Syftet med studien är att undersöka hur barn kan bidra till kvalitetsförbättring i förskolans verksamhet. För att ta reda på syftet användes observation och intervju av barn för att skapa ett underlag till intervju av pedagoger. Utifrån intervjuerna framkom det att pedagogisk dokumentation var en stor del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns olika uppfattningar bland pedagogerna i verksamheten angående barns förmåga att hantera digitala verktyg i samband med att dokumentera. Det framkom i studien att barn hade en förmåga att både se sitt lärande och reflektera kring lärandeprocessen. En slutsats som går att dra utifrån studien är att pedagoger bör involvera barnen mer i arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Barnen bör få möjlighet att tillsammans med pedagoger och andra barn utforska digitala verktyg som exempelvis kamera och surfplatta. Dels för att lösa problematiken med tidsbrist och dels för att ge barnen möjlighet till att utveckla sina kunskaper inom tekniken.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskollärares förhållningssätt och ambition att se varje barn varje dag i förskolans verksamhet. Vi vill också undersöka förskollärares uppfattning om ansvaret i sin profession gentemot läroplanen samt vilka möjligheter förskollärare uppfattar finns för att gestalta sitt förhållningssätt och ambition i förskolan.   Studien har gjorts med kvalitativa metoder för datainsamling med åtta legitimerade förskollärare fördelade i två fokusgrupper. Stimulusmaterialet i de båda fokusgrupperna bidrog med samlade beskrivningar av förskollärares uppfattning, förhållningssätt och ambition för att se varje barn. Studien har utgångspunkt i fenomenologin som står för människans uppfattning av fenomen. När människan uppfattar fenomen strävar de efter att skapa mening och betydelse för det fenomen som visar sig omedelbart för medvetandet. I innehållsanalys av empirin framkom tre övergripande kategorier: tilliten till varandra, organisation och struktur för att se barn samt möjligheter att se enskilda barn i barngruppen. Studiens resultat har visat att förskollärares förhållningssätt och ambition att se varje barn, varje dag grundar sig i att förskollärare betraktar sin profession som en livsstil med ett genuint intresse för barn som medför stor glädje att arbeta med barn. En deltagare uttrycker: ”Om ni kan se detta så har vi ju ett fantastiskt arbete. Det är så roligt. Vi kan ju ha roligt varje dag om vi verkligen kan se och koppla ihop det vi är där för!” Sammanfattningsvis har resultat visat att deltagarna i fokusgruppen följer läroplanens intentioner med sitt professionella och personliga förhållningssätt i förskolans uppdrag med ambition att varje barn ska möta vuxna som visar intresse och engagemang för varje barn.

Denna undersökning syftar till att få djupare insikt i vilken uppfattning om pedagogiskt ledarskap som finns hos verksamma inom förskolan, detta för att fokus på ledarskapet inom skolan ökar och ingen tydlig definition av begreppet finns. Detta görs genom en webb-baserad enkät som riktar sig åt alla som arbetar i förskolans verksamhet. Resultatet visar på vissa gemensamma uppfattningar som kollegialt lärande, fokus på barns delaktighet och inflytande samt egenskaper som ödmjukhet och lyhördhet. Slutsatsen vi drar är att det finns en röd tråd i de verksammas uppfattning men att mer forskning behövs om ledarskapet inom förskolan, både på en teoretisk som praktisk nivå.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers erfarenheter av sociala medier som verktyg i samverkan med vårdnadshavare. Då det var pedagogernas upplevelser och erfarenheter som eftersöktes i studien utgick studien ifrån hermeneutisk fenomenologi där vår egen förförståelse om fenomenet ingått. Studien grundade sig i en kvalitativ metod, där samtal fördes med elva pedagoger i norra Sverige, för att få ta del av deras upplevelser. Resultatet visade på att sociala medier som samverkansform främst användes som informationsväg av pedagogerna. Vårdnadshavarna lämnade inte digital respons på det publicerade innehållet och det skapade en aningslös trygghet för pedagogerna eftersom de inte kunde veta vilka som tagit del av innehållet. Pedagogerna uttryckte dock erfarenheter av att använda kompletterande samverkansformer där vårdnadshavarna återkopplade till vad de har kunnat se på de sociala medierna. Det möjliggjorde en vidgad delaktighet. Pedagogernas kompetens och verktygens egenskaper påverkade förskolans användning av den digitala samverkansformen, när det gäller i vilken utsträckning det publicerades såväl som kvalitén på det publicerade innehållet. Därför blev det en spiral där olika aspekter påverkade varandra. Det fanns en oklarhet ifråga om tillgång och samtycke vid exponering. I resultatet framkom det även att det är av betydelse för hur pedagoger väljer att informera vårdnadshavare om plattformen, för att möjliggöra sociala mediers användning som samverkansform.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka strategier förskollärarna använder sig av för att stimulera och stödja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Metoden vi har valt för att ta reda på detta är intervjuer. Den teoretiska ansats vi har valt för vår studie är språkteorin och det sociokulturella perspektivet, där språk, kommunikation och samspel är i fokus. Huvudresultatet som framkommit i vår studie är att majoriteten av förskolorna främst fokuserar på att barnen ska lära sig svenska. Resultatet visar även att förskolorna använder sig av liknande hjälpmedel för att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling. Samtliga förskollärare nämner att de har en viktig roll i förskolan där de behöver lyssna, vara närvarande och tydliga i arbetet med barnen. De nämner även att konkret material, små grupper och att stötta samt utmana barnen är viktigt för att de ska utvecklas och lära sig. I arbetet utgår de alltid från barnens intresse, förståelse och behov.

