har även undersökt hur pedagogerna resonerar kring olikheterna för barns möjligheter och erbjudanden när det gäller delaktighet och inflytande i den planerade aktiviteten.   Vi har bearbetat, tolkat och sammanställt ett resultat utifrån kvalitativa intervjuer med pedagoger samt observerat planerade aktiviteter i förskolan.   Resultatet visar att barns inflytande och delaktighet både möjliggör och begränsas utifrån pedagogernas förhållningssätt. Beroende på vad barnen använder sig av för strategier påverkas deras möjligheter till inflytande och delaktighet.   Våra slutsatser är att det är av betydelse att som pedagog fundera över och förstå på vilka premisser, samt hur styrning påverkar barnens möjligheter till inflytande och delaktighet. Pedagogen bör ställa sig frågan om det är betydelsefullt för hen att få igenom sina förutbestämda mål och tankar? Eller om det är viktigast att barnen får göra det som de önskar och anser är givande, i förskoleverksamheten? / Abstract   This thesis called ”Children’s influence and their participation in preschool - focusing on planned activities”. It deals with, as the title indicates, questions concerning the children’s influence and their participation in pre-school. The purpose of this paper is to examine the influence and participation of children when it comes to the planned activities in preschool. Our ambition is to see whether children, and which kind of children, get invited to participate in the activities and what role they play. Another interesting view is to see how the interaction is between the children and the educators. How do the educators interpret the concept of influence and participation? And in which occasions are these given to the children?  Earlier research within this field shows a different approach and perspective regarding the learning that is in use. We have analyzed, interpreted and compiled the outcome of six interviews with as many educators. We have observed six different planned activities where three educators held the lessons.   The results show that the educators approach enables and limits the children’s influence as well as their participation. Depending on what kind of strategies the children’s use, it can change the outcome and have an effect on their chances of influence and participation. Our conclusion is that it is of importance that the educator reflects and understands which terms and how leading the activity affects the children’s possibilities to take influence and participate.    The educator should scrutinize if it is more significant, to reach the preset goal of the activity, or that the children can do as they please and what they feel is valuable.