The subject of reading and writing difficulties has been a research object sin- ce the 40's and it ́s come a long way in what should happen and how to act however, it is still children who do not get the help that is needed in pre- school and pre-school classes. This study has sought to identify the difficulty of educators and teachers to detect early-stage problems. Children with reading and writing difficulties do not only have difficulty in school, but the other social interaction with other children / adults can be af- fected. This topic can create exclusion and bullying if it is not handled properly. When will these problems be discovered and by whom, this study shows how the preschool can / should work with reading and writing difficulties and what problems it is for the educators to do this. The study of this study has been conducted through a questionnaire and per- sonal dissociations with special educators, pre-school teachers and pre-school educators. A total of seven people were interviewed and they worked with children between three to six years, interviews were conducted in an area where the educators felt safe and comfortable.The study includes privacy and confiden- tiality and all names are fictive. Interviews were played in and then written clean and all the answers in the study were categorized and you could see that the special educators, pre- school teachers and pre-school educators worked in accordance with the Bornholm Model, Karlstadsmodellen and Fonomix. It has emerged from the study that it is communication with images and signs that is the strategy that the preschoolers primarily use to include, develop and communicate with the children. Educators highlight some problems in preschool to handle these issues. The lack of tools is often mentioned, but they work with what they can and it me- ans work with dumbbells, rhymes, frames and songs. Knowledge about this subject is substandard according to the survey with the educators, even time is part of the problems. Some have discovered shortcomings in reading and writing in children wit- hout taking any action. A problem that is becoming increasingly current is how to detect reading and writing difficulties-in children whose parents do not speak the Swedish lan- guage, and here the special educators, pre-school teachers and pre-school educators must rely on the parents. The survey shows that there are shortcomings in education, the lack of tools and the time to deal with the problems is often mentioned in this study. / Ämnet läs och skrivsvårigheter har varit ett forskningsobjekt sedan 40-50- talet och man har kommit långt i vad som bör ske och hur man ska agera, men ändå så är det barn som inte får den hjälp som behövs i förskolan och förskoleklass. Denna studie har strävat efter att få fram vad som är svårigheten bland peda- goger och lärare för att upptäcka problemen i tidigt stadie. Barn som har läs och skrivsvårigheter får inte bara svårigheter i skolan utan det övriga sociala samverkan med andra barn/vuxna kan påverkas. Detta ämne kan skapa utanförskap och mobbing om det inte hanteras på rätt sätt. När ska dessa problem upptäckas och av vem, denna studie visar på hur förskolan kan/ska jobba med läs och skrivsvårigheter och vilka problem det är för pedagogerna att utföra detta. Undersökningen till denna studie har utförts genom ett frågeformulär och personliga diskussioner med specialpedagoger, förskollärare och pedagoger i förskoleklass Sammanlagt intervjuades sju personer och de jobbade med barn mellan tre till sex år , intervjuerna genomfördes i ett område där pedagogerna kände sig trygga och bekväma. Studien innefattas av sekretess och tystnadsplikt och alla namn är fiktiva. Intervjuerna spelades in och skrevs sedan rent och alla svaren i studien kate- goriserades upp och man kunde se att de jobbade i enlighet med Born- holmsmodellen, Karlstadsmodellen. Det har framkommit av undersökningen att det är kommunikation med bilder och tecken som är strategin som förskollärarna främst använder sig av för att inkludera, utveckla och kommunicera med barnen. Pedagoger belyser problem inom förskolan för att kunna hantera dessa frågor. Avsaknad av hjälpmedel nämns ofta, men de jobbar med det kan och det in- nebär arbete med munövningar, rim, ramsor och sång . Några har upptäckt brister i läs och skriv hos barn utan att vidtaga några åtgärder. Ett problem som aktualiseras mer och mer är hur man upptäcker läs och skriv svårigheter hos barn som ej har svenska talade föräldrar, och här måste man förlita sig till barnets föräldrar i hög utsträckning. Undersökningen visar att det finns brister i utbildningen och avsaknaden av verktyg/hjälpmedel och tiden för att hantera problemen nämns ofta i denna studie.

Syftet: Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om små barns inflytande iförskolan. Vilken syn har förskollärare på små barns inflytande och hur arbetar förskollärare med barns inflytande i verksamheten. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie med hjälp av fokusgruppsamtal. Vid två tillfällen har vi valt att bjuda in förskollärare att sitta med och diskutera små barns inflytande. Varje fokusgruppssamtal bestod av 5 respektive 4 förskollärare. Vid samtalen använde vi oss av förberedda frågor och korta textstycken för att få igång samtalen. Allt eftersom samtalets gång var det moderatorns uppgift att leda samtalet och ställa öppna frågor och få med respondenter som inte var aktiva i diskussionen. Resultat: I vår studie diskuteras barns inflytande och förskollärarna är överens om begreppets innebörd då de anser att det handlar om att få möjlighet att som barn få utforma sin dag, bli sedd, hörd och självständig. I samtalen med förskollärarna tycker de att barnen har mycket inflytande under sin dag i förskolan. Som förskollärare handlar det om att vara en förebild för hur ett demokratiskt samhälle ser ut. I våra samtal diskuteras förskollärares olikheter, alla har skilda tankar kring hur de tolkar olika begrepp. Det vill säga att samma ord behöver inte behöver ha samma betydelse för olika individer. Något som är återkommande i fokusgruppssamtalen är att alla efterfrågar mer tid för reflektion där förskollärarna får diskutera begrepp och förhållningssätt. Det är tydligt att det finns andra aspekter att ta hänsyn till som ibland visar sig bli hinder i arbetet med barns inflytande, de så kallade yttre faktorerna där förskollärarna står maktlösa utan möjlighet till att påverka sitt arbete med barnen.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka pedagogers medvetenhet kring sin egen barnsyn, med särskilt fokus på möten med barn, som pedagoger i förskolan upplever har problemskapande beteende. Vi ville genom studien studera hur barnsynen tar sig uttryck i det pedagogiska arbetet på förskolan, framför allt i situationer där den egna barnsynen utmanas. I läroplanen tydliggörs betydelsen av personalens kompetens när det gäller att interagera och ha förståelse för varje enskilt barn, med betoning på barn i behov av särskilt stöd.Vi har utifrån syftet ställt oss frågorna; Hur beskriver pedagoger sin barnsyn? På vilket sätt återspeglas pedagogernas sätt att uttrycka sin barnsyn i deras yrkesutövande? För att få svar på våra frågor har vi använt oss av en mikroetnografisk metod med observationer och fokusgruppsdiskussioner som utgångspunkt. Studien är genomförd på fyra förskolor i två skilda kommuner. Resultatet pekar på att pedagoger i förskolan inte använder begreppet barnsyn i vardagen. Begreppet förekommer inte heller ordagrant i lagar, förordningar eller styrdokument. Vidare antyder resultatet att det finns en skillnad i hur pedagogerna uttrycker sin barnsyn och sina strategier mot hur de praktiserar dem, särskilt i mötet med beteenden som kan anses vara problemskapande.Sammanfattningsvis belyser vår studie vikten av pedagogernas medvetenhet kring den egna barnsynen och sitt eget förhållningssätt, då det visat sig ha betydelse för hur de förhåller sig i mötet med barnen.

Uppsatsens syfte handlar om att beskriva pedagogers uppfattningar kring vadmiljön och materialet har för betydelse i förskolan. Vi har genom kvalitativaintervjuer med 9 pedagoger från 5 olika förskolor gjort en studie där vi ringat intre teman som vi upplevde var avgörande för hur förskolans miljöer fungerade.Pedagogerna fick inför intervjun fotografera varsin miljö där de upplevde enfungerande lek/aktivitet samt en miljö där det fungerade mindre bra. Dessabilder har använts under analysarbetet och tillsammans med pedagogernastankar kring dessa så har vi gjort analyser av vilka faktorer som finns och nämnssom bra och mindre bra. Vi har gjort analysen utifrån att pedagoger idag har ettutökat pedagogiskt ansvar i förskolan och vad det skulle kunna innebära förmiljö, material och förhållningssätt. Förhållningssätt till miljö och material harvarit framträdande i intervjuerna och i resultatet så synliggörs pedagogers synpå lärande och även barnsyn. Våra rubriker för de tre teman vi hittat är Mötenmed miljö, material och varandra, Lärande - på olika sätt, Förhållningssätt till miljö ochmaterial - sett från flera håll. I diskussionen så behandlar vi dessa teman genommed stöd av litteratur och forskning från bakgrunden. Vi fokuserar idiskussionen på pedagogens roll och förhållningssätt till miljö och material påförskolan. Samt hur styrdokument och förskolans styrning kan påverkapedagogers möjlighet till att utveckla förskolans innemiljö för att kunnaanvända det som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva sex pedagogernas uppfattningar om barns genus i förskolan. Studien har studerat pedagogers uppfattningar på barns genus och pedagogers syn på den allmänna påverkan utifrån samhället i stort. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie som genomfördes med hjälp av djupintervjuer. Där sex pedagoger bestående av fem kvinnliga och en manlig pedagog ifrån två förskolor, fick delge sina uppfattningar om barns genus på förskolan. Resultatet av denna studie lyfter upp vikten av barnens genus och dess betydelse i de yngre åren. Pedagogerna menar att de har en stor påverkan på barnen i förskolan, där deras syn kan påverka barnen och hjälpa eller hindra barnets fortsatta utveckling. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